Vad händer i lunds domkyrka idag
Lunds domkyrka
Lunds domkyrka existerar ett kyrkobyggnad söder angående parken Lundagård inom centrala skogsdunge. Den existerar domkyrka inom Lunds stift samt församlingskyrka på grund av Lunds domkyrkoförsamling.
Byggnaden
[redigera | redigera wikitext]Domkyrkan byggdes, mot enstaka start från helsingborgssandsten samt senare samt mot större delen från höörsandsten, inom romansk stil från stenhuggare ifrån Rhen samt Italien.
Lunds domkyrka anses artikel Nordens främsta person som följer efter någon annan mot kejsardomen inom Speyer.
Lunds domkyrka existerar ett kyrkobyggnad söder ifall parken Lundagård inom centrala Lund.Det existerar oklart då domkyrkobygget påbörjades. inom monark Knut den heliges gåvobrev, daterat mot 21 femte månaden i året 1085, talas ifall enstaka domkyrka byggd beneath 1080-talet. många tyder dock vid för att detta rör sig ifall ett tidigare kyrka, samt för att den nuvarande domkyrkan började byggas beneath tidigt 1100-tal, efter detta för att skogsdunge blivit ärkebiskopssäte på grund av Norden.
Kryptanshögaltare invigdes 1123. Den 1 september 1145 invigdes domkyrkans högaltare samt läka kyrkan, helgad åt Sankt Laurentius, kunde tas inom bruk.
År 1234 skadade enstaka många grundlig brand kyrkan. då kyrkan byggdes upp igen tillkom ett färsk lektoriemur, nya valv samt fräsch fasad inom väst. beneath identisk århundrade införskaffas numeriskt värde bronsstoder likt idag finns inom mittskeppet.
Viktigare inventarier likt tillkom beneath detta kommande 1300-talet existerar officiantsstolen, korstolarna samt altarskåpet (1398). detta astronomiska uret kom mot ungefär tid 1380.[1]
Mellan år 1510 samt 1527 restaurerades kyrkan från Adam van Düren. Tillbyggnader likt noteras ifrån denna tidsperiod existerar bland annat den norra korsflygeln, strävpelare tillsammans med spännbågar, påbyggnad från tornen samt en brunnskar inom kryptan.
År 1592 uppfördes predikstolen.
Lunds högskola invigdes den 28 januari 1668 inom domkyrkan. Kyrkan utgjorde universitetets primära undervisnings- samt sammanträdeslokal fram mot dess för att lärosätet inom slutet från 1600-talet erhöll Kungshuset likt sin inledande egna byggnad.
Åren 1759–1778 utfördes stora restaureringsarbeten vid domkyrkan.
grundlig yttre fasadpartier fick färsk sandstensbeklädnad.
Merparten från byggnadsstenen mot Lunds domkyrka existerar höörsandsten. inom start från byggnadsarbetet användes dock helsingborgssandsten. Höörsandsten existerar ett typ från sandstensbildning, likt hör mot äldre jura samt såsom förekommer inom Skåne.
Den vilar direkt vid urberggrunden samt den existerar bildad från vittringsprodukten kvarts, tillsammans en delvis kaoliniskt bindemedel. Höörsandstenen innehåller växtfossil, vilket redan inom start från 1800-talet väckte uppmärksamhet samt blev vetenskapligt behandlat. inom höörsandsten besitter man även funnit djurfossil, främst skalade djur, bland annat från släktet Cardinia, liksom besitter anknytning mot faunan inom motsvarande bildningar inom nordvästra Skåne.
År 1779 plats församlings absid inom sålunda uselt skick för att den höll vid för att störta ner. Kaptenen nära fortifikationen Hans Christian Dehn tillkallades dock hans förslag innebar total förstörelse från absiden genom ersättandet från denna tillsammans med enstaka linjär korvägg. Landshövdingen samt biskopen förkastade därför planen.
inom stället beslöt man sig, tillsammans monark Gustav III:s samtycke, till för att montera ner all absiden tillsammans med absidvalv samt föra upp den vid nytt. Detta skedde år 1780 mot 1785. samtliga ornamentstenar numrerades därför för att dem åter kunde placeras upp vid sina rätta platser. All ytterligare berg blev emellertid antingen nyanskaffad alternativt omhuggen nära nedmonteringen.
i enlighet med Carl Georg Brunius skedde detta även nära återuppförandet ett hel sektion avvikelser nära nyuppmurningen jämfört tillsammans med detta ursprungliga utseendet. Kungen besökte kyrkan 1785. denne fann då kryptan inom svårt förfall samt beordrade för att även denna skulle iordningställas.
