Vilka står som ägare av svenska vindkraftverk

Vindkraft inom Sverige tillsammans med tillväxt från den moderna vindkraften började inom mitten från 1970-talet dock detta dröjde innan den började användas inom större skal.

ursprunglig tid 2007 fanns elproduktionen ovan 1 TWh/år.

Det sker enstaka snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden existerar för att vindkraftverken blir större inom samtliga avseenden såväl då detta gäller installerad påverkan, höjd samt rotordiameter. Sett inom en internationellt perspektiv äger vindkraftsprojekt inom land förhållandevis höga navhöjder.

detta kunna förklaras tillsammans med för att nya vindkraftsparker ofta byggs inom skogslandskap vilket utför detta viktigt för att komma upp inom höjd på grund av för att minska turbulens samt nå vindar vilket bromsats mindre från skogen. landet existerar indelat inom fyra elområden. Vindkraftens installerade inverkan fördelad vid elområdena 2018 ifrån norr mot söder framgår från bilden ovan Installerad inverkan per elområde.

färsk produktion lokaliseras inom massiv utsträckning mot dem norra delarna från landet var detta finns utrymme för att bygga stora vindkraftparker.^[1]

Större vindkraftverk fanns 2022 inom 180 från landets 290 kommuner. Piteå samhälle äger störst installerad konsekvens ifrån vindkraft tillsammans 1946 MW. Näst störst utfall besitter Örnsköldsviks samhälle tillsammans 690 MW.

tredjeplats störst besitter Sollefteå samhälle tillsammans 542 MW vindkraft^[2] beneath 2023 installerades 2,0 GW fräsch vindkraft. nära utgången från 2023 fanns 5 506 större vindkraftverk inom land tillsammans med enstaka sammanlagd konsekvens 16 251 MW.^[3] 75 från vindkraftverken plats havsbaserade.^[2] Vindkraften bidrog 2023 tillsammans med 34,5 TWh el vilket fanns 21 % från elproduktionen samt 26 % från elanvändningen.^[4] beneath 2024 beräknas i enlighet med tubintillverkarnas orderböcker 1,0 GW färsk vindkraft installeras inom landet.

2026 beräknas elproduktionen inom landet ifrån vindkraft existera 55 TWh.^[3]

Svenska kraftnät beräknar inom Långsiktig marknadsanalys 2024 tillsammans mellan 82 samt 120 TWh elproduktion ifrån vindkraft 2035 beroende vid scenariealternativ. Andelen från elanvändningen ifrån vindkraft varierar då mellan 35 samt 45 andel.

på grund av 2045 beräknar Svenska kraftnät tillsammans 103–237 TWh vindkraft beroende vid scenariealternativ vilket innebär 40–69 andel från elanvändningen ifrån vindkraft.^[5] SWECO analyserade kalenderår 2017 den tekniska potentialen till havsbaserad vindkraft inom svenska farvatten mot cirka 3 000 TWh/år. ^[6]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Inspirerat från den vindkraftsutveckling såsom pågick inom västvärlden föreslog 1951 års statliga Bränsleutredning för att ett försöksanläggning till vindkraft skulle byggas nära Ölands Södra udde.^[7] detta skulle dock dröja mot oljekrisen 1973 innan Styrelsen till specialiserad tillväxt (STU) började undersöka förutsättningarna till vindkraft beneath ledning från tekn.

dr. Olle Ljungström (1918–2013).^[8] kommitté på grund av energiproduktionsforskning (NE) tillkom 1975 samt fick mot övning för att genomföra bland annat denna sektion från detta energiforskningsprogram likt beslutats från riksdagen. inom detta start arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering samt för att låta Saab-Scania 1977 bygga en försöksaggregat angående 60 kW nära Kalkugnen nära norra Upplandskusten nära Älvkarleby.

De inledande stora vindkraftverken byggdes på grund av energiforskningsprogrammet från Karlskronavarvet inom Maglarp inom Skåne 1982 (byggherre Sydkraft) samt från KMW nära Näsudden vid Gotland (byggherre Vattenfall) 1983.^[9] Den förra plats inom drift fram mot 1993 samt fanns då detta vindkraftverk inom världen liksom ägde producerat maximalt el.

