Hur många helgon har sverige
Helgon
- För andra betydelser, titta Helgon (olika betydelser).
Helgon existerar heliga personer likt existerar objekt till respekt (douleia), särskilt efter sin död. Termen används främst inom samband tillsammans kristendomen dock företeelsen existerar känd inom dem flesta religioner.
PrefixetSankt (på svenska kortat S:t) används framför manliga helgons namn, samt Sankta (S:ta) används framför kvinnliga helgon. Bägge äger sitt ursprung inom detta latinska termen sanctus.
Kristendomen
[redigera | redigera wikitext]Ett helgon existerar inom kristendomen ett avliden individ liksom från katolska[1] alternativt någon från dem ortodoxt kristna kyrkorna[2] anses äga levt inom särskilt djup gudsgemenskap samt såsom efter olika prövningar från instanser inom dessa kyrkors hierarki kanoniserats.
Sankt alternativt sankta/sankte (av detta latinska termen sanctus) betyder helig, samt förkortas vid svenska S:t respektive S:ta.
Det finns en flertal svenska helgon.Dessa prefix liksom tillsammans tillsammans prefixen Helige/Heliga används inom landet framför en helgons namn. enstaka ytterligare inhemsk svensk förkortning inom land existerar "Hl." (Heliga/Helige) till för att beteckna mot modell "Heliga Birgitta från Vadstena" (Hl. Birgitta från Vadstena) alternativt "Helige Erik från Stockholm" (Hl.
Erik från Stockholm). vid andra tungomål finns termen inom former såsom bland andra Saint, Sainte, San samt Santa, var då förkortningen istället blir "St.".
En individ liksom blivit saligförklarad får prefixet "Sl." inom land (eller vid engelska "bl." på grund av blessed). en modell existerar "Sl. (salige) Nils Hermansson".
De inledande kristna helgonen
[redigera | redigera wikitext]Den katolska helgonkultens ursprung existerar firandet från martyrerna. dem kristna firade martyrernas dödsdagar, varvid nattvarden/kommunionen frambars nära deras gravar. detta äldsta kända exemplet existerar Polykarpus, vars dödsdag firades från församlingen inom Smyrna.[3] då förföljelseperioderna, likt startade tillsammans med kejsar Neros förföljelser runt kalenderår 60 efter Kristus, plats ovan inom start från 300-talet e.Kr.
byggde man ofta kyrkor ovan deras gravar. tillsammans med tiden började man dela vid martyrernas kvarlevor på grund av för att flera kyrkor skulle erhålla ett helgonrelik. då allt färre dog martyrdöden började man även helgonförklara sådana munkar, nunnor, jungfrur, eremiter, asketer samt sålunda kallade bekännare likt levt en särskilt heligt liv.
Helgon inom Romersk-katolska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett översikt från Kanonisering § Romersk-katolska församlings kanoniseringsprocess.
Inom Romersk-katolska kyrkan besitter man sedan högmedeltiden enstaka formell procedur på grund av för att erkänna någon såsom helgon.
Man skiljer mot modell mellan beatifikation (saligförklaring) samt kanonisation (helgonförklaring).[4]
Det inledande steget inom ett helgonförklaringsprocess existerar för att kyrkan redogör kandidaten såsom vördnadsvärd, vilket betyder för att enstaka djupgående studie genomförts från kyrkan till för att titta angående detta finns samt inom sålunda fall bekräfta således kallade "heroiska dygder".
för att någon förklarats likt vördnadsvärd innebär för att detta existerar tillåtet på grund av dem troende inom enstaka provins alternativt en stift för att vörda kandidaten.
För för att vandra vidare mot nästa steg – saligförklaringen – behövs en vetenskapligt undersökt samt bekräftat mirakel inom kandidatens namn. detta behövs ytterligare en undersökt samt bevisat mirakel inom den saligförklarades namn på grund av för att vederbörande skall behärska helgonförklaras från påven.
Före varenda steg genomförs rigorösa utredningar angående personens liv. detta tar oftast flera kalenderår, ibland decennier alternativt rentav sekler innan någon blir beatificerad/saligförklarad alternativt kanoniserad/helgonförklarad. Undantag existerar dock, titta mot modell Moder Teresa.[5]
Helgon inom dem ortodoxa kyrkorna
[redigera | redigera wikitext]Inom dem ortodoxa kyrkorna äger man ett mindre grundlig process på grund av helgonförklaring.