År 1812 revs S:t Dionysii kapell strax väster ifall koret samt Peder Lykkes kapell norr ifall detta tidigare nämnda kapellet.
detta förstnämnda kapellet stod färdigt vid 1330-talet medan detta senare stod tydligt därför sent likt 1425.
År 1833 påbörjades genomgripande förändringsarbeten från domkyrkan, vilka beneath ledning från Brunius skulle komma för att pågå beneath flera decennier. Fram mot 1836 koncentrerade man sig inom huvudsak vid förändring från interiörerna. Orgeln ifrån 1626 borttogs, altaret ifrån 1577 nedtogs samt dem medeltida korstolarna flyttades.
ett bred stentrappa mellan långhuset samt koret uppfördes. många innermurar inom tvärskeppet samt koret försågs tillsammans med färsk sandstensbeklädnad. Gravstenar upptogs samt släta kalkstensgolv inlades istället.
Åren 1845–1846 genomgick kryptan ett grundlig restaurering. tillsammans en speciellt uppfunnet hävverktyg lyckades man rätta dem svåra sättningarna inom väggar samt valv.
Successivt nedtogs samtliga pelare, grunderna förbättrades samt pelarna återinsattes.
Vid den fortsatta ombyggnaden från domkyrkan fick Carl Georg Brunius förnyat tillit vilket byggnadsledare. denne efterträddes senare från Helgo Zettervall.[2] dem viktigaste förändringarna liksom dessa numeriskt värde för tillfället genomförde fanns enstaka många grundlig förnyelse från kurera västpartiet.
dem medeltida tornen revs samt ersattes från nya tillsammans spetsigare en hög byggnad eller struktur. Avsikten tillsammans restaureringen fanns för att domkyrkan skulle ett fåtal enstaka mer konsekvent, idealiserad, romansk stil.
2022 lyftes tornspirorna ifrån 1860-talet från ifrån domkyrkan på grund av renovering, då taken från bly bör ersättas tillsammans med rostfri plåt tillsammans med beläggning från tenn.[3] Den 6 mars 2023 lyftes dem båda renoverade torntaken vid lokal.
Tornen
[redigera | redigera wikitext]Domkyrkans en hög byggnad eller struktur, ibland kallade "Lunna pågar", existerar 55 meter höga.
dem tillkom nära Helgo Zettervalls grundlig restaurering, då man helt nedrev dem medeltida tornen. Tornen, tillsammans sina pyramidformade överdel, utgör en kännemärke inom Lunds stadssiluett samt existerar klart synliga ifrån öppet land vida kring. Den äldsta kyrkklockan göts 1513. Tornen existerar ej öppna på grund av allmänheten.
Kyrkklockor
[redigera | redigera wikitext]I domkyrkans en hög byggnad eller struktur hänger totalt fem kyrkklockor samt en klockspel. Klockornas toner existerar h0-diss1-fiss1-a1-(ciss2).
Norra tornet
[redigera | redigera wikitext]I detta norra tornet hänger tre kyrkklockor. Samtliga tre tidsangivare besitter kläppfångare.
Storklockan (klocka 1) existerar omgjuten tid 1926 från Ohlssons klockgjuteri inom Ystad. Klockans diameter existerar 170 cm samt den balanserar 3200 kg. vid klockan finns ett foto från Jungfru Maria tillsammans Jesusbarnet. Inskrift ifrån Psaltaren 145. Denna Storklocka blev tidigare omgjuten från Änkan Maria Wetterholtz Klockgjuteri, malm, kalenderår 1774.[4] Mellanklockan (klocka 2) existerar gjuten tid 1926 från Ohlssons klockgjuteri inom Ystad.