Efter folkomröstningen angående kärnkraften 1980 avtog detta politiska intresset till förnybar elproduktion, varför den tidigare offensiva vindkraftssatsningen till utdragen tidsperiod gick ovan inom en skede från undersökning, analys samt bevakning. Maglarp-Näsudden slutfördes samt utvärderades. Bland dem forskningssatsningar liksom fortsatte noteras elteknikforskningen nära Chalmers, likt gjort pionjärinsatser beträffande flera från dem lösningar liksom senare slagit igenom inom branschen.

undersökning angående aerodynamik nära Flygtekniska Försöksanstalten (numera FOI) besitter bland annat resulterat inom vingprofiler såsom används inom enstaka massiv sektion från världens vindkraftverk. vetenskapsman nära Uppsala högskola utvecklade den datormodell till vindkartering.

Ett ökat nyfikenhet till vindkraft började utföra sig gällande inom landet inom start från 1990-talet, inom inledande grabb såsom en effekt från dem framgångar likt vindkraften fått utomlands.

1991 infördes investeringsstöd på grund av vindkraftverk, vilket blev starten på grund av ett utbyggnad från vindkraften.^[10] Sedan dess besitter ökningstakten legat nära inom medelvärde 30 andel per tid. detta ökade intresset ledde även mot fabriksrelaterade utvecklingsprojekt samt försök mot kommersiell etablering.

Norsk-svenska Kvaerner Turbin, liksom tagit ovan efter Näsudden-leverantören KMW, utvecklade en nytt 3 MW-maskineri, såsom monterades vid detta befintliga Näsudden-tornet. en systerverk uppfördes inom Tyskland. beneath namnet Näsudden II kom även denna Vattenfallsägda anläggning för att beneath enstaka period inneha världsrekordet inom elproduktion till vindkraftverk.

Utvecklingen fortsatte inom detta norsk-svenska Scanwind, såsom uppförde en tiotal verk utanför Trondheim. Sedan General Electric övertagit verksamheten byggdes 2012 en 4,1 MW-verk inom relaterat till göteborg hamn kallat Big Glenn tillsammans götet Energi likt klient. Typen fanns avsedd på grund av havsbasering. GE besitter därefter avvecklat detta övertagna konstruktionskontoret.

Med mekanisk inspiration ifrån Maglarps-projektet uppförde Nordic Windpower 1992 utanför Lysekil vindkraftverket Nordic 400, tillsammans med 400 kW resultat. 1995 tillkom Nordic 1000 (1 MW) vid Gotland, vilket detta inledande från dem EU-stödda projekten till för att förbättra vindkraftverk inom MW-storlek.

land fanns då ännu ej tillsammans inom EU. Ytterligare tre verk byggdes inom landet, tillsammans med Vattenfall samt olika privata företag liksom kunder. Efter olika ägarbyten gick Nordic Windpower inom konkurs 2004. Därefter byggdes inom olika konstellationer 126 Nordic 1000-verk inom USA, Colombia samt Kina, detta sista 2012.

Sverige plats tidigt engagerat inom havsbaserad vindkraft samt Sydkraft byggde 1990 världens inledande havsbaserade vindkraftverk vid en trebent stålfundament utanför Nogersund inom Blekinge.^[11]

Förutsättningar till lokalisering från vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

Sverige ligger inom detta sålunda kallade västvindbältet, var den primära energin kommer genom dem ifrån Atlanten invandrande lågtrycken.

Lokalt uppkommande vindsystem vilket sjöbrisen besitter energimässigt mindre innebörd.

Vinden varierar ständigt dock inom en längre tidsperspektiv besitter den tydliga mönster. Mellan olika kalenderår varierar energiinnehållet inom vindarna inom Skandinavien tillsammans storleksordningen ± 10 procent.^[13] från årsenergin infaller ⅔ beneath vinterhalvåret, då även nödvändigheten existerar störst.^[14] Samtidigt existerar detta beneath just vinterhalvåret såsom förekomsten från längre perioder från stiltje inträffar, mot resultat från förlängda högtryck, beneath vilket produktionen ifrån vindkraften är kapabel existera försumbar inom flera dygn.^[15] inom norra Europa samt Östersjöområdet inträffar detta beneath inom medelvärde 50-100h per kalenderår beneath perioden november-januari.^[15]

På senare tid besitter utbyggnaden dominerat inom inlandets skogsområden, ifrån Småland inom söder mot nordligaste landet.

Sveriges samt Europas största landbaserade vindkraftpark byggs för tillfället inom Markbygden väster angående Piteå.

Orsaken existerar resultatet från enstaka grundlig vindkartering från Hans Bergström, professor emeritus nära enheten Meteorologi vid avdelningen till geovetenskaper nära Uppsala högskola. Parken tillsammans enstaka yta vid 450 kvadratkilometer förväntas artikel helt färdigbyggd kring kalenderår 2026. Vindkraftparken kommer då den existerar färdigbyggd behärska skicka upp mot cirka 12 TWh per tid.

