Varför sparsam körning ökar trafiksäkerheten
Sparsam körning
Sparsam körning, ekonomisk körning alternativt EcoDriving existerar enstaka körteknik likt kunna ge 10–20 andel lägre bensinkonsumtion än detta körsätt liksom dem flesta besitter idag (2005). Tekniken existerar framtagen till för att minska bilismens miljöpåverkan, dock den medför samtidigt påtagligt lägre bränslekostnader samt mindre slitage vid fordonet.
Grundprinciperna förmå användas vid såväl personbilar, fordon för kollektivtrafik, lastbilar såsom arbetsmaskiner. till arbetsmaskiner är kapabel besparingen ibland bli därför massiv liksom 30 andel, beneath förutsättning för att man arbetar metodiskt tillsammans med mätning samt uppföljning.
EcoDriving existerar varumärke på grund av en utbildningspaket inom sparsam körning.
EcoDriving ingår likt en moment inom körkortsutbildningen inom landet sedan 2007 på grund av för att sprida insikt ifall tekniken samt bygga enstaka allmänt positiv inställning mot EcoDriving[1].
Körteknik på grund av personbil
[redigera | redigera wikitext]EcoDriving äger beskrivits likt enstaka beslutsprocess[2] såsom omfattar både strategiska, taktiska samt operativa åtgärder alternativt körtekniker (Se modell Tabell 1).
TABELL 1. Strategiska, taktiska samt operativa åtgärder.
| Strategisk åtgärd | Taktisk åtgärd | Operativ åtgärd |
| - Optimalt däcklufttryck | - Packning från fordon | - Optimalt varvtal |
| - Regelbundet underhåll | - förberedelse från resrutt | - Motorbromsa |
| - Hålla lägre, jämn hastighet | ||
Det behövs fokus vid både strategiska, taktiska samt operativa åtgärder till för att utveckla bränslebesparingen[3].
mot modell brukar nyblivna körkortsinnehavare äga goda kunskaper angående drift samt olika tekniker (operativa åtgärder) dock mindre uppfattning angående taktiska samt strategiska åtgärder. Erfarna chaufför äger tvärtom taktiska samt strategiska åtgärder inom fokus vilket innebär för att dem inom högre grad reflekterar ovan omröstning från fordon, omröstning från resrutt samt underhåll[4].
Optimalt varvtal
[redigera | redigera wikitext]En modern motor äger högre verkningsgrad vid lägre varvtal samt därför bör man växla upp tidigt. ett tumregel på grund av enstaka modern fordon tillsammans fyrcylindrig motor är kapabel artikel för att undvika för att överstiga 1500-2000 varv per 60 sekunder. Ettans transmission bör bara användas dem allra inledande meterna ifrån stillastående samt femmans transmission fungerar oftast utmärkt till således låga hastigheter såsom 50 km/tim, dock bara då man ej försöker hastighet alternativt köra uppför enstaka backe.[5] detta låga motorvarvet känns ovant till flera, dock detta kunna spara upp mot enstaka halv deciliterbensin per mil.
då man kör vid detta bränslebesparande sätt hoppar man normalt ovan växlar då man förändras ifrån acceleration mot marschfart, mot modell går man direkt ifrån treans mot femmans transmission. Detta existerar inom vissa fall tvärt emot vilket vilket tidigare lärdes ut vid bilskolorna.
Bromsa ej försvunnen energin
[redigera | redigera wikitext]För för att undvika för att bromsa försvunnen bilens kinetisk energi utnyttjar man inom således massiv utsträckning vilket möjligt motorbroms inom dem situationer var man kunna förutse för att man behöver sakta ner alternativt stanna längre fram.
detta kunna mot modell existera ett korsning alternativt enstaka sänkning från hastighetsbegränsningen. Anledningen mot detta existerar för att enstaka modern fordon tillsammans med bränsleinsprutning stänger från bränsletillförseln mot motorn därför länge man motorbromsar tillsammans med en varvtal högre än tomgångsvarvtalet, samt förbrukningen blir således noll.
på grund av för att behärska utnyttja motorbroms därför många vilket möjligt existerar detta viktigt för att man äger ett god framförhållning inom sin körning samt försöker förutse inom god period då man är kapabel behöva sänka sin hastighet, till för att behärska utnyttja motorbromsen mot läka hastighetssänkningen, alternativt inom samtliga fall således massiv sektion likt möjligt.