Klockans vikt existerar 1500 kg. Den tidigare klockan vid platsen plats inledningsvis gjuten från Petrus Engrerjni samt omgjuten 1706 från Lars Wetterholtz, malm. samt sedan ännu enstaka gång omgjuten från Änkan Maria Wetterholtz Klockgjuteri, malm, tid 1774. Lillklockan "Birgers klocka" (klocka 3) existerar gjuten kalenderår 1513 inom Köpenhamn. Klockan balanserar 1000 kg.
inom norra tornet hänger även en klockspel, bestående från 26 tidsangivare. Klockspelet göts tid 2014 inom Nederländerna. detta agerar dagligen kl. 9 samt 15. detta äger ersatt enstaka tidigare ur likt fanns gjuten 1585. dem tidigare inskriptionerna vid Storklockan samt gamla Mellanklockan samt borttagna Minsteklockan, finns upptecknade samt bevarade inom professorn samt bibliotekarien Sommelii disputation 1755.
dem Templ. Cath. Lundens. förra Capitl. §:§. XXI, XXII.[5]
Södra tornet
[redigera | redigera wikitext]I detta södra tornet hänger numeriskt värde kyrkklockor. Knutsklockan (klocka 4) existerar gjuten kalenderår 1559 från Iacob Holst inom skogsdunge. Klockans diameter existerar 109 cm samt den balanserar 700 kg.
Traditionsenligt ringer klockan varenda dygn kl.8 vid morgonen samt kl.21 vid aftonen. "Klinkan" (klocka 5) hänger högst uppe inom tornet. Klinkan existerar gjuten kalenderår 1739 inom malm från Andreas Wetterholtz. Klockan balanserar 179 kg. Den används ej. [6]
Entrén
[redigera | redigera wikitext]Som dörrar mot huvudentrén finns numeriskt värde bronsdörrar skapade från Carl Johan Dyfverman.
dem innehåller sammanlagt 24 reliefer tillsammans med motiv hämtade ifrån Bibeln, främst Gamla testamentet. Ovanför dörren finns enstaka gjuten tympanon från betong tillsammans med tre män såsom motiv: Jesus Kristus, Knut den helige samt Sankt Laurentius.
Mittskeppet
[redigera | redigera wikitext]Det existerar inom mittskeppet liksom domkyrkans huvudgudstjänst vid söndagar firas.
Mittskeppet omsluts från åtta pelare vid vardera blad likt avgränsar mittskeppet ifrån sidoskeppen. Taket ovan mittskeppet plats ursprungligen från virke. vid 1200-talet slogs sexkappiga valv likt vid 1800-talet byttes ut mot fyrkappiga.
Kortrappan
[redigera | redigera wikitext]Förr delades kyrkan upp inom numeriskt värde delar från enstaka fem meter upphöjd mur kallad lektoriemur.
Den skilde kyrkan inom ett sektion på grund av prästerna samt enstaka till allmänheten. vid 1800-talet revs denna mur samt den nuvarande trappan byggdes. nära kortrappan står numeriskt värde bronsänglar vilket tillverkades vid 1200-talet inom Tyskland. dem existerar därmed domkyrkans äldsta inventarier. dem avbildade änglarna existerar Mikael samt Gabriel samt dem sitter vid toppen från numeriskt värde höga pelare tillsammans med kurera lejon vilket fötter.
Altaret
[redigera | redigera wikitext]Förr fanns altaret på grund av dem allmänna gudstjänsterna framför lektoriemuren. då denna revs saknade mittskeppet altare ända fram mot 1990 då dagens altare, ritat från professor Janne Ahlin samt utfört från långnovell Sokolowski, invigdes.
Predikstolen
[redigera | redigera wikitext]Predikstolen finns inom religiös mittskepp.
Den tillverkades 1592 inom sandsten, kalksten, marmor samt alabaster. Bildhuggare plats tysken Johannes Ganssog. vid korgen finns reliefer föreställande fem olika scener ur bibeln. vid den undre delen syns en förgyllt lejonhuvud tillsammans tillhörande klor.
Sittplatser
[redigera | redigera wikitext]Mittskeppets stolar eller bänkar består dels från permanenta träbänkar nära huvudingången längre ner, dels från flyttbara stolar närmare altaret.
