Hur tappade storbritannien sina kolonier

Brittiska imperiet alternativt Brittiska väldet plats tidigare den officiella benämningen vid Storbritannienskolonialvälde samt maktområden. detta plats en internationellt struktur från kolonier, protektorat samt andra territorier liksom lagts beneath den brittiska kronan mellan 1600-talet samt 1900-talet.^[1]

Det plats beneath 1600-talet liksom begreppet "Engelska imperiet" blev vanligt, vilket ersattes från "Brittiska imperiet" inom samband tillsammans uppättandet från Kungariket Storbritannien inom femte månaden i året 1707, då England samt Skottland gick samman.^[2]

På sin höjdpunkt fanns imperiet detta största vilket någonsin funnits, tillsammans med ett yta vid runt 34 miljoner km².

Dock plats Mongolväldet detta största sammanhängande imperiet.^[3][4][5][6] detta Brittiska imperiet fanns världens främsta inflytande inom ovan en århundrade.^[7]

Den brittiska politiken för att ge områdena inom imperiet ett upphöjd grad från självstyre^[1] ledde mot för att imperiet beneath 1900-talet utvecklades mot detta Brittiska samväldet, inom dygn Samväldet, "Commonwealth of Nations".

Samväldet existerar inom dygn ett frivillig sammanslutning från självständiga länder. från brittiska besittningar återstår inom dygn tio mindre områden samt numeriskt värde obebodda, såsom tillsammans utgör Storbritanniens utomeuropeiska territorier.

Storbritanniens utländska besittningar upptog 1911 ett areal från 33 000 000 km² tillsammans med 389 000 000 invånare.

detta brittiska imperiet nådde sin största geografiska utsträckning mellan 1919 samt 1922. nära Versaillesfreden 1919 erhöll Storbritannien tidigare tyska områden vilket mandat ifrån Nationernas Förbund, samt Egypten blev 1922 den inledande ägande såsom uppnådde full självständighet samt oberoende ifrån britterna.

Kronologisk översikt

[redigera | redigera wikitext]

Imperiets ursprung

[redigera | redigera wikitext]

England började beneath 1500-talet utföra sina inledande försök för att grunda bosättningar vid andra kontinenter.

beneath 1600-talet ledde ekonomiska motiv samt rivaliteten tillsammans land i västeuropa mot ett snabb tillväxt från den engelska sjöfarten samt engelska bosättningar inom Västindien samt Nordamerika.^[1] 1670 fanns engelska kolonier inom New England, Virginia samt Maryland, samt bosättningar vid Bermuda, Honduras, Antigua, Barbados samt Nova Scotia.

Jamaica erövrades ifrån Spanien 1655. ifrån 1670 verkade Hudson Bay-kompaniet inom delar från detta liksom senare skulle bli Kanada. detta brittiska ostindiska kompaniet började grunda handelsposter inom Indien kalenderår 1600.

Storbritanniens kolonier inom Nordamerika vilket planta inom finansiell innebörd samt folkmängd beneath 1700-talet, startade ett frigörelseprocess ifrån moderlandet (amerikanska revolutionen).

Den inledande permanenta bosättningen inom Afrika blev James Island inom Gambiafloden (1661).

Gemensamt på grund av dem tidiga bosättningarna existerar dem nästan varenda grundades från kompanier samt enskilda magnater, ej från den brittiska kronan. Även ifall kolonierna övervakades från kronan fanns dem självständiga företag.

Bildandet från detta brittiska imperiet plats därför mot enstaka start ett ganska oorganiserad process var den brittiska kronan ibland ej ens plats särskilt villig för att delta.^[1] beneath 1600- samt 1700-talet ägde den brittiska kronan främst övervakning ovan koloniernas affär samt sjöfart. inom enlighet tillsammans med dåtidens merkantilistiska teorier sågs kolonierna såsom leverantörer från råmaterial åt England.

dem fick därför monopol vid den brittiska marknaden på grund av ingredienser såsom bomull samt tobak, dock förväntades inom gengäld för att bedriva all sin köp tillsammans engelska skepp samt fungera liksom handelsplats på grund av brittiska varor.

Britterna tar makten ovan världshaven

[redigera | redigera wikitext]

Under inledande hälften från 1700-talet ägde land i västeuropa varit den inflytelserik kolonialmakten.^[8] Efter den brittiska segern inom sjuårskriget 1763 trängdes land i västeuropa åter samt britterna tog ovan herraväldet ovan haven.^[8] beneath 1700-talet fortsatte dem brittiska handels- samt krigsflottorna för att växa därför för att dem blev många större än någon ytterligare nations.^[8] inom Asien något som har transporterats eller flyttats kolonialkrig mellan kompanier tillsammans med nationella handelsmonopol.

på denna plats kom detta brittiska ostindiska kompaniet för att ta kontrollen. land i västeuropa ägde innan dess haft starka kolonialintressen inom Indien tillsammans handelsstationer både längs landremsa vid havet samt inom dem inre delarna norr angående subkontinenten.

Opiumkrigen

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett beskrivning från Opiumkrigen.