Etapp 1 existerar belägen inom den nordöstligaste delen från samt uppdelad inom dem tre delprojekten Skogberget, Ersträsk samt Markbygden en. Etapp 1 omfattar status på grund av upp mot totalt 314 vindkraftverk, varav ungefär 275 existerar färdigbyggda. Etapp 2 ligger utanför Koler samt Långträsk inom områdets västra delar. Enercon äger inom området startat mark- samt anläggningsjobb samt fundament.

Inom kreditkort anländer själva vindkraftverken. Fram mot slutet från 2021 kommer 160 verk för att äga byggts på denna plats. Den tredjeplats samt avslutande etappen existerar uppdelad inom dem numeriskt värde delarna Hästliden samt Önusberget. vid Önusberget besitter markjobb på grund av anläggning från vägar samt kranplaner startat.

Byggandet från 700 MW, vilket motsvarar ungefär 130–150 vindkraftverk kommer därefter. Hästliden existerar kvar existerar beneath projektering.^[16]

Sveriges högst belägna vindkraftverk finns inom Glötesvålen, såsom byggts vid 1 010 m ö.h. 40 km väster ifall Sveg inom Härjedalen.

Till havs existerar vindförhållandena ofta betydligt förbättrad än vid nation, dock kostnaderna till anläggning samt drift existerar högre.

Lillgrunds vindkraftpark inom Öresund utanför malm byggdes 2007 samt existerar den största havsbaserade parken. Den äger 48 verk samt 0,3 TWh inom årsproduktion.^[17] inom Vänern finns den "insjöbaserade" Vindpark Vänern, tillsammans med 10 vindkraftverk.

Kartering samt mätning

[redigera | redigera wikitext]

I land besitter inom inledande grabb den vindkartering likt vid uppgift från Energimyndigheten blev tagna fram från Uppsala högskola tillsammans med användning från datorsimulering utgående ifrån den därför kallade MIUU-modellen utnyttjats.

Karteringen äger uppskattar medelvinden inom ±0,8 m/s tillsammans med 95 andel säkerhet.^[18] detta innebär för att produktionen inom en vindkraftverk är kapabel bestämmas inom ±20 andel nära 7 m/s medelvind. inom större plan genomförs även mastmätningar.^[19][20]. en års mastmätningar ger okorrigerat även medelvinden tillsammans med identisk variation samt säkerhet.

Genom för att rätta på grund av den geostrofiska vinden kunna felet reduceras mot ±0,4 m/s alternativt 10 andel inom produktion.^[21]

En färsk europeisk vindatlas presenterades 2020. Den visar plats dem bästa områdena på grund av fräsch vindkraft finns. Den svenska forskningen besitter bidragit tillsammans nya kunskaper angående hur skogen påverkar vinden, samt mer specifikation angående vindens variationer.

detta visar sig för att skogen äger många förbättrad förutsättningar till vindkraft än vilket man tidigare trott. Projektet New europeisk Wind Atlas (NEWA) besitter man använt olika modeller till vindkartering från land samt övriga Europa. Genom för att jämföra samt förbättra modellerna äger man kunnat minska osäkerheten inom vindkarteringen. Den svenska delen från projektet äger letts från universitetslektor Stefan Ivanell nära enheten på grund av vindenergi, avdelningen till Geovetenskaper nära Uppsala högskola.

När samtliga anläggningar står klara 2024 kommer el ifrån vindkraft för att stå på grund av drygt enstaka tredjedel från Sveriges elanvändning, i enlighet med Svensk Vindenergis beräkningar.

Genom för att nyttja Lantmäteriets laserscanning från svensk träd får man enstaka många upphöjd noggrannhet inom beräkningarna, vilket äger resulterat inom enstaka betydligt förbättrad perception angående vindkraftens potential inom skogen. dem upptäckte för att skogen påverkar mer än oss tidigare trott. dem kunde konstatera för att träd tiotals kilometer försvunnen äger innebörd till hur vinden uppför sig.

vid sikt kommer kunskapen angående vindkraften inom skogsområde för att höjas ytterligare, dock detta plan avslutas ursprunglig nära utgången från 2022. ^[22] 

Buller

[redigera | redigera wikitext]

Svensk rättspraxis, såsom grundar sig vid Naturvårdsverkets samt Socialstyrelsens rekommendationer,^[23][24] existerar för att ljud ifrån vindkraftverk ej får överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA nära bostadshus då detta blåser 8 m/s vid 10 meters höjd.

detta innebär för att avståndet ifrån en enstaka vindkraftverk mot närmaste bostadshus behöver existera omkring 600 m.^[25] Förekomst från skogsområde besitter små innebörd till ljudutbredningen.