Man ligger alltså ej sålunda nära bilen framför således för att den kunna tvinga ett för att köra ryckigt samt man försöker välja vägar vilket tillåter jämnare hastighet samt man undviker stopp sålunda många man förmå.
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Det finns annat än bromspedalen såsom bromsar samt därmed stjäl bränsle, hit hör bland annat uselt pumpade alternativt alltför breda däck samt takboxar.
Även onödig användning från AC istället på grund av tex mer kall uteluft. ett högre hastighet utför även för att bilen drar något som är viktigt eller nödvändigt många mer bränsle vid bas från luftmotståndet, likt inom landsvägsfart existerar den ledande faktorn på grund av bränsleförbrukningen. för att köra inom 110 km/h istället på grund av inom 90 km/h innebär drygt 20 % högre bensinkonsumtion samt för att öka hastigheten ifrån 110 km/h mot 130 km/h innebär enstaka ökning tillsammans med cirka 30 % [5].
detta existerar luftmotståndets kvadratiska beroende från hastigheten (en fördubbling från hastigheten fyrdubblar luftmotstånd samt erforderlig inverkan ökar tillsammans ett faktor åtta) likt utför för att bränsleförbrukningen ökar drastiskt då man ökar hastigheten.
Man förmå även spara enstaka hel sektion bränsle vid för att köra inom lägre hastighet inom motluten samt låta medluten driva bilen helt alternativt hjälpa mot tillsammans med acceleration.
När man cyklar existerar sparsam körteknik enkel för att förstå, eftersom man därför klart känner då detta kostar energi. Man tar spontant hastighet inom nedförsbacken inför nästa uppförslut. Man förstår för att detta ibland förmå bli oerhört jobbigt för att leka farthållare. dock då man kör automobil behöver man ett alert mätare på grund av momentanförbrukning till för att behärska titta sambanden.
Vissa fordon äger detta inbyggt.
Flera företag besitter specialiserat sig vid för att lära ut denna körstil mot privatpersoner samt åkerier. i enlighet med ett sammanfattning ifrån Vägverket[6] reducerar bränsleförbrukningen dock utsläppen från kolväten ökar något.
Mätning samt återkoppling
[redigera | redigera wikitext]Det existerar svårt på grund av enstaka chaufför för att behålla samt utveckla en sparsamt körsätt utan direkt återkoppling.
inom personbilar samt lastbilar existerar detta vanligt för att momentanvärdet från bränsleförbrukningen per körd sträcka framträda till föraren. Instrumentet anger ofta liter per 100 km. Då förmå man direkt titta vilken transmission vilket blir maximalt finansiell nära den aktuella hastigheten samt hur bränsleslukande detta existerar för att trycka gasen inom botten.
detta visar även klart för att höga hastigheter ger ökad förbrukning vid bas från luftmotståndet. önskar man behärska jämföra olika körningar, måste man dock även ta hänsyn mot gods, höjdskillnader samt proportionen mellan stads- samt landsvägskörning.
För arbetsmaskiner existerar detta vanligt för att man använder bensinkonsumtion per tidsenhet likt måttstock, ofta liter per 60 minuter.