Högkoret
[redigera | redigera wikitext]Domkyrkans högaltare invigdes 1145. Altarskåpet donerades mot kyrkan 1398.
Högkorets överbyggnad domineras från ett sex meter upphöjd absidmosaik föreställande Jesu återkomst, inom gestalt från ett Kristus Pantokrator. Den utfördes från Joakim Skovgaard 1925–1927. likt ämne mot mosaiken äger man använt kopp ifrån Venedig samt natursten.
beneath mosaiken finns tre öppning tillsammans med glasmålningar tillsammans motiv ur skapelseberättelsen utförda 1930 från Emanuel Vigeland.
Längs bota högkorets sidor står 78 korstolar liksom härstammar ifrån 1370-talet samt används än idag mot mindre gudstjänster. Dessa plats ursprungligen avsedda till prästerna samt ägde då enstaka ytterligare placering inom prästernas kyrkodel.
Dannebrog nära ärkebiskop Anders Sunesens grav inom Lunds domkyrka den 15 juni.Stolarna existerar rikt dekorerade tillsammans med snidade bilder ifrån bland annat Gamla testamentet.
Dopkapellet
[redigera | redigera wikitext]Dopkapellet ligger inom detta norra tvärskeppet. Detta kapell används på grund av mindre samt mer privata andakter. Därför får man ej utföra rundvandringar inom detta kapell. Förr plats dopkapellet ärkebiskopens eget kapell.
Kapellets altare invigdes den 1 september 1146. Ovanför detta hänger enstaka baldakin. ett Mariaskulptur ifrån 1300-talets äldre hälft finns placerad nära kapellets östra skiljevägg. Dopfunten härstammar ifrån 1200-talet samt existerar huggen från kalksten ifrån Gotland. vid kapellets väggar inom norr samt öster finns målade glugg utförda 1930 från Emanuel Vigeland.
vid den östra väggen besitter fönstren doprelaterade motiv, medan den norra besitter motiv ifrån Jesu gravfästelse samt återuppståndelse. tidigare ärkebiskopen Andreas Sunesenssarkofag finns placerad nära den norra väggen.
Domkyrkans nattvardssilver tillverkades 1995 från Magnus G:son Liedholm samt förvaras inom en förvaring inom dopkapellet.
Den sjuarmade ljusstakens kapell
[redigera | redigera wikitext]Domkyrkans södra tvärskeppskapell domineras från ett 3,5 meter upphöjd sjuarmad ljusstake från brons. Ljusstaken bör påminna angående templet inom Jerusalem var enstaka dylik ljusstake fanns. Den tillverkades nära 1400-talets slut från Harmen Bonstede inom Hamburg.
mot skogsdunge skickades den inom delar. Man är kapabel ännu titta märken efter monteringsanvisningarna. nära foten finns fyra lejon. Mellan ljusarmarna samt foten finns evangelisternas symboler. Ljusstaken plats tidigare placerad inom högkoret, liksom en sakramentskåp samt ett officiantstol. Sakramentsskåpet existerar fem meter högt samt besitter använts till förvaring från nattvardsbrödet.
Officiantstolen existerar samtida tillsammans med samt besitter ett utformning liknande korstolarna inom högkoret samt användes från prästerna.
På kapellets södra skiljevägg finns enstaka relief från berg föreställande domkyrkans tre beskyddare. Den dateras mot ungefär 1510 samt tillskrivs Adam van Düren. beneath denna finns montrar tillsammans bland annat äldre biblar mot allmän beskådan.
Inmurad inom den södra tvärskeppsmuren finns på baksidan en stenblock kvarlevorna efter ärkebiskop Jacob Erlandsen likt blev dödad vid Rügen 1274 genom armborstskott genom huvudet. Hans grav påträffades vid 1970-talet vid platsen på grund av den forna franciskanerklostret samt flyttades mot domkyrkan. enstaka textplatta inom virke markerar den nuvarande gravplatsen.
Kryptan
[redigera | redigera wikitext]Lunds domkyrkas krypta besitter, arkitektoniskt sett, inom stort sett förblivit ren sedan 1123 (men används regelbundet på grund av gudstjänster). Kryptan kännetecknas från sina flera samt tätt ställda pelare; dem skiljer sig många ifrån varandra stilmässigt. Mannen på baksidan utförandet anses existera kyrklig förste arkitekt, Donatus.
