Information system vad är det
Informationssystem
Ett informationssystem alternativt IT-system definieras ofta likt en struktur likt ger IT-stöd samt används till för att samla in, lagra, bearbeta samt distribuera kunskap till en domän samt på det sättet stödjer överföring samt jobb inom samt mellan organisationer.
Den på denna plats definitionen består egentligen från tre delar. till detta inledande beskriver den uppbyggnaden från en informationssystem, för att detta utnyttjar IT. till detta andra beskrivs informationssystemets funktioner, för att samla in, lagra, bearbeta samt distribuera upplysning på grund av en domän (domänet existerar ofta enstaka aktivitet inom enstaka organisation dock förmå även artikel, mot modell, en fordon, enstaka persons sjukdomshistoria alternativt en geografiskt område).
på grund av detta tredjeplats beskrivs syftet tillsammans med en informationssystem, för att stödja överföring samt arbeten.
I nära bemärkelse innefattar informationsystemet ej bara en datorsystems program- samt maskinvara, kommunikationsteknologi samt informationsinnehåll, utan även dess brukare samt deras organisationsprocesser.
Informationssystem delas traditionellt in inom struktur på grund av byråkratisk databehandling (ADB), idag ofta kallat affärssystem, vilket främst understödjer verksamhetsprocesser var människor existerar aktörer, samt ingenjörsmässig databehandling (TDB), såsom främst understödjer maskiner samt andra informationssystem.
Det engelska akademiska ämnet Information systems motsvarar svenskans systemvetenskap alternativt informatik, samt överlappar även tillsammans datavetenskap, datateknik samt informationsteknologi.
Uppbyggnad från informationssystem
[redigera | redigera wikitext]Ett informationssystem existerar uppbyggt från människor, kunskap samt informationsteknik likt samlar in, lagrar, bearbetar samt distribuerar resultat. Bearbetningen från informationen sker inom processer liksom förmå existera manuella alternativt automatiserade samt var både människor samt teknik samverkar.
Ibland används termen "informationssystem" inom enstaka snäv bemärkelse på grund av för att beteckna endast dem informationstekniska komponenterna inom systemet. Den viktigaste teknikkomponenten existerar Databaser, likt förmå lagra uppgifter.
informationssystem.Vidare används ofta processhanterare likt sköter flödet från resultat samt arbetsuppgifter mellan olika aktörer inom informationssystemet. Numera görs funktionerna inom en informationssystem ofta tillgänglig via programvarutjänster vilket existerar uppbyggda i enlighet med enstaka tjänsteorienterad arkitektur, SOA.
Funktionerna inom en informationssystem
[redigera | redigera wikitext]Ett informationssystem samlar in, lagrar, bearbetar samt distribuerar kunskap angående ett domän.
Dessa existerar alltså dem viktigaste funktionerna hos en informationssystem. Man är kapabel även yttra för att en informationssystem besitter tre huvudfunktioner: enstaka minnesfunktion, enstaka informationsfunktion samt enstaka handlingsfunktion.
- Minnesfunktionen innebär för att informationssystemet upprätthåller enstaka intern representation från ett domän samt på det sättet minns information ifall denna domän.
detta förmå mot modell ske inom struktur från tabeller liksom innehåller data angående anställdas arbetsuppgifter samt löner inom en företag. på grund av för att informationssystemet skall behärska minnas uppgifter behövs för att detta samlar in dessa uppgifter, vilket är kapabel ske antingen manuellt alternativt automatiskt. nära manuell data sålunda finns ett människa vilket matar in nya information mot systemet, mot modell är kapabel enstaka sekreterare lägga in data angående nya löner till en företags anställda.
nära automatisk data således hämtar systemet direkt information ifrån omgivningen via sensorer, mot modell enstaka febermätare liksom mäter temperaturen inom enstaka byggnad.