Opiumkrigen fanns numeriskt värde konflikt inom mitten från 1800-talet, var Storbritannien samt land i västeuropa tvingade Kina för att acceptera opiumhandeln samt ge handelsprivilegier åt segrarna.

inledande opiumkriget (1839–1843) resulterade inom en fredsfördrag för att europeiska köpmän skulle ett fåtal arrendera samt bebygga mark inom hamnarna Kanton, stad i kina, Fuzhou, Ningbo samt Shanghai skulle existera öppna till samtliga nationer samt för att främmande konsuler skulle ett fåtal bosätta sig var. Engelsmännen skulle dessutom erhålla Hongkong samt 21 miljoner dollar till sina krigsomkostnader.

Andra opiumkriget (1856–1860) resulterade inom enstaka fred vid identisk villkor likt inom fördraget 1858, dock tillsammans ökad krigsskadeersättning (60 miljoner francs mot Storbritannien samt 30 miljoner mot Frankrike).

Imperiet idag

[redigera | redigera wikitext]

Idag finns detta endast smulor kvar från detta stora imperiet liksom ett gång härskade ovan enstaka tredjedel från världen, 1981 försvann begreppet kronkoloni mot förmån till dependent territories,^[9] liksom ersattes 2002 tillsammans med utomeuropeiska territorier.

Idag består detta brittiska imperiet från flera småöar bortsett ifrån Gibraltar likt ligger vid Iberiska halvön. detta besitter ifrågasatts vem vilket egentligen äger områdena, detta besitter speciellt gällt ögrupp i atlanten likt 1982 besattes från Argentina vilket startade Falklandskriget. detta kriget existerar detta sista såsom Storbritannien utkämpat utan hjälp från stridande trupp ifrån något annat nation.

ett rest från detta brittiska imperiet liksom noteras än idag existerar dock detta engelska språkets starka ställning inom världen.

Besittningarnas politiska ställning

[redigera | redigera wikitext]

De brittiska besittningarnas politiska förhållande mot moderlandet plats många växlande. beneath namnet kronkolonier brukade man summera dem kolonier, likt ej ägde självstyre tillsammans ett ministär likt plats ansvarig inför enstaka folkrepresentation.

dem styrdes från ett guvernör liksom endast plats ansvarig inför moderlandets statsmakt, vilken emellertid ofta ägde en verkställande råd nära sin blad samt inom flera kolonier även en lagstiftande råd, vars medlemmar vanligen fanns delvis folkvalda.

Ibland avsåg kronkolonier enbart dem rent guvernörstyrda kolonierna mot skillnad ifrån kolonier tillsammans representativa institutioner samt kolonier tillsammans med fullt självstyrelse (responsible government).

Dessutom fanns protektorat samt från privata bolag (chartered companies) förvaltade områden. Kejsardömet Indien intog ett särställning.

Territorier

[redigera | redigera wikitext]

Afrika

[redigera | redigera wikitext]

Besittningarna inom Afrika var: ön Ascension (som styrdes från ett garnisonskommendant), Basutoland, Bechuanaland-protektoratet, protektoratet Brittiska Somaliland, Brittiska Östafrika-protektoratet tillsammans med Uganda samt Zanzibarprotektoratet, mauritius tillsammans Rodrigues, Cargados-, Chagos- samt Eagleöarna, Nyasaland-protektoratet, Rhodesia (som förvaltades från British South Africa Company), Sankt Helena tillsammans med ön Tristan da Cunha (som ej ägde speciell styrelse), Seychellerna, Swaziland, dem mot Sydafrikanska unionen federativt sammanslutna självstyrande kolonierna Kapkolonin, Natal, Transvaal samt Oranjefristaten samt dem västafrikanska besittningarna kolonin samt protektoratet Nigeria, kolonin samt protektoratet Gambia, kolonin Guldkusten tillsammans protektoraten Ashanti samt nordlig territories samt kolonin samt protektoratet Sierra Leone.

Brittiska imperiet 1897, markerat inom rosa, annars ofta ritat inom skarlakansröd färg.

Egypten ägde nominell självständighet beneath brittiskt protektorat. Sudan styrdes från ett brittisk generalguvernör, vilket sultanatetDarfur betalade tribut mot.

Amerika

[redigera | redigera wikitext]

I Amerika innehade Storbritannien nästa besittningar: den självstyrande kolonisammanslutningen (dominionen) Kanada, den självstyrande kolonin Newfoundland tillsammans Labrador, Bermuda-öarna, Brittiska Guyana, Brittiska Honduras, ögrupp i atlanten samt Västindiska öarna, vilka administrativt delades inom sex grupper (Bahama-öarna, Barbados, Jamaica tillsammans med Turks Islands, Leeward Islands, Trinidad samt Tobago samt Windward Islands).

Dessa kolonier inom Karibien liksom producerade sockerrör samt såsom grundade sig vid slaveri ansågs liksom viktigare samt värdefullare. Nordamerikanska kolonier likt exporterade tobak, bomull, ris, virke samt päls ägde ej lika stora finansiella framgångar dock dem erbjöd god odlingsmark.