Den maximalt kända pelaren existerar den liksom Jätten finne klamrar sig fast nära, i enlighet med enstaka sägen. enstaka sektion menar dock för att kolonnen bör föreställa bibelns Simson då denne fattar angående enstaka pelare inom guden Dagons tempel. Längre söderut finns ännu ett gestalt nära enstaka säule samt dessutom ett små figur ovanför.
Vilka personer dessa föreställer existerar ovisst. enstaka sektion brukar kalla dessa gestalter på grund av "Finns fru samt barn" (delvis skämtsamt).
Kryptans huvudaltare existerar detta äldsta altaret inom all kyrkan. detta invigdes den 30 juni 1123 från ärkebiskopen Ascer. inom kryptan finns flera sarkofager, kistor samt gravhällar.
Stenhuggaren Adam van Düren står på baksidan numeriskt värde verk inom kryptan. en från dessa existerar ett sarkofag mot den siste ärkebiskopen Birger Gunnersen vilket står nära den tidigare altarplatsen. detta andra existerar en brunnsfat nära ett vattenkälla inom kryptans norra sektion.
vid brunnskaret finns satyriska bilder samt texter vid plattyska.
Det astronomiska uret
[redigera | redigera wikitext]I Lunds domkyrka finns en astronomiskt ur, Horologium Mirabile Lundense, såsom både dendrokronologiskt, stilhistoriskt samt arkivaliskt förmå dateras mot 1422–25, dvs då drottning Filippa plats riksföreståndare inom landet, land samt Norge.
detta finns ett omfattande redogörelse från uret ifrån 1580-talet då detta kvar fungerade, dock beneath 1600-talet gick detta inom stå samt ersattes från andra mer tidsenliga ur, medan detta fortsatt fick stå kvar samt betraktades tillsammans med viss respekt. Slutligen revs detta ned 1837. beneath 1900-talets numeriskt värde inledande decennier rekonstruerades uret från Julius Bertram-Larsen samt Theodor Wåhlin, då den ursprungliga urtavlan åter kom inom bruk liksom numeriskt värde från dem tre viktiga kugghjulen inom visarverket (kugghjulen på grund av ekliptikavisaren samt solvisaren).
dem ursprungliga delarna från mittpartiet liksom ramen omkring den nedre urtavlan tillsammans kalendariet likt finns vid domkyrkomuseet kopierades omsorgsfullt från Malmöskulptören Anders Olson.
Uret ingår inom enstaka samling senmedeltida astronomiska praktur såsom förekommer inom Hansastäderna inom norra Tyskland samt Polen, samt liksom grundlig besitter studerats samt beskrivits från den tyska forskaren Manfred Schukowski.
denne äger inom dem bevarade hjulen inom visarverket funnit enstaka mekanisk finess såsom sålunda för att yttra existerar Rostockurmakaren Nicolaus Lilienvelds signatur. Förutom dessa numeriskt värde kugghjul finns även en ursprungligt kronhjul mot kalendertavlan samt samtliga tre visare mot den ursprungliga urtavlan bevarade. detta nuvarande urverket existerar ifrån 1706, hopmonterat från Bertram-Larsen liksom även bytte ut vissa skadade delar samt dessutom skapade geniala lösningar på grund av kalenderverket samt vissa monteringar.
När uret agerar kunna man lyssna In dulci jubilo ifrån religiös minsta orgel samtidigt liksom sju träfigurer, föreställande stjärntydarna samt dessas respektive tjänare, passerar domkyrkans en skyddshelgon Maria tillsammans med Jesusbarnet. Uret agerar numeriskt värde gånger ifall dagen, klockan 12.00 samt 15.00 varenda solens tid, förutom vilodag då den tidigare spelningen sker 13.00 till för att ej störa högmässan.
Orgeln inom uret existerar byggd 1923 från Imanuel Starup inom Köpenhamn. Orgeln äger numeriskt värde stämmor likt agerar varsin stämma inom detta tvåstämmiga arrangemanget vid In dulci jubilo. Diskantstämman existerar Oboe 8’ samt äger piporna a0, h0, c1, d1, e1, f1, g1 samt a1. Basstämman existerar Clarinette 8’ samt besitter piporna c0, d0, e0, f0, f#0, g0, a0, h0, c1, d1.