Vanligen skall den bara godkännas från patriark alternativt kyrkoledning.
Helgon existerar heliga personer såsom existerar objekt till respekt (douleia), särskilt efter sin död.Några välkända helgon inom dem ortodoxa kyrkorna existerar Hl. Anna från Novgorod[6], Hl. Serafim från Sarov[7] samt Sankt Sava. enstaka inventering står för att hitta vid exempelvis Fader Alexanders sida,[8] beneath den ortodoxa kyrkan inom landet.
Helgon inom anglikanska kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Alla upplagor från Den allmänna bönboken, den officiella anglikanska gudstjänstordningen, äger sedan 1549 innehållit enstaka helgonkalender tillsammans med obligatoriska helgondagar för att fira – sedan 1561 även ytterligare samt frivilliga helgondagar.
Inledningsvis återgavs endast dem helgondagar likt ägde existerat även före reformationen, dock 1662 infogades Karl inom från England, vars avrättning 1649 ansågs existera enstaka martyrdöd från anglikanerna (i polemik mot puritanerna). Detta firande upphörde 1859 för att artikel enstaka obligatorisk firningsdag, dock bland somliga anglikaner fortsatte den för att firas vid frivillig grund.
beneath 1900-talets lopp äger andra efterreformatoriska gestalter infogats inom dem anglikanska kyrkornas helgonkalendrar, dock urvalet varierar ifrån medlemskyrka mot medlemskyrka. inom somliga anglikanska sångböcker, exempelvis New English Hymnal, förekommer anrop från helgonens förbön. inom anglokatolska församlingar förekommer dessutom bruket från rosenkransen samt allhelgonalitanian.
Helgon inom protestantiska kyrkor
[redigera | redigera wikitext]I dem protestantiska kyrkorna samt samfunden, avvisar man tanken vid för att helgonen skulle äga förtjänster inom frälsningsavseende, "överloppsgärningar", likt skulle behärska tillgodoräknas för tillfället levande samt möjliggöra botgöringslättnader.
tillsammans med inledande Timotheosbrevet 2:5 vilket bas, "Gud existerar ett, samt enstaka existerar förmedlaren mellan Gud samt människor, människan Kristus Jesus", avvisar man nödvändigheten från andra kanaler mot Gud än Jesus egen. Däremot ser man ofta helgonen såsom goda föredömen samt efterföljansvärda modell.
I evangelisk-lutherska kyrkor, mot modell Svenska Kyrkan kunna "helgon" dels syfta vid varenda kristna, dels vid dem förebilder såsom äger egna firningsdagar beneath kyrkoåret. nära reformationen inom landet behölls nitton helgondagar beneath kyrkoåret, dock dem reducerades 1772 mot sex stycken, inom avsikt för att öka statens skatteintäkter.
I Svenska kyrklig nuvarande kyrkoår ihågkoms dem bibliska helgonen, mot modell Jungfru Maria (på Fjärde söndagen inom advent), Sankt Stefan (26 december), Johannes döparen (på enstaka vilodag nära 24 juni), Sankt Petrus samt Sankt Paulus (på Apostladagen) tillsammans flera vid särskilda dagar, medan dem övriga besitter enstaka gemensam helgdag inom start vid november, samtliga helgons dygn.
Kollektbönen vid denna dygn uttrycker Svenska religiös officiella hållning, då man säger för att Gud omger sig "med helgonens skara, låt deras förebild uppväcka oss mot en helgat liv, sålunda för att oss ej bara firar deras minne utan även följer dem inom tro samt goda gärningar". Svenska religiös Centralstyrelse antog 1990 ett officiell helgonkalender till Svenska Kyrkan.
vid liknande sätt äger ELCA ett helgonkalender tillsammans mindre samt frivilliga firningsdagar. enstaka evangelisk-luthersk läroskrift ifrån 1500-talet, den Augsburgska bekännelsens apologi art.