Tyvärr existerar detta uselt relaterat mot producerad nytta.[7] ett hjullastare får lägre timförbrukning per arbetsdag angående man låter den stå vid tomgång beneath lunchen, eftersom man då inkluderar ett timmes nedsänkt förbrukning inom dagsmedelvärdet. detta visar hur uselt tidsbaserade mått kunna existera. inom allmänhet blir enstaka timförbrukning lägre ju långsammare ett arbetsmaskin arbetar, vilket ej alls behöver betyda effektivt bränsleutnyttjande.
detta existerar inom allmänhet svårt för att erhålla fram en god momentant mätvärde till arbetsmaskiner utan ingång mot en pålitligt nyttomått. Däremot är kapabel man efter en arbetspass bedöma kvantiteten nytta, exempelvis mängd plöjd gård, omlastat frakt alternativt komprimerad atmosfär samt sätta detta inom relation mot den mängd bränsle vilket förbrukats beneath all passet.[8]
Det testas olika metoder på grund av återkoppling på grund av för att hjälpa chaufför för att utveckla sin körstil.
mot modell besitter man inom Boden (Sverige) utbildat tre spar-coacher vars övning existerar för att förbättra rutiner till uppföljning från bensinkonsumtion samt för att kontinuerligt motivera chaufför inom kommunen vilket utbildats inom sparsam körning. Målet existerar för att förarna bör behålla samt förbättra sina kunskaper. Stöd, råd samt kontinuerlig återkoppling mot kommunens chaufför äger resulterat inom ett lägre bensinkonsumtion tillsammans med 5 andel efter inledande året.
Totalt besitter kommunen sparat 8 andel inom bränsle beneath året.
I land i norden testades en incitamentssystem på grund av för att motivera mot mer sparsam körning[9]. inom detta sysselsättning besitter man funnit för att bussförare blir mer motiverade då deras effekt jämförs tillsammans med kollegornas påverkan. Liimatainen[9] att föreslå eller råda något icke-ekonomiska incitament likt bygger vid samarbete samt en väldefinierat värdesystem.
andra studier att föreslå eller råda något istället ekonomiska incitament liksom t.ex. reducerad fordonsförsäkring[10].
detta slutliga belöningssystemet liksom presenteras inom den finska studien[9] baseras vid bränslebesparing, säkerhet samt arbetstimmar. sidled tillsammans belöningssystemet, delade man inom land i norden ut resultatrapporter till för att upprätthålla enstaka tävlingsmiljö vilket verkade öka motivationen hos förarna[9].
I Taiwan introducerades ekonomiska incitament inom numeriskt värde bussföretag.
varenda chaufför fick fem dollar per liter bränsle såsom sparades in. Resultatet visade ett ökad bränsleeffektivitet vid ovan 10 andel. Effekten kvarstod efter enstaka tidsperiod samt visade inga indikator vid för att sjunka. Totalt 108 000 dollar betalades ut mot bussförarna inom premie till sparsam körning samt företaget sparade in 732 000 dollar inom bränslekostnader.
enstaka slutsats ifrån studien existerar för att premiesystem kräver någon struktur från standard liksom även tar hänsyn mot andra faktorer såsom mot modell fordonsmodell, typ från bränsle samt säkerhet[11].
En sektion återkopplingssystem bygger vid tävlingsidén samt spel. Föraren erhåller en bedömning mellan 0 (inte effektivt) samt 10 (effektivt) liksom jämförs tillsammans andra chaufför likt kör beneath liknande förhållanden.
Betyget rankar föraren vid ett inventering liksom senare kunna delas inom sociala media (till modell twitter samt facebook) på grund av ytterligare motivation[12]. Även skräddarsydda återkopplingssystem äger testats samt funnit artikel enklare för att acceptera bland chaufför [13].
Sparsam körning existerar en moment liksom kontrolleras nära uppkörningen, då detta existerar en krav för att visa för att man kunna köra bränslesnålt.mot modell svarar chaufför vilket existerar prestationsinriktade förbättrad vid jämförande displayer samt spelinslag än chaufför såsom existerar inriktade vid för att förbättra sina kunskaper inom sparsam körning.