Totalt 18 pipor.
Överst vid uret finns numeriskt värde riddare, såsom markerar timslagen. Den övre urtavlan existerar detta astronomiska uret. Den fungerar likt ett vanlig ur, tillsammans med solvisaren liksom timvisare. Dock besitter urtavlan 24 timmar, dvs den tidsperiod detta tar till solen för att skenbart företa en varv runt jorden.
Det existerar många liksom bör piffas mot då detta firas jubileum inom Lunds domkyrka.på denna plats framträda även kvartstimmar, månens position vid sky ovan skogsdunge samt dess olika faser; solens position samt därför även då denna går upp respektive ner samt plats någonstans längs tillsammans med Lunds horisont detta sker. Den tredjeplats visaren existerar ekliptikavisaren, vilket visar fanns vid ekliptikan (solbanan inom Djurkretsen) solen respektive månen just för tillfället befinner sig, dvs ej bara inom vilket indikator utan även plats någonstans inom tecknet, tillsammans enstaka sådan noggrannhet för att detta tillsammans med litet övning existerar möjligt för att även ungefärligt avläsa dagens datum.[7]
Den undre urtavlan existerar ett årsalmanacka.
Den visar då fastan inleds, samt då påsk samt pingst infaller. tillsammans hjälp från tabellen är kapabel man räkna ut den speciella veckodagen på grund av en vilket vilket helst datum mellan 1923 samt 2123. Mitt inom kalendern står Sankt Laurentius domkyrkans andra skyddshelgon samt nära sidorna finns dem fyra evangelisternas symboler.
Lunds domkyrka existerar öppen varenda solens tid året ifall tillsammans med kostnadsfri guidade visningar.Nuvarande urtavla räcker alltså mot kalenderår 2123, sedan måste den uppdateras.
Hösten 2009 samt vintern 2010 genomgick uret ett grundlig renovering.[8] Återinvigningen ägde lokal den 27 april 2010. (ref Lone Mogensen red: detta underbara uret inom skogsdunge. Historiska Media 2008)
Södra sidoskeppet
[redigera | redigera wikitext]I domkyrkans södra sidoskepp finns enstaka informationsdisk, enstaka ljusglob samt diverse utställningar.
Orglar
[redigera | redigera wikitext]I Lunds domkyrka finns fem orglar. Den största existerar läktarorgeln likt byggdes 1932–1934 från detta danska företaget Marcussen & Søn. Läktarorgeln besitter 102 stämmor fördelat vid fyra manualer samt fotspak. Tillsammans blir detta 7 074 pipor. Den minsta orgeln finns inom detta astronomiska uret. Den agerar In dulci jubilo dagligen.
dem tre andra orglarna finns inom kryptan, dopkapellet samt koret.
| Manual I | Bröstpositiv II | Pedal | Övrigt |
| Principal 16' | Gedackt 8' | Untersats 16' | Två Cymbelstjärnor |
| Oktava 8' | Oktava 4' | Oktava 8' | Sex bälgar |
| Gedackt 8' | Gedackt 4' | Oktava 4' | |
| Oktava 4' | Gemshorn 2' | Cornettin II | |
| Blockflöjt 4' | Sesquialtera II | Basun 16' | |
| Kvinta 3' | Scharf II | Trumpet 8' | |
| Superoktava 2' | Mixtur III | ||
| Mixtur IV | Krumhorn 8' | ||
| Trumpet 8' | Tremulant | ||
| Skalmeja 4' |
| Manual inom (C-f³) | Manual II (C-f³) | Manual III (C-f³) | Manual IV (C-f³) | Pedal inom (C-d¹) | Pedal II (C-d¹) | Koppel |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Principal 16' | Principal 16' | Borduna 16' | Principal 8' | Principal 16' | Untersatz 32' | I/P |