- Informationsfunktionen innebär för att ett människa kunna ett fåtal resultat angående ett domän genom för att ställa problem att diskutera mot en informationssystem.
inom princip är kapabel människan skaffa sig denna upplysning genom för att direkt analysera domänen dock detta existerar krångligt samt inom flera fall praktiskt omöjligt. detta existerar mot modell enklare för att fråga informationssystemet ifall lagersaldot till enstaka viss existera istället till för att vandra ner vid lagret samt titta efter vid den reol var varan finns.
en struktur kunna även egen ta initiativ samt informera människor nära speciella händelser, mot modell då temperaturen inom en boende sjunka beneath enstaka viss nivå.
- Handlingsfunktionen innebär för att en informationssystem kunna utföra handlingar samt på det sättet direkt påverka samt förändra domänen. en klassiskt modell vid detta existerar en lagerhanteringssystem såsom automatiskt gör en beställning utskick från ett artikel då den börjar ta slut vid lagret.
ett människa kunna även utföra ett papper vilket påverkar domänen genom själva informationssystemet, mot modell ge enstaka klient ett bonus.
Syfte tillsammans informationssystem
[redigera | redigera wikitext]Syftet tillsammans med för att skaffa en informationssystem inom ett organisation kunna artikel för att man önskar effektivisera organisationen, höja konkurrenskraften, erhålla fördelar gentemot konkurrenterna genom för att äga god upplysning ifall varenda led inom den egna organisationen samt snabbt behärska erhålla statistik ovan utvalda delar från organisationen.
Informationssystem är kapabel även utföra detta möjligt för att tillhandahålla helt nya varor samt tjänster samt för att koppla samman organisationer inom nya konstellationer, mot modell virtuella företag.
Olika typer från informationssystem
[redigera | redigera wikitext]Transaktionshanteringssystem
[redigera | redigera wikitext]Ett transaktionshanteringssystem existerar en primär informationssystem liksom förmå hålla ordning vid stora volymer från data angående mot modell kunder, beställning, leveranser, lagerstatus, fakturor alternativt löner.
inom regel besitter stora organisationer flera olika transaktionshanteringssystem på grund av för att ledningen bör äga resurs mot mer resultat liksom sedan sammanställs inom deras hierarkiskt sett högre informationssystem var detta lagras data angående enstaka utvald kunds beställning samt utifrån den informationen kunna företaget sedan skicka ut specialgjord annonsering.
Management-informationssystem
[redigera | redigera wikitext]Management-informationssystem kallas ibland på grund av varnande informationssystem då deras primära övning existerar för att varna användaren nära vissa händelser, mot modell då enstaka vara börjar sälja sämre samt produktionen måste reduceras alternativt ifall ett vara börjar sälja många mer samt produktionen behöver ökas.
Informationen vilket leder mot för att systemet varnar kommer ifrån data ifrån andra hierarkiskt sett underliggande informationssystem vilket sedan management informationssystemet skapar färsk information ifrån.
Ledningsinformationssystem
[redigera | redigera wikitext]Ett ledningsinformationssystem (eng.
Management upplysning Systems, ofta kortat MIS) existerar en informationsystem avsett för att hjälpa en företags ledning för att hitta bestämd data på grund av för att denna på det sättet skall behärska agera snabbare samt riktigare samt vinna konkurrensfördelar till företaget.
Med hjälp från en ledningsinformationssystem kunna man mot modell följa valuta- samt varuflöden inom realtid.
Ledningsinformationssystem förmå även producera sammanfattande rapporter, mot modell rapporter angående total salg.
Till ledningens främsta fakta inom en företag hör för att fatta beslut, för att optimera företagets output. Beslutsfattande underlättas betydligt tillsammans med hjälp från olika stödsystem, ledningsinformationssystem. Denna typ från informationssystem behövs främst eftersom betydelsefull samt tillräcklig resultat behöver ligga ner mot underlag nära viktiga beslut.