Ytterligare ett mätnings- samt återkopplingsmetod existerar en tekniskt övervakningssystem likt påminner föraren angående för att köra mer bränslesnålt.
liknande struktur kunna även fungera liksom varningssystem därför för att plötslig inbromsning samt hastig ökning från hastigheten undviks[14]. inom Lissabon provade man en struktur såsom ger föraren enstaka ljudsignal nära oönskad körstil. information ifrån försöket tillvaratogs samt användes senare inom träning på grund av för att utveckla förarens körstil dock även till för att utveckla komfort samt säkerhet.
inom Valencias kollektivtrafik (Spanien) testades en flexibelt inlärningssystem liksom inkluderade kontinuerliga analyser från oönskade körningsmönster. Systemet presenterade förbättringsförslag samt påminde föraren då körstilen upprepades[15]. inom Madrid besitter speciella farthållare implementerats[16] liksom tar hjälp från sensorer inom gatan, från trafikljus, GPS, samt en informationssystem till trafikstörningar samt väderförhållanden.
Farthållarna bidrar mot minskad energiförbrukning samt ett tryggare kollektivtrafik[16].
Intelligenta stödsystem (till modell olika GPS-system alternativt mobilappar) anses öka effekten från EcoDriving genom för att ge direkt feedback ifall energiförbrukning, jämföra körstilen tillsammans med andras körning samt ge råd ifall mot modell acceleration, resrutt, växling samt hastighet.
GPS-system ger navigeringsstöd till för att känna igen kortaste vägen mot slutdestination alternativt närmaste tankstation[17]. Mobilappar existerar en enkelt sätt för att ge samtliga chaufför ingång mot feedback utan större investeringar. Mobilappar förmå ge både realtidsinformation samt råd angående olika trafiksituationer[18].
då olika stödsystem kunna interagera tillsammans med varandra (till modell fordon-till-fordon, fordon-till-infrastruktur) kunna EcoDriving optimeras.
sparsam körning vann terräng.ett simuleringsstudie[19] visade för att EcoDriving, inom kombination tillsammans stödsystem likt talar tillsammans andra stödsystem (till modell för att föraren får data angående trafiksituationen inom kommande vägkorsning alternativt nära trafikljus), reducerade utsläppen tillsammans läka 50 andel. Studien visade även för att restiden kunde kortas tillsammans med 7 andel jämfört tillsammans vanlig körstrategi.
Jamson et al.[20] jämförde olika stödsystem samt fann för att visuell återkoppling inom realtid plats detta maximalt verksamma. Kottenhoff samt Sundström[21] visade för att förutom ökad energieffektivitet bidrar ett sparsam körning även mot förbättrad åkkomfort till resenärerna. Sammanfattningsvis är kapabel intelligenta trafiksystem bidra mot förbättrad trafikflöden, minskad trängsel tillsammans onödiga stopp samt mindre resträckor.
Effekter
[redigera | redigera wikitext]EcoDriving inkluderar förarens individuella körstil, fordonets tekniska konfiguration (som bromsar, chassi samt hjulupphängning) samt tillbehör (som lastning samt fordonsvård) [22]. Barkenbus[23] visar vid ett genomsnittlig sänkning från bränsleförbrukningen tillsammans med 10 andel. andra besitter demonstrerat vid bränslebesparingar vid upp mot 34 andel beroende vid vägförhållanden[24].
Tabell 2 sammanfattar studier ifrån 2003 vilket undersökt bränslebesparingseffekter ifrån EcoDriving. Resultatet visar ständigt enstaka besparing dock inom enstaka relativt massiv variation, allt ifrån 2,5 andel mot 27 andel. inom medelvärde ger EcoDriving ett bränslebesparing angående 10–20 andel. Kontinuerlig kurs samt träning på grund av chaufför inom kombination tillsammans med komfort samt säkerhet existerar viktigt[25][26].
Cirka 10 mot 20 % från bränsleförbrukningen beror vid körstil samt vägförhållanden. Hastighetsökning använder upp maximalt bränsle, hastighetssänkning minimalt samt vanlig drift påverkas framförallt från vägförhållanden. för att växla korrekt nära hastighetsökning kunna bidra många mot ett effektivare bensinkonsumtion.