| Borduna 16' | Fugara 16' | Principal 8' | Viola 8' | Subbas 16' | Violon 16' | II/I |
| Oktava 8' | Borduna 16' | Violin 8' | Harmonika 8' | Oktava 8' | Bordunqvint 10 2/3' | III/I |
| Vox Retusa 8' | Oktava 8' | Vox vinolata 8' | Dubbelflöjt 8' | Violoncell 8' | Salicet 8' | IV/I |
| Spetsflöjt 8' | Flauta cuspida 8' | Fugara 8' | Voix céleste 8' | Dubbelflöjt 8' | Oktava 4' | III/II |
| Oktava 4' | Viola di gamba 8' | Oktava 4' | Oktava 4' | Oktava 4' | Kontrabasun 32' | IV/III |
| Spetsflöjt 4' | Kvintadena 8' | Flûte harmonique 4' | Rörflöjt 4' | Basun 16' | I 4'/I | |
| Täckt kvint 5 1/3' | Oktava 4' | Flauto di Pan 2' | Valtflöjt 2' | Trumpet 8' | ||
| Oktava 2' | Gambetta 4' | Mixtur III | Eufon 8' | Trumpet 4' | ||
| Sesquialtera II | Rörflöjt 4' | Trumpet 8' | Fagott-Oboe 8' | |||
| Mixtur IV | Kornett III | Valthorn 8' B | Crescendosvällare | |||
| Trumpet 16' | Korno 8' | Klarinett 8' D | ||||
| Trumpet 8' | Crescendosvällare |
- Den nuvarande orgeln byggdes 1932-1934 från Marcussen & Søn, Aabenraa, land, var Poul-Gerhard Andersen (1904-1980) liksom firmans chef på grund av Köpenhamnsavdelningen sedan 1931, ansvarade för arbetet, samt existerar enstaka elektrisk orgeln tillsammans med slejflådor.
Orgeln äger fria samt fasta kombinationer. Fasaden existerar ifrån 1876 års orgel. 1992 renoverades den från identisk firma. då den fick en nytt spelbord samt nytt elektriskt överföringssystem.
| Manual I | Manual II | Manual III | Manual IV | Pedal | Koppel |
| Principal 16´ | Principal 8´ | Quintadena 16´ | Spetsgedackt 16' | Principal 32' | I/P |
| Borduna 16' | Fugara 16' | Principal 8' | Principal 8' | Principal 16' | II/P |
| Principal 8' | Principal 8' | Flauto cuspido 8' | Nachthorn 8' | Subbas 16' | III/P |
| Octava 8' | Spetsflöjt 8' | Gedackt 8' | Flöjt 8' | Gedacktbas 16' | IV/P |
| Gemshorn 8' | Gedackt 8' | Salicional 8' | Quintadena 8' | Violin 16' | II/I |
| Rörflöjt 8' | Vox vinolata 8' | Viola di Gamba 8' | Viola 8' | Salicetbas 16' | III/I |
| Gedacktpommer 8' | Octava 4' | Octava 4' | Celeste 8' | Quinta 10 2/3' | IV/I |
| Gamba 8' | Flûte octaviante 4' | Gemshorn 4' | Octava 4' | Octava 8' | III/II |
| Quinta 5 1/3' | Quintadena 4' | Gambetta 4' | Rörflöjt 4' | Dubbelflöjt 8' | IV/II |
| Octava 4' | Spetsquint 2 2/3' | Rörquint 2 2/3' | Octava 2' | Gedackt 8' | IV/III |
| Spetsflöjt 4' | Gemshorn 2' | Octava 2' | Blockflöjt 2' | Violoncello 8' | |
| Gedacktflöjt 4' | Quartian 2 2/3' + 2' | Rörflöjt 2' | Quinta 1 1/3' | Quinta 5 1/3' | |
| Quinta 2 2/3' | Terzian 1 3/5' + 1 1/3' | Terz 1 3/5' | Octava 1' | Octava 4' | |
| Octava 2' | Scharf 4-6 chor | Hålquint 1 1/3' | Sesquialtera 2 chor | Rörflöjt 4' | |
| Cornett 4 chor | Dulcian 16' | Septima 1 1/7' | Scharf 4 chor | Nachthorn 2' | |
| Mixtur 5-8 chor | Corno 8' | Sifflöjt 1' | Rankett 16' | Flûte octaviante 1' | |
| Quintcymbel 3 chor | Clarino 4' | Mixtur 5 chor | Oboe 8' | Cornett 4 chor | |
| Trumpet 16' | Terzcymbel 3 chor | Vox humana 8' | Mixtur 6-10 chor | ||
| Trumpet 8' | Fagott 16' | Regal 4' | Contrabasun 32' | ||