Vad existerar helgon?XXI, tillåter för att Maria ber till Kyrkan, dock betraktar ej andra Mackabeerboken 15:14 (om profeten Jeremias förbön) såsom en tillräckligt tungt bibelargument på grund av för att utföra anrop från helgonens förböner mot en obligatoriskt kyrkobruk. Svenska Kyrkan anropar helgonen inom bland annat Den svenska psalmboken 163, samt inom dem mariaantifoner vilket ingår inom Tidegärden – religiös Dagliga Bön.
Den reformerta definitionen vid helgon existerar ett helt ytterligare än den romersk katolska, samt hänvisar, noggrann vilket bibeln, mot dem troende inom allmänhet samt ej mot enskilda individer vilket tillsammans med tro samt papper äger utmärkt sig.
Antitrinitariska rörelser besitter inom regel identisk ögonkontakt vid helgon såsom dem reformerta kyrkorna.
Lokalhelgon
[redigera | redigera wikitext]Lokalhelgon existerar personer kring vilka detta uppstått enstaka område kult. Kulten kunna existera begränsad mot ett kyrkoprovins, en biskopsdöme, enstaka socken alternativt bara ett enskild kyrka. Lokalhelgon besitter vanligen ej kanoniserats från påven - dock ofta från enstaka område biskop.
Kända svenska helgon
[redigera | redigera wikitext]Helgon liksom existerar viktiga på grund av landet existerar bland annat Hl. Birgitta, vilket i enlighet med Katolska Kyrkan skall räknas såsom Sveriges skyddshelgon samt liksom även besitter utnämnts mot en från Europas tre kvinnliga skyddshelgon, Hl. Erik från huvudstaden, Hl. Elin från Skövde, Sankta Ingrid från Skänninge, Hl.
Botvid samt Hl. Katarina från Vadstena samt Ansgar, Sigfrid samt Eskil likt i enlighet med traditionen bidrog mot Sveriges kristnande. Våren 2000 saligförklarade påven den svenska nunnan Sl. Elisabeth Hesselblad, vilket grundade enstaka färsk kvist från birgittinorden 1911.[9] denna helgonförklarades sedan från påven Franciscus inom 5 juni 2016.
Det finns många modell vid endast lokalt alternativt nationellt erkända helgon vilka ej kanoniserats tillsammans med nutida procedur, utan vid detta sätt kanoniseringar skedde före 1170, nämligen vid stifts- alternativt provinsnivå.
inom land gäller detta exempelvis "nationalhelgonet" Erik den helige, vilket även han brukar betraktas vilket skyddshelgon på grund av land inom enlighet tillsammans med den lokala tradition liksom fanns redan före reformationen.
Till dem svenska helgonen skall även Finlands skyddshelgon Sankt Henrik räknas, eftersom denne hörde mot den svenska religiös biskopar då land i norden utgjorde enstaka sektion från detta svenska riket.
Det fanns även inom landet flera helgon likt bara vördades lokalt dock likt ändå ägde ett kyrka samt ofta ett källa uppkallad åt sig. Några modell existerar helgonet Arild, Sankt Torgil inom Kumla, Torsten inom Bjurum, Karlung från Roslagen, Magnhild från Fulltofta, Hl. Romfar, samt Sven från Arboga.
Det finns en flertal svenska helgon.Namnhelgon
[redigera | redigera wikitext]Namnhelgon kallas en helgon, då detta existerar valt vilket enstaka enskild persons personliga skyddshelgon genom för att man besitter givit personen identisk namn vilket helgonet inom fråga. Seden tillsammans med namnhelgon, såsom knappast förekommer inom Norden efter reformationen, kunna ändå utgöra en ursprung mot firandet från namnsdagar, eftersom man firade sitt namnhelgon vid helgonets högtidsdag, vilket angavs inom almanackan.
Islam
[redigera | redigera wikitext]Inom islam kallas heliga personer ofta till awliya’ (plural på grund av arabiskawali – "vän", detta önskar yttra "Gudsvän"). en modell vid enstaka känd wali existerar Rabia al-Adawiyya. Den persiska sufinFarid ad-din Attar besitter skrivit en prosaverk såsom samlar flera biografier ovan berömda awliyah' – Tazkiratú l-awliya.[10]
Den helige utför bland annat mirakel samt profeterar.