TABELL 2. översikt från studier ifall bränslebesparings effekter ifrån 2003.
| Bränslebesparing angiven inom andel (%) | |
| Sullman et al. 2015[27] | 11,6 %. Uppmätt påverkan direkt efter träning 16,9 %. Uppmätt utfall nära uppföljning 6 månader efter avslutat schema |
| De Abreu e skogsvegetation eller litteraturterm för en samling texter et al. 2015[25] | Upp mot 16 % bränslebesparing |
| Duarte et al.
2013[28] | 2,5 % inom bränslebesparing |
| Rutty et al. 2013[29] | Mellan 4 % samt 10 % bränslebesparing |
| Beusen et al.Ecodriving innebär inom praktiken för att ni anammar en körsätt liksom reducerar både bensinkonsumtion samt utsläpp. 2009[30] | 5,8 % inom bränslebesparing efter 4-månaders träning |
| Strayer samt Drews 2003[31] | 2,8 % inom genomsnittlig besparing efter 6-månaders simulator-baserad träning |
Utbildning samt övervakning gav ett genomsnittlig bränslebesparing motsvarande 4,35 % inom Atens stadsbussar.
Vissa chaufför sparade upp mot 17,8 % beneath den aktiva träningsfasen. Viktiga faktorer fanns optimerad hastighet samt för att undvika tomgångskörning[32]. träning inom EcoDriving inom Australien[33] gick ut vid för att lära privatbilister för att själva övervaka sin bensinkonsumtion, för att utföra mjuka inbromsningar samt långsamma hastighetsökningar, för att nyttja korrekt transmission tillsammans med hänsyn mot vägunderlaget, för att växla upp därför fort såsom möjligt, för att ej tomgångsköra, för att hålla stadig hastighet, för att minimera användning från AC, för att granska samt hålla riktig däcklufttryck, för att ta försvunnen onödig vikt samt minska luftmotstånd, samt för att underhålla fordonet.
Bland privatbilisterna reducerades bränsleförbrukningen tillsammans med inom snitt 4,6 % samtidigt liksom koldioxidutsläppet minskade tillsammans med 169 kg (2,3 kg/l).
Utbildning samt träning existerar viktigt dock inom Japan noterades för att effekten avtar inom takt tillsammans med tidsperiod efter avslutad träning (Abuzo samt Muromachi, 2014).
ett sammanställning från studier genomförda inom bland annat Japan, landet, Holland, Tyskland, Sydafrika samt Australien[34] visar för att sparsam körning kunna minska bränsleförbrukningen tillsammans med upp mot 20 %. Efter avslutad kurs sänktes ofta bränsleförbrukningen mot cirka 15 %. Fem andel från minskning inom bensinkonsumtion kunde bevaras utan extra stöd medan 10 % kunde bevaras inom kombination tillsammans med återkoppling mot förarna.
Informationskampanjer inom kombination tillsammans praktiska råd existerar ett lyckad modell. enstaka förklaring mot för att effekten försvagas efter genomgången kurs existerar bristande vid incitament på grund av förarna[34].
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^Strömberg, H., Karlsson, inom.
M., & Rexfelt, O. (2015). ”Eco-driving: Drivers’ understanding of the concept and implications for future interventions.”. Transport Policy 39: sid. 48-54.
- ^Sivak, M., & Schoettle, B. (2012). Eco-driving: Strategic, tactical, and operational decisions of the driver that influence vehicle bränsle economy. Transport Policy, 22, 96-99.
- ^Alam, M.
S., & McNabola, A. (2014). A critical review and assessment of Eco-Driving policy & technology: Benefits & limitations. Transport Policy, 3542-49.
- ^Strömberg, H., Karlsson, inom. M., & Rexfelt, O. (2015). ”Eco-driving: Drivers’ understanding of the concept and implications for future interventions.”. Transport Policy 39: sid. 48-54.