Enligt Naturvårdsverket bör ljudnivån ifrån vindkraft nära hem ej existera högre än 40 dBA samt vidare bör ljudnivån existera 5 dB lägre angående vindkraftverken ger ifrån sig klart hörbara toner.

inom områden tillsammans lågt bakgrundsljud samt friluftsområden bör den i enlighet med verket ej överstiga 35 dBA.^[26] Yrkanden ifall 35 dBA besitter hittills ej godtagits från Miljööverdomstolen, liksom skulle behärska ändra rättspraxis.^[27] Även enstaka yttervägg tillsammans med ganska dålig ljudisolering dämpar 25 dB, vilket innebär för att vindkraftsljudet ej hörs inomhus ifall vindkraftverket byggts i enlighet med ovanstående riktlinjer.^[28][29]

Tillåtet buller ifrån vindkraftverk anges således vilket likvärdig ljudnivå.

detta innebär för att ljudet inom medelvärde ej får existera högre än angiven nivå. ett forskargrupp äger föreslagit skärpningar från kraven därför för att nivån ej bör erhålla överskridas beneath 90 andel från tiden samt för att amplitudmodulerat ljud (att ljudnivån varierar periodiskt tillsammans turbinrotationen) bör sänka gränsen tillsammans med 5 dB.^[30]

För luftfart samt trafik tillåts 55 decibel inom medelvärde.

Den nivån underskrids omedelbart intill tornfoten mot en vindkraftverk inom drift. detta beräknas för att 1,7 miljoner svenskar utsätts till trafikbuller ovan 55 dB. för att således olika värden tillämpas på grund av vindkraft samt vägtrafik motiveras tillsammans för att bägge värdena ger identisk andel störda, 10–20 andel. ett förklaring existerar för att vindkraften ofta finns inom enstaka tyst omgivning medan trafiken försiggår var detta existerar bullrigt.

Luftföroreningar

[redigera | redigera wikitext]

Elproduktionen från en vindkraftverk existerar förnybar samt bidrar ej tillsammans några luftföroreningar. Produktionen från vindkraftverk besitter även enstaka begränsad energianvändning, detta fullfölja för att jämfört tillsammans med fossilbaserad elproduktion existerar utsläppen ifrån vindkraftverkets livscykel små.

Elproduktion tillsammans med kol genererar utsläpp av ämnenofta föroreningar inom storleksordningen 820 gram CO2eq/kWh. Elproduktion tillsammans vindkraft genererar utsläpp av ämnenofta föroreningar inom storleksordningen 12 gram CO2eq/kWh.^[31] Vattenfall besitter slutfört ett livscykelanalys från vindkraftsparken Blakliden/Fäbodberget liksom just idag byggs inom Åsele samt Lycksele kommuner.

detta preliminära resultatet visar vid ett delning från klimatpåverkan jämfört tillsammans äldre vindkraftverk. Livscykelanalysen till Blakliden/Fäbodberget visar vid 6-7 gram CO₂e/kWh. Utvecklingen från större samt effektivare turbiner går all tiden vidare samt inom takt tillsammans för att vindkraft för tillfället byggs inom stora delar från Europa existerar detta rimligt för att anta för att den totala klimatpåverkan ifrån fräsch vindkraft är kapabel anlända ner vid dem siffror vilket oss idag ser nära Blakliden/Fäbodberget.

^[32]

Andra hälsorisker

[redigera | redigera wikitext]

Det besitter föreslagits för att vindkraftverk är kapabel alstra höga nivåer från infraljud, detta önskar yttra ljud tillsammans därför nedsänkt frekvens för att detta normalt ej förmå uppfattas, samt såsom skulle behärska äga ett negativ hälsopåverkan. inom enstaka ”syntesrapport" likt Naturvårdsverket gett ut angående vindkraftens resultat vid människors intressen konstateras dock för att dem infraljudsnivåer liksom uppmätts ifrån vindkraftverk ej existerar högre än dem infraljudsnivåer likt människor utsätts till dagligen ifrån andra ljudkällor inom omgivningen.^[33]

Det finns även teorier ifall för att vindkraftverk skulle behärska orsaka andra symptom, innefattande skadlig infraljudspåverkan vid innerörat, ”vibroakustisk sjukdom” samt ”vindkraftssyndrom”.

i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport äger inget sådant kunnat beläggas vetenskapligt.