| Trumpet 8' | Tremulant | Basun 16' | |||
| Krumhorn 8' | Crescendosvällare | Regal 16' | |||
| Skalmeja 4' | Trumpet 8' | ||||
| Tremulant | Trumpet 4' | ||||
| Crescendosvällare | Cornett 2' |
Kororgel
[redigera | redigera wikitext]| Huvudverk I | Bröstverk II | Pedal | Koppel |
| Principal 8' | Gedakt 8´ | Subbas 16´ | I/P |
| Blokfløjte 8' | Spidsgamba 8' | Oktav 8' | II/P |
| Oktav 4' | Kobbelfløjte 4' | Gedakt 8' | II/I |
| Italiensk Fløjte 4' | Gemshorn 2' | Quint 5 1/3' | |
| Nasat 2 2/3' | Fløjte 4' | ||
| Oktav 2' | Scharf II | Quartian II | |
| Tertz 1 3/5' | Pegal 8' | Fagot 16' | |
| Mixtur V | Tremulant | ||
| Trompet 8' | Crescendosvällare |
Flyttbart positiv
[redigera | redigera wikitext]| Manual |
| Gedakt 8' |
| Rørfløjte 4' |
| Principal 2' |
| Quint 1 1/3' |
Kryptan
[redigera | redigera wikitext]| Manual F-g3 |
| Rørgedakt 8' |
| Rørfløjte 4' |
| Principal 2' |
| Oktav 1' |
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]Inspelningar från toner framförd vid kyrklig orglar.
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Förutom kyrkliga funktioner existerar domkyrkan även platsen till den högtidliga doktorspromotionen.
Sociala kanaler.även Lunds kommuns officiella firande från Sveriges nationaldag äger nära en antal tillfällen ägt lokal inom domkyrkan.
Domkyrkoforum
[redigera | redigera wikitext]I kvarteret söder ifall domkyrkan tillkom 2011 Domkyrkoforum, en besökscenter tillsammans med handelsställe samt lokaler till konserter, konferenser samt ledning.
Statyer
[redigera | redigera wikitext]Prästen samt väckelsepredikanten Henric Schartau står staty nära Lunds domkyrka.
Statyn, gjord från Peter Linde, plats ett gåva mot domkyrkorådet vilket blev tagna emot från Christina Odenberg samt avtäcktes inom slutet från oktober 2003 från K G Hammar.
Idag fick skogsdunge åter sina maximalt kända profiler då domkyrkans numeriskt värde en hög byggnad eller struktur lyftes åter vid sin område efter nästan en års renovering vid marken.Planerna vid enstaka staty ägde dock funnits beneath större delen från 1900-talet.
Domkyrkoarkitekter (i urval)
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Cinthio, Erik: Lunds domkyrka beneath romansk tid. Diss.
Acta archaeologica Lundensia: Series altera, 1. Lund: C. W. K. Gleerups förlag, 1957.
- Economou, Michael: Lunds domkyrka inom mening samt bild.Nova Förlag 2015.
- Mogensen, Lone (red.): Det underbara uret inom Lund. Historiska Media 2008.
- Rydbeck, Otto: Bidrag mot Lunds domkyrkas byggnadshistoria.
1915.
- Rydbeck, Otto: Lunds domkyrkas byggnadshistoria. 1923.
- Lunds domkyrkas bakgrund 1145–1945. grupp 1. 1145–1536. grupp 2. 1536–1945. huvudstaden 1946.
- Wåhlin, Theodor: Horologium mirabile Lundense. 1923.
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium ovan svenska orglar: 1988:I, Lunds stift.
Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris4108784
- Bodin, Anders (2017). Helgo Zettervalls arkitektur : vol. 2 Kyrkor. Stockholm: Carlsson. sid. 120-199. Libris20846731
- Cinthio, Maria; Mogensen, Lone; Sivhed, Ulf; Ödman, Anders (2018). Vägar mot Lund. Historiska Media. ISBN 9789175456409