- ^ [ab] Gröna bilister angående sparsam körningArkiverad 26 augusti 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
(besökt 2008-06-27, sökfras "Låga motorvarv ger mindre bränsleförbrukning")
- ^Publikation ifrån VägverketArkiverad 5 augusti 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine. (besökt feb 2008)
- ^Waxholmsbolaget: KLIMP 2003, Slutrapport åtgärd 3, 2006-01-27, samtalar om vid sid 4 nackdelarna tillsammans med bensinkonsumtion per gångtimme. (besökt 2011-08-17, sökfras "liter per gångtimme representerar inget arbete")
- ^SÅAB:s text Säkra samt fina vägar, 2007, beskriver vid sid 3 sin koncept för att mäta bränsleanvändningen inom lastbilar samt arbetsmaskiner vilket koldioxidutsläpp per inkörd 1000-lapp.
detta är kapabel dock ej presenteras momentant inom fordonet.
Långsammare körning reducerar bränsleförbrukningen samt ökar trafiksäkerheten.(besökt 2011-08-17, sökfras "förhållande mot varenda inkörd 1000-lapp")
- ^ [abcd] Liimatainen, H. (2011). Utilization of bränsle consumption information in an ecodriving incentive struktur for heavy-duty vehicle drivers. IEEE Transactions on smart eller klok Transportation Systems, 12(4), 1087-98.
- ^Harvey , J., Thorpe, N.
& Fairchild, R. (2013). Attitudes towards and perceptions of eco-driving and the role of feedback systems. Ergonomics, 56(3), 507-521.
- ^Lai, W. T. (2015). The effects of eco-driving motivation, knowledge and reward intervention on bränsle efficiency. Transportation research part D: frakt and environment, 34, 155-160.
- ^Magana, V.
C., & Munoz-Organero, M. (2015).
Sparsam körning, finansiell körning alternativt EcoDriving existerar enstaka körteknik likt är kapabel ge 10–20 andel lägre bensinkonsumtion än detta körsätt vilket dem flesta äger idag (2005).GAFU: Using a gamification tool to bevara fuel. IEEE smart Transportation Systems Magazine, 7(2), 58.
- ^Brouwer, R. F. T., Stuiver, A., Hof, T., Kroon, L., Pauwelussen, J., & Holleman, B. (2015). Personalised feedback and eco-driving: An explorative study. Transportation Research Part C: framträdande Technologies, 58, 760-771.
- ^De Abreu e skogsvegetation eller litteraturterm för en samling texter, J., Moura, F., Garcia, B., & Vargas, R. (2015). ”Influential vectors in bränsle consumption bygd an urban bus operator: Bus rutt, driver behavior or vehicle type?”. Transportation Research Part D: försändelse and Environment 38: sid. 94-104.
- ^Pozueco, L., Tuero, A.
G., Paneda, X. G., Melendi, D., Garcia, R., Paneda, A. G., . . . Mitre, M. (2015). Adaptive learning for efficient driving in urban public frakt. Paper presented at the Computer, resultat and Telecommunication Systems (CITS), 2015 International Conference on, 1-5.
- ^ [ab] Kyriazis, D., Varvarigou, T., Rossi, A., vit, D., & Cooper, J.
(2013). Sustainable smart city internet of things applications: Heat and electricity management & Eco-conscious cruise control for public transportation. In World of Wireless, Mobile and Multimedia Networks (WoWMoM) (2013) IEEE 14th International Symposium and Workshops, IEEE, 1-5.
- ^Sciarretta, A., dem Nunzio, G., & Ojeda, L. L. (2015).
Optimal Ecodriving Control: Energy-Efficient Driving of Road Vehicles as an Optimal Control Problem. IEEE Control Systems, 35(5), 71-90.
- ^Orfila, O., Saint Pierre, G., & Messias, M. (2015). An android based ecodriving assistance struktur to improve safety and efficiency of internal combustion engine passenger cars. Transportation Research Part C: framträdande Technologies, 58, 772-782.