Hinderljus

[redigera | redigera wikitext]

Av hänsyn mot flyget finns detta krav för att vindkraftverk bör förses med utrustning tillsammans med hinderljus.^[34] inom landet behövs medelintensivt rött blinkande ljus beneath gryning, mörker samt morgon nära enstaka totalhöjd (höjd mot högsta bladspets) från högst 150 m.

beneath dagen behövs inget ljus, utan detta räcker för att verket existerar målat tillsammans ett "vit" färg. nära ett höjd ovan 150 m behövs istället högintensivt blinkande vitt ljus, vilket bör artikel tänt läka dygnet. på grund av för att minska störningen introduceras utrustning, likt tänder hinderljusen inledningsvis då något luftfarkost kommer inom närheten.^[35][36]

Olyckor kopplade mot svensk vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

I femte månaden i året 2022 skriver Svensk Vindenergi ifall 13 vindkraftsolyckor inom landet sedan 2015, varav åtta gäller fallande objekt liksom rotorblad.^[37][38] inom juli 2022 skriver SVT Nyheter angående sex vindkraftsolyckor senaste året.^[39]

Vindkraften inom svensk opinion

[redigera | redigera wikitext]

SOM-institutet besitter mätt inställningen mot olika energikällor sedan 1999.

inom granskning på grund av tid 2023 ökar dem vilket önskar satsa mer vid vindkraft något. vid frågan "Hur många bör oss inom land satsa vid nedanstående energikällor beneath dem närmaste 5–10 åren?" önskar 77 % satsa mer vid solkraft, 61 % satsa mer vid vindkraft, 45 % satsa mer vid vattenkraft samt vågkraft, 36 % satsa mer vid atomenergi, 30 % satsa mer vid biobränsle, 12 % satsa mer vid naturgas samt 2 andel satsa mer vid olja samt kol.

69 % önskar satsa mer vid havsbaserad vindkraft. inom Sydsverige önskar 75 % satsa mer vid havsbaserad vindkraft. ^[40]

I ett Sifoundersökning ifrån 2020 anser tre från fyra personer, 73 andel, för att detta vore utmärkt för att bygga ut vindkraften sålunda den motsvarar cirka halva elanvändningen. 19 andel anser för att detta vore dåligt.^[41]

Enligt enstaka studie utförd från EU 2010 tillsammans med 26 000 deltagare ansåg 84 andel från dem svarande för att vindkraft kommer för att äga enstaka positiv resultat vid vår livsstil dem kommande 20 år.

atomenergi (39 procent) fanns den teknik vilket ansågs äga minimalt positiv resultat bland dem olika tekniker likt fanns för att välja vid, vilka plats rymdforskning, solenergi, genmodifiering samt nanoteknologi. inom land tillfrågades 1 000 personer från vilka 86 andel ansåg för att vindkraft äger ett positiv effekt.^[42]

Svensk Vindenergi finansiell Förening existerar enstaka branschorganisation till företag såsom arbetar tillsammans vindkraft – samt förnybar energi.^[43] Svensk Vindkraftförening existerar öppen till samtliga dock existerar främst enstaka producentförening.^[44]

Vindkraftsmotståndet

[redigera | redigera wikitext]

Vindkraftsmotståndet besitter kanaliserats inom olika lokala föreningar, samt vid riksplanet verkar sedan 1999 Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt sedan 2022 Motvind Sverige^[45].

enstaka uppmärksammad område folkomröstning hölls inom Dalarna 2020 – folkomröstningen ifall vindkraft vid Ripfjället.

Utveckling från vindkraftens kostnader

[redigera | redigera wikitext]

Utbyggnaden inom land från vindkraft tog hastighet några kalenderår in vid 2000-talet. Merparten från dem investeringar likt gjordes 2005 bestod från enstaka verk tillsammans med enstaka installerad toppeffekt vid 0,8 MW.

sidled tillsammans med utvecklingen från större vindkraftparker besitter vindkraftverken även blivit större. Energimyndigheten bedömde inom sin vindkraftrapport på grund av 2017^[1] för att kostnaden till energi ifrån färsk vindkraft sjunka tillsammans 44 andel ifrån 2008 mot 2016, ifrån 78 öre/kWh mot 43 öre/kWh.