Det finns särskilda informationssystem utvecklade till för att hjälpa ledningen inom dess jobb, därför kallade strategiska informationssystem. Ledningsinformationssystem existerar ganska likt en management informationssystem tillsammans med den skillnaden för att ledningen kunna manipulera information på grund av för att erhålla reda vid vilket olika scenarier skulle ett fåtal på grund av effekter vid verksamheten.
en modell vid detta existerar för att informationssystemet ritar upp en diagram ovan hur vara "x" sålt inom distrikt "a" kalendermånad på grund av tidsperiod dem senaste tolv månaderna. Sedan är kapabel ledningen välja för att notera in för att vara "x" sålt tio andel mer på grund av för att titta vad detta blir till påverkan samt ifall detta möjligen vore lönsamt för att satsa mer vid ett viss handelsplats.
Decision Support System
Alla dessa datorbaserade informationssystem går beneath namnet decision support system (DSS), beslutsstödssystem, samt existerar ämnade för att åtgärda semistrukturerade samt ostrukturerade bekymmer liksom företagsledningen är kapabel tänkas äga.
Det förmå mot modell handla ifall chatbots likt är kapabel hjälpa brukare för att hitta kunskap alternativt struktur vilket kunna analysera samt tolka information automatiskt.DSS förmå bl.a. undersöka flera olika lösningsalternativ, tillhandahålla ordnad granskning från risker samt kunna bli en del av tillsammans företagets övriga kommunikationssystem samt databaser.
Executive data struktur (EIS)
En kollektiv benämning till dessa informationsteknologier existerar management support struktur (MSS). från dessa stöder executive kunskap struktur (EIS) informationen till ledningen.
Detta struktur går även beneath benämningen executive support struktur (ESS), samt existerar databaserad teknologi avsedd speciellt på grund av ledningen.
Databaser: Databaser existerar struktur liksom används på grund av för att lagra samt hantera stora mängder information vid en strukturerat sätt.Systemet möjliggör enstaka snabb förmedling från rapporter inom noggrant riktig period. EIS existerar många användarvänligt samt supportas ofta från utmärkt grafik.
EIS innebär flera olika tillämpningsmöjligheter. Drill-down existerar förmågan för att vid djupet analysera enstaka specifikation vid olika hierarkiska nivåer inom företaget. enstaka Ad-hoc analys kunna konstrueras nära behov närsomhelst samt innehålla varenda relevanta faktorer.
informationssystem.tillsammans med Exception reporting avser man framställning liksom endast reagerar vid avvikelser ifrån upprättade standarder.
Marknaden till ledningsinformationssystem
Det finns en stort antal olika applikationer avsedda till ledningen. Dessa förmå vanligtvis modifieras samt således anpassas till olika typer från organisationer. Bland annat dessa applikationer utgör modell vid ledningsinformationssystem:
- Business Objects/SAP
- The DI Diver Solution - Infotool
- Cognos 8 Business intelligence - Cognos/IBM
- ExOpen Web Reports - ExOpen Systems
- Hyperion/Essbase - Oracle
- Exformatics
- Hypergene - Hypergene AB
- Stratsys - Stratsys AB
- INSIKT - Trimma AB
Kundintegrerat informationssystem
[redigera | redigera wikitext]Ett kundintegrerat informationssystem existerar en informationssystem liksom kunden egen förmå interagera tillsammans med.
Detta existerar enstaka smart svar då detta sparar valuta åt företaget vid sikt då kunden egen utför ett sektion från jobbet. Internetbanker samt bankomater existerar modell vid kundintegrerade informationssystem.
Informationssystem likt akademiskt område
[redigera | redigera wikitext]Informationssystem liksom akademiskt sektor äger haft ett snabb tillväxt beneath dem senaste decennierna samt existerar idag väl etablerat vid dem flesta högskola samt högskolor ovan all världen.
Området besitter sin bas inom såväl datavetenskap liksom företagsekonomi samt utgör ett bro mellan dessa båda ämnen. inom land kallas denna akademiska disciplin till systemvetenskap, informationssystem, alternativt informatik.
Bilden bredvid ger ett överblick ovan områdets olika delar (bilden existerar baserad vid artikeln "A Systemic ramverk for the Field of data Systems" från James Bacon samt Brian Fitzgerald).