- ^Chen, Z., Zhang, Y., Lv, J., & Zou, Y.
(2014).
Hur bilen körs besitter massiv innebörd till utsläpp av ämnenofta föroreningar samt buller.Model for optimization of ecodriving at signalized intersections. Transportation Research Record, 2427 (1), 54-62.
- ^Jamson, S. L., Hibberd, D. L., & Jamson, A. H. (2015). Drivers’ ability to learn eco-driving skills; effects on bränsle efficient and safe driving behaviour. Transportation Research Part C: framträdande Technologies, 58, 657-668.
- ^Kottenhoff, K.
A. & Sundström, J. A (2011). Samband mellan körstil samt åkkomfort: förbättringspotentialen inom kollektivtrafiken. Rapport Trita-Tsc-Rr, 1-106.
- ^Jeffreys, I., Graves, G., & Roth, M. (2016). Evaluation of eco-driving training for vehicle bränsle use and emission reduction: A case study in Australia. Transportation Research Part D: frakt and Environment.
In Print, 1-7.
- ^Barkenbus, J.N. (2010).Eco-driving: an overlooked climate change initiative. Energy Policy, 38(2), 762–769.
- ^Mensing, F., Bideaux, E., Trigui, R., Ribet, J. & Jeanneret, B. (2014). Eco-driving: An economic or ecologic driving style? Transportation Research Part C: framträdande Technologies, 38, 110-121.
- ^ [ab] De Abreu e skogsvegetation eller litteraturterm för en samling texter, J., Moura, F., Garcia, B., & Vargas, R. (2015). ”Influential vectors in bränsle consumption bygd an urban bus operator: Bus rutt, driver behavior or vehicle type?”. Transportation Research Part D: försändelse and Environment 38: sid. 94-104.
- ^Ma, T., Liu, C.
& Erdogan, S. (2015). Bicycle and Public Transit- Does Capital Bikeshare Affect Metrorail Ridership in Washington D.C.? Transportation Research Record, 2434, 1-9.
- ^Sullman, M. J., Dorn, L., & Niemi, P. (2015). Eco-driving training of professional bus drivers–Does it work?. Transportation Research Part C: framträdande Technologies, 58, 749-759.
- ^Duarte, G.
O., Gonçalves, G. A., & Farias, T. L. (2013). Vehicle monitoring for driver training in bus companies – Application in two case studies in Portugal. Transportation Research Part D: frakt and Environment, 18(Journal Article), 103–109. https://doi.org/10.1016/j.trd.2012.10.001
- ^Rutty et al. (2014) "Using vehicle monitoring technology and eco-driver training to reduce bränsle use and emissions in tourism: a ski resort case study." Journal of Sustainable Tourism 22.5: 787-800.
- ^Beusen, B., Broekx, S., Denys, T., Beckx, C., Degraeuwe, B., Gijsbers, M., ...
& Panis, L. inom. (2009). Using on-board logging devices to study the longer-term impact of an eco-driving course. Transportation research part D: försändelse and environment, 14(7), 514-520.
- ^Strayer, D. L., Drews, F. A., & Johnston, W. A. (2003). fängelse phone-induced failures of visual attention during simulated driving. Journal of experimental psychology: Applied, 9(1), 23.
- ^Zarkadoula, M., Zoidis, G., Tritopoulou, E.
(2007). Training urban bus drivers to promote smart driving: a note on a Greek eco-driving pilot schema. Transportation Research Part D: Transportation Environment, 12 (6), 449–451.
- ^Jeffreys, I., Graves, G., & Roth, M. (2016). Evaluation of eco-driving training for vehicle bränsle use and emission reduction: A case study in Australia.
Transportation Research Part D: frakt and Environment. In Print, 1-7.
- ^ [ab] Kojima, K. and L. Ryan (2010). försändelse Energy Efficiency: Implementation of IEA Recommendations since 2009 and Next Steps. IEA Energy Papers, No. 2010/09, Paris: OECD Publishing.