inom identisk sammanfattning konstaterar man samtidigt för att den typiska investeringskostnaden nedsänkt vid runt 10 000 kr/kW tid 2005, ökade mot drygt 16 000 kr/kW tid 2009, på grund av för att därefter sjunka mot 11 000 kr/kW kalenderår 2016 (SEK 2016, reala kostnader). Anledningen mot denna diskrepans anges mot för att produktionskostnaderna främst sjunka 2008-2016 mot resultat från ökad kapacitetsfaktor samt sjunkande kalkylränta (WACC).^[1]

I identisk redogörelse beräknas produktionskostnaden till vindkraft kalenderår 2020 för att uppgå mot cirka 36 öre/kWh.

detta motsvarar enstaka reduktion vid 16 andel beneath perioden 2016–2020, vilket anses existera inom linje tillsammans med kostnadsutvecklingen sedan 2008. beneath dem tolv år 2008-2020 kommer kostnaden på grund av el ifrån färsk vindkraft inom därför fall äga sjunka tillsammans med nästa 50 procent.^[1]

Elpriser

[redigera | redigera wikitext]

Priset till el sätts vid elbörsen Nord Pool.

land existerar indelat inom fyra elområden. vid elbörsen träffas utbud samt efterfrågan samt en kostnad fastställs dagen före på grund av varenda 60 minuter samt varenda enhet. Prissättningen görs genom sålunda kallad prissättning vid marginaler, vilket innebär för att priset bestäms utifrån hur många detta kostar för att producera den sista kilowattimmen liksom behövs på grund av för att möta efterfrågan.^[46] Produktionsanläggningar tillsammans lägst budpris antas först.^[46] då detta existerar starka vindar trycks elpriset ner från detta stora utbudet från vindkraftsel.

Den reglerbara kraftproduktionen är kapabel då välja för att minska sin produktion samt spara vid bränsle mot perioder tillsammans med mindre vindkraft samt högre elpriser. inom land görs detta huvudsakligen genom för att vattenkraften sparar vid dricksvatten inom sina periodisk, viss reglering görs även tillsammans med hjälp från för att kraftvärmeverk samt inom någon mån atomenergi drar ner samt sparar vid bränsle.^[47]

Elpriset varierar starkt mellan år beroende vid nederbörd, bris, temperatur, konjunktur, samt priset vid fossila drivmedel samt utsläppsrätter.

inom elområde 3 var den mesta elen inom land förbrukas plats genomsnittspriset 58 öre/kWh (2023), 138 öre/kWh (2022), 67,2 öre/kWh (2021), 22,1 öre/kWh (2020), 40,5 öre/kWh (2019), 45,8 öre/kWh (2018), 30,1 öre/kWh (2017), 27,8 öre/kWh (2016), 20,6 öre/kWh (2015), 28,8 öre/kWh (2014), 34,1 öre/kWh (2013), 28,2 öre/kWh (2012).^[48]

Under 2003 infördes en struktur tillsammans elcertifikat till för att gynna förnybar el.

Biobränsleeldade kraftvärmeverk, viss vattenkraft, vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi samt torv inom kraftvärmeverk fick korrekt för att tilldelas elcertifikat inom 15 år.^[49] Norge gick tillsammans 2012. Länderna skulle mellan 2012 samt 2020 öka den förnybara elproduktionen tillsammans tillsammans 28,4 TWh/år^[49].

Målet uppnåddes inom förtid. Vindkraften stod till 63 andel från utbyggnaden, vattenkraft på grund av 21 andel samt biokraft på grund av 15 procent.^[50] 2017 avgjorde den svenska riksdagen angående en nytt svenskt syfte på grund av förnybar elproduktion vid 18 TWh mot 2030, sammanlagt 46,4 TWh/år. Utbyggnaden gick många snabbare än planerat.

Målet till 2030 uppnåddes nästan 10 tid inom förtid, mars 2021. Anläggningar såsom tagits inom drift efter 2021 ej får elcertifikat.^[51] Certifikatpriserna besitter sjunka beneath dem senaste år samt nedsänkt inom månad 2022 beneath 0,1 öre/kWh.^[52]

Fler samt fler företag liksom ej existerar verksamma inom energisektorn dock vilket konsumerar stora mängder energi inom sina verksamheter, äger fått upp ögonen på grund av möjligheterna för att existera tillsammans samt bidra mot enstaka miljövänlig produktion från sina produkter samt tjänster genom för att nyttja förnybar el.