År 1921 plats Brittiska imperiet världshistoriens största, samt cirka ett fjärdedel från jordens befolkning levde vid brittisk mark.

Dessutom flyttade dem flesta engelska nybyggare mot denna distrikt.

Nya kolonier inskaffades genom konflikt, mot modell 1664 New Amsterdam såsom innan tillhörde Nederländerna. Sjuårskriget (1756–1763) utkämpades även inom Nordamerika samt existerar var känt likt Fransk-indianska kriget. beneath krigets lopp övertog Storbritannien större områden ifrån land i västeuropa.

Fram mot 1770-talet ägde Storbritannien även 13 kolonier vid Nordamerikas östkust, såsom inom juli 1776 slog sig fria samt bildade landet USA. Storbritannien erkände USA:s självständighet inom september 1783.

Asien

[redigera | redigera wikitext]

De brittiska besittningarna inom Asien, förutom kejsardömet Indien, Storbritanniens viktigaste ägande, fanns Cypern, Kelantan samt Trengganu, protektoraten Brittiska Nordborneo, Brunei samt Sarawak, Brittiska Hongkong samt Weihaiwei (som "arrenderades" ifrån Kina).

Från slutet från 1600-talet behövde dem engelska monarkerna vinna stöd inom parlamentet till för att erhålla igenom sina beslut.

Storbritanniens nyfikenhet till Kina började nära slutet från 1700-talet främst vid bas från teodlingar. till för att hålla sin handelsbalans jämn exporterade Storbritannien opium ifrån sina besittningar inom Indien mot Kina. detta orsakade ekonomiska bekymmer till Kina samt resulterade inom ett väpnad konflikt kallat inledande opiumkriget (1839–1842).

Kriget vanns från britterna, något liksom säkrade deras maktställning inom område.

Europa

[redigera | redigera wikitext]

I Europa ägde Storbritannien kronkolonierna Cypern, Gibraltar samt Malta. Storbritannien ägde även Helgoland ifrån 1814 tills ön 1890 överlämnades mot Tyskland. Irland anses från forskare oftast såsom ett koloni, även angående detta, juridiskt sett, fanns en enskilt rike (från 1542) samt ett integrerad sektion från Förenade konungariket Storbritannien samt Irland (från 1800 mot 1922).^{[10][11][12][13]}

Oceanien

[redigera | redigera wikitext]

Storbritanniens besittningar inom Oceanien plats följande: den självstyrande kolonisammanslutningen Australien (kolonierna - idag kallade original states - New South Wales, Victoria, Queensland, South Australia, Western Australia samt Tasmanien) tillsammans nordlig Territory (sedan 1911; fanns förut anslutet mot South Australia) samt Brittiska Nya Guinea (sedan 1906 Territory of Papua), Dominion of New Zealand (Nya Zeeland tillsammans Auckland-, Chatham- samt Hervey-öarna samt övriga brittiska Söderhavsöar), Fijiöarna, protektoratet Tonga, ett mängd annekterade Stillahavsöar (bland annat Salomonöarna, Pitcairn samt Gilbert samt Elliceöarna) beneath ett "high commissioner of the western Pacific".

dem flesta öområden förvaltades inom detta Brittiska Västra Stillahavsterritoriet. Nya Hebriderna stod beneath gemensam förvaltning från engelska samt franska ämbetsmän.

Områden vunna inom Versaillesfreden 1919

[redigera | redigera wikitext]

Efter inledande världskrigets slut 1918 slöts Versaillesfreden 1919 var Tyskland samt Osmanska riket (nuvarande Turkiet) fråntogs varenda sina kolonier.

dem före detta tyska kolonierna samt protektoraten delades upp mellan Belgien, land i västeuropa, Japan samt Storbritannien samt skulle förvaltas vilket mandat beneath den nybildade internationella fredsorganisationen NF inom förberedelse till självständighet. ifrån Tyskland fick Storbritannien då Sydvästafrika (nuvarande Namibia), nuvarande Papua Nya Guinea, samt Tanganyika (del från nuvarande Tanzania).

ifrån Osmanska riket blev bland annat Transjordanien (nuvarande Jordanien) brittiskt protektorat, samt Irak samt dåvarande Brittiska Palestinamandatet blev brittiska NF-mandatområden.

När detta brittiska imperiet fanns såsom störst kalenderår 1920 sträckte detta sig ovan samtliga världens kontinenter samt omfattade nästan enstaka fjärdedel från jordens yta.

Motto

[redigera | redigera wikitext]

Det brittiska imperiet ägde vilket mottoThe Empire where the sun never sets (svImperiet var solen inte någonsin går ned), en främst symboliskt dock även faktakorrekt påstående^[14], då Imperiets vidsträckthet gjorde för att detta ständigt fanns solsken samt dagsljus någonstans inom detta Brittiska imperiet.

Detta motto ägde sitt ursprung inom tysk-romerske kejsaren samt spanske kungenKarl V, likt sade "I mitt rike går solen inte någonsin ner".

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]