Pilgrimsfärder mot helgongravar samt särskilda firanden från helgon existerar många utbrett. Tankarna kring heliga personer skiljer tydligt mellan för att ära en helgon samt den dyrkan såsom bara tillkommer Gud. Föreställningen angående heliga män samt kvinnor samt den praxis såsom knyts mot deras gravplatser existerar utan genomskinlig stabilisering eller fastsättning inom Koranen, dock tolereras från flera rättslärda.[11] inom vers 18:21 inom Koranen beskrivs detta för att monoteister sagt för att man skulle bygga ett moské ovan grottfolket (Sju sovare) utan för att detta kritiserats.[12][13]
Hinduismen
[redigera | redigera wikitext]I hinduismen finns ingen vass gräns mellan detta gudomliga samt detta mänskliga.
Gud kunna visa sig vilket människa alternativt människor förmå bli betraktade vilket uppenbarelser från Gud. inom den folkliga hinduismen agerar heliga pedagog samt diktare enstaka huvud roll. Deras oförbehållsamma hängivenhet mot gudomen utför dem mot förebilder på grund av mänsklig fullkomlighet. inom modern tidsperiod äger flera hinduiska pedagog samt mystiker blivit firade såsom heliga, mot modell Ramakrishna.
Mest känd inom landet existerar nog Heliga Birgitta liksom levde vid 1300-talet.Mohandas Gandhi betraktas ej bara likt politisk chef utan även liksom en helgon samt kallas därför mahatma (den store anden).[14]
Buddhismen
[redigera | redigera wikitext]Buddhismen lär för att människan äger chansen mot för att nå fullkomning samt därmed bli ”helig”. detta finns dock olika uppfattningar angående vad denna fullkomning består i.[15]
Den helige inom theravada-riktningen kallas arhat (ärevördig).
enstaka sådan individ äger nått identisk fullkomna förståelse samt frihet ifrån lidande liksom Buddha egen samt blir därför ej att vara född igenofta andligt eller symboliskt. Både kvinnor samt män äger blivit arhat, dem flesta medan Buddha ännu levde. Uppfattningen existerar delad om detta existerar möjligt för att numera bli arhat.
Inom mahayana-riktningen kallas den helige bodhisattva (uppvakningsväsen). enstaka sådan äger avlagt löfte angående för att nå identisk visdom likt Buddha, dock inom stället på grund av för att sikta mot sin personlig frälsning (nirvana) såsom denne fullfölja, förpliktar han sig mot för att ständig återfödas på grund av för att verka på grund av samtliga levande väsens välfärd.
ett bodhisattvas främsta egenskap existerar därför medlidandet samt detta framhävas för att denne ej ser någon skillnad mellan sig egen samt sina medmänniskor. Både munkar samt lekmän kunna existera bodhisattva.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ball, Ann, Faces of Holiness: Modern Saints in photos and words.Kyrkogården nära Röke kyrka vid samtliga helgons ljus 2009.
Huntington, Indiana: Our Sunday Visitor Books 1998. ISBN 0-87973-950-9
- Chervin, Ronda dem Sola, Treasury of Women Saints. Ann Arbor, Michigan: Servant Publications 1991. ISBN 0-89283-707-1
- Dahlby, Frithiof, Helgondagar. Stockholm: Svenska kyrklig diakonistyrelses bokförlag 1958.
- Farmer, David Hugh, The Oxford Dictionary of Saints.För för att enstaka man alternativt kvinna bör behärska bli helgonförklarad måste personen inom fråga artikel död samt äga levt en liv liksom visar för att denne alternativt denna genom sina handlingar äger älskat Gud. enstaka från dem maximalt kända helgonen existerar Franciscus från Assisi.
3rd ed. Oxford: Oxford University Press 1992. ISBN 0-19-283069-4
- Newland, Mary Reed, The Saints and Our Children. Rockford, Illinois: TAN Books and Publishers 1995. ISBN 0-89555-517-4
- The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God. 6th ed. London: Cassell 1994. ISBN 0-304-34357-9
- Woodward, Kenneth L., Making Saints: How the Catholic Church determines who becomes a Saint, who doesn't, and why.
New York: Simon and Schuster 1996. ISBN 0-684-81530-3