Systemvetenskap, informationssystem samt informatik tillsammans med samhällsvetenskaplig inriktning (eng.- Information på grund av kunskapsintensivt sysselsättning, kundnöjdhet samt affärsnytta. Detta är kapabel ses liksom detta centrala delområdet till informationssystem samt detta vilket skiljer området ifrån andra ämnen. Man studera på denna plats hur informationssystem bidrar mot för att förse människor samt organisationer tillsammans upplysning sålunda för att dem förbättrad förmå utföra kunskapsintensivt jobb, utföra kunder mer nöjda, samt producera nytta till ett aktivitet.
Kunskapsintensivt sysselsättning inkluderar denna plats beslutsfattande, verksamhetsstyrning samt specialistarbete. Den kunskap likt en informationssystem erbjuder måste existera mot nytta till enstaka klient, vilket kunna existera antingen extern alternativt intern.
Ett informationssystem existerar uppbyggt från människor, data samt informationsteknik likt samlar in, lagrar, bearbetar samt distribuerar information.Informationssystemet skall även ge nytta på grund av ett organisation, mot modell inom form eller gestalt från lägre kostnader alternativt nya affärsmöjligheter. Viktiga delområden existerar på denna plats användningsområden till organisatorisk kunskap, kunskapshantering, systemteori, organisatoriskt utbildning, informationsvärde samt datakvalitet.
- Utveckling samt inskaffande från informationssystem. tillväxt från informationssystem handlar ifall verksamhetsanalys, kravinsamling, systemdesign samt implementering.
detta blir dock allt vanligare för att man ej nyutvecklar struktur utan man istället sätter samman struktur ifrån komponenter samt tjänster alternativt baserar dem vid standardsystem, mot modell affärssystem. Underhåll samt vidareutveckling från informationssystem blir även allt viktigare. Centrala delområden existerar på denna plats systemutvecklingsmetoder, verksamhetsmodellering, kravanalys, objektorienterad undersökning samt design, systemunderhåll, beställarkompetens, informationssystemarkitektur samt projektledning.
- Människa samt organisation. Informationssystemens övning existerar för att stödja människor samt organisationer.An upplysning struktur (IS) fryst vatten a formal, sociotechnical, organizational struktur designed to collect, process, store, and distribute information.
Vidare påverkar samt förändrar informationssystemen människors arbetsvillkor samt organisationer sätt för att fungera. Därför behöver man analysera informationssystem även tillsammans med utgångspunkt ifrån människors samt organisationers förutsättningar, möjligheter samt begränsningar. Viktiga delområden existerar IT management, affärsstrategier, processförbättring, organisationsutveckling, ledarskap samt beteendevetenskapliga aspekter, förändringsprocesser, värdering från IT investeringar samt etiska aspekter från IT användning.
- Informations- samt kommunikationsteknik. Informationssystem bygger vid IKT, informations- samt kommunikationsteknik.
Viktiga delområden existerar databaser, datalager, komponenttekniker, tjänsteorienterade tekniker, standardsystem, affärssystem, ärendehanteringssystem, telekommunikation samt internettekniker.
- Systemadministration. Systemadministration äger ej fått massiv uppmärksamhet inom forskningen dock äger massiv innebörd inom praktiskt sysselsättning.
Viktiga delområden existerar systemprogramvara, systemövervakning, help desk, nätverksadministration, konfigurationshantering samt säkerhet.
Referenser samt vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Göran Goldkuhl, Handlingsteoretisk definition från informationssystem (1996)
- Stephen Haag, Maeve Cummings, Alan inom Rea Jr., Computing Concepts (second edition 2004)
- Kelly Rainer, Efraim Turban, Richard Potter Introduction to data Systems – Supporting and Transforming Business (2007)
- Bacon, C.
J., & Fitzgerald, B. (2001). A systemic ramverk for the field of data systems. ACM SIGMIS Database: the DATABASE for Advances in kunskap Systems, 32(2), 46-67.