Genom för att antingen själva direktinvestera inom vindkraft alternativt genom för att teckna långa elhandelsavtal, tillförs fräsch produktionskapacitet. tillsammans enstaka Power Purchase Agreement (PPA) elimineras enstaka rad denkbar risker på grund av den slutlige investeraren. detta utför detta enklare för att attrahera investerare såsom mot modell pensionsbolag. PPA agerar därför enstaka nödvändig roll inom finansieringen från elproducerande tillgångar liksom ej ägs från dem sedvänja kraftbolagen.

För vindkraft inom allmänhet, titta Vindkraft.

Planering från vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagens planeringsram

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen äger antagit ett planeringsram till 30 TWh/år vindkraft mot 2020, varav 10 TWh/år mot havs. detta innebär för att detta inom samhällsplaneringen bör skapas förutsättningar på grund av för att bygga ut vindkraften ifrån 10 TWh/år (2013) mot denna omfattning.

i enlighet med Energimyndigheten existerar den viktigaste förutsättningen för att producera ett "one-stop-shop", vilket betyder för att samtliga myndighetskontakter bör behärska ske vid en ställe.^[53]

Målet existerar en miljömål samt ett sektion från Sveriges strategi för att nå 50 procent förnybar energi tid 2020. mot övervägande delen finns dagens vindkraftverk vid nation.

till för att målet bör behärska nås behöver detta byggas omkring 2 000 nya vindkraftverk.

Riksintresse på grund av vindbruk

[redigera | redigera wikitext]

Områden liksom existerar särskilt lämpliga på grund av ett viss aktivitet inom landet bör i enlighet med Miljöbalken pekas ut liksom riksintresse. Exempelvis finns detta riksintresseområden på grund av rörligt friluftsliv, renskötsel samt försvar.

Utpekandet innebär ej enstaka förberedelse för att området faktiskt bör användas på grund av syftet eller målet samt bör inom princip ske utan hänsyn mot konkurrerande intressen. Utpekandet innebär ej heller för att riksintresset existerar bekräftat, utan existerar enstaka meddelande mot domstolar samt myndigheter för att då en ärende blir aktuellt ta ställning mot ifall detta faktiskt föreligger riksintresse, vilket inom således fall ger ökad vikt åt intresset.

Energimyndigheten äger ansvaret på grund av för att peka ut riksintresseområden till vindbruk. beneath 2010–2013 uppdaterade Energimyndigheten dem. vid nation förutsätts idag enstaka medelvind ifall minimalt 7,2 m/s vid 100 meters höjd i enlighet med senaste vindkartering, storlek vid region angående minimalt 5 km² samt avstånd mot bebyggelse minimalt 800 meter.

mot havs samt inom större sjöar bör vinden artikel minimalt 8,0 m/s, områdets storlek minimalt 15 km² samt vattendjupet högst 35 meter. Undantag görs till nationalparker samt till områden från riksintresse till obruten kust samt fjäll, Natura 2000-områden samt natur- samt kulturreservat.

2013 års riksintresse på grund av vindbruk omfattar 281 områden vid nation samt 29 mot havs samt inom insjöar.

Den totala ytan existerar 7 868 km2 samt utgör drygt 1,5 andel från Sveriges yta inklusive svenskt vatten.^[54]

Den kommunala översiktsplaneringen

[redigera | redigera wikitext]

Planmonopolet inom land innebär för att detta existerar kommunerna vilket besitter huvudansvaret på grund av den fysiska planeringen från landet.

till planeringen vid enstaka omfattande nivå existerar översiktsplanerna detta viktigaste redskapet.

Under år 2007–2010 kunde kommunerna söka bidrag hos Boverket på grund av för att jobba in vindkraften inom översiktsplanerna. Totalt plats detta 212 kommuner samt 13 länsstyrelser liksom fick sådant stöd. Resultatet innebär för att beredskapen till för att bygga ut vindkraften blev förbättrad, ej minimalt genom den medvetande vilket den demokratiska processen förhoppningsvis skapar hos medborgarna.^[55]

Försvarsmaktens krav

[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmakten äger sedan 2010 börjat hävda allt mer grundlig restriktioner mot vindkraftverk.

dem omfattar idag enstaka tredjedel från bota landets yta samt hälften från dem södra delarna.

Ägare existerar Cloud Snurran AB såsom startades inom månad 2017, bolaget ägs mot 100% från Cloud Holdco AB vilket även bildades inom månad 2017.

enstaka analys genomförd från Försvarets Forskningsinstitut visade för att restriktionerna ej äger någon motsvarighet inom jämförbara länder.^[56] enstaka resultat blir för att utbyggnaden förskjuts mot norr, vilket medför ökade kostnader på grund av kraftledningar samt ledningsförluster.^[57] Civilflygets krav existerar inom jämförelse betydligt mindre.

Tillstånd till vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

För för att bygga vindkraftverk behövs sedan 2009 inom kreditkort översikt tillåtelse i enlighet med följande:^[58]

Inget status krävs

• Fristående vindkraftverk tillsammans totalhöjd (höjd mot högsta bladspets) beneath 20 m samt rotordiameter beneath 3 m.

  Kallas miniverk.

Bygglov i enlighet med PBL

• Vindkraftverk i enlighet med ovan vilket monteras vid byggnad.
• Enstaka fristående vindkraftverk tillsammans med totalhöjd 20–50 m. Kallas gårdsverk.

Bygglov plus registrering i enlighet med miljöbalken

• Vindkraftverk tillsammans med mer än 50 m totalhöjd, dock maximalt en verk tillsammans med mer än 150 m totalhöjd alternativt sex verk tillsammans med 120 m totalhöjd.

  Kallas medelstora anläggningar.

Tillstånd i enlighet med miljöbalken samt tillstyrkan ifrån kommunen

• Två alternativt flera vindkraftverk, totalhöjd ovan 150 m. Sju alternativt flera vindkraftverk, totalhöjd ovan 120 m. Kallas stora anläggningar.

För samtliga kategorier gäller för att bygglov, registrering i enlighet med miljöbalken samt tillstyrkan hanteras från kommunen.

tillåtelse i enlighet med miljöbalken ges från länsstyrelsen.

Energimyndigheten besitter inom ett sammanfattning föreslagit för att bestämmelserna beträffande tillstyrkan ifrån kommunen bör ses ovan, eftersom kommunens beslut ej går för att bestrida, detta saknas tillämpningsföreskrifter samt för att detta besitter förekommit krav vid finansiell kompensation likt saknat stöd inom lagstiftningen.^[59]

Under tidsperioden 2014–2018 avslogs totalt 59 från 187 tillståndsansökningar (32 procent).

dem vanligaste anledningarna plats avsaknad från kommunal tillstyrkan, artskyddsfrågor samt försvarsmaktens intressen.

Projektportföljen

[redigera | redigera wikitext]

Svensk Vindenergi äger sammanställt hur läget ser ut inom januari 2024 på grund av kommande projekt.^[3]

Land	Hav	Totalt
Under byggnation	Under byggnation:
Projekt	25	0	25	Alla status existerar klara samt turbiner existerar beställda.
Vindkraftverk	471	0	471
Effekt (MW)	1 973	0	1 973
Normalårsproduktion (TWh)	6,5	0	6,5
Aviserade	Aviserade:
Projekt	11	0	11	Projekt tillsammans med tillåtelse samt tydligt tillsammans investerare,
Vindkraftverk	133	0	133	men var investeringsbeslut ännu ej äger tagits.
Effekt (MW)	853	0	853
Normalårsproduktion (TWh)	2,8	0	2,8
Tillståndsgivna	Tillståndsgivna:
Projekt	44	4	48	Projekt tillsammans med miljötillstånd,
Vindkraftverk	784	167	951	där nätkoncession (tillstånd till elnät) återstår.
Effekt (MW)	4 721	2 279	7 000
Normalårsproduktion (TWh)	15,14	9,77	24,90
Tillståndsprövas	Tillståndsprövas:
Projekt	54	22	76	Projekt liksom lämnat in begäran ifall miljötillstånd
Vindkraftverk	898	2 708	3 606	till länsstyrelsen alternativt regeringen.
Effekt (MW)	5 977	44 566	50 542
Normalårsproduktion (TWh)	20,32	190,52	210,83
Samråd	Samråd:
Projekt	53	28	81	Samrådsförfarandet i enlighet med miljöbalken existerar inlett.
Vindkraftverk	1 206	3 151	4 361
Effekt (MW)	8 418	55 643	64 061
Normalårsproduktion (TWh)	28,18	241,87	270,05

Vindkraft beneath byggnation 2017–2024

[redigera | redigera wikitext]

Informationen angående projekten existerar hämtade ifrån öppna källor likt Energimyndighetens marknadsstatistik, pressmeddelanden samt vindkraftföretagens hemsidor.

information angående produktion samt investeringens storlek existerar ej ständigt publika. Därför finns tomma fält inom tabellen nedan. på grund av för att erhålla fram summa besitter uppskattningar gjorts.

Källa: ^[60]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]