Vad har magtarmkanalens sfinktrar för uppgift
Mag- samt tarmkanalen
Mag- samt tarmkanalen existerar en struktur var att ge liv existerar exponerad till mekanisk- samt kemisk sönderdelning inom avsikt för att sönderdela födan mot näringsämnen vilket tarmen sedermera förmå absorbera, samt på grund av för att utsöndra dem icke nedbrytningsbara slaggprodukter liksom ej kunna tas upp eller sugs in.
inom systemet inräknas kanalen ifrån munhåla mot anus samt dem assisterande organen (lever samt bukspottkörtel).
I ett myndig manlig människa kommer mag- samt tarmkanalen för att mäta uppskattningsvis fem meter inom levande tillåtelse, samt upp mot nio meter utan muskeltonus (till modell då individen besitter avlidit).
Vad äger magtarmkanalens sfinktrar till uppgift?Magtarmkanalen utsöndrar hormoner, gastrointestinala hormoner, mot sin hjälp på grund av för att reglera matspjälkningsprocessen. modell vid liknande hormoner existerar gastrin, sekretin, cholecystokinin samt ghrelin. flera från hormonerna sprids ej bara via blodbanan, utan förmå även spridas direkt ifrån cellen såsom frisätter dem mot något som ligger nära eller är i närheten målceller, därför kallad parakrin signalering.
Mag- samt tarmkanalen hos människa delas ofta in inom enstaka övre samt ett nedre sektion.
Den kallas ofta inom folkmun till matsmältningskanalen, vilket rent biologiskt existerar felaktigt eftersom maten ej smälter utan spjälkas.
Mag-tarmkanalens viktigaste arbetsuppgift existerar för att transportera, avbryta ner (spjälka) samt ta upp nödvändiga ämnen ifrån kosten.Den korrekta termen existerar istället matspjälkningskanalen.
Övre mag- samt tarmkanalen
[redigera | redigera wikitext]Övre mag- samt tarmkanalen består från munnen, munhålan, spottkörtlarna, svalget, matstrupen, diafragman, magsäckens, gallblåsan, gallgången samt levern.
I munhålan, såsom innehåller tunga samt tänder, mynnar gångarna mot spottkörtlarna.
Tunga samt tänder används på grund av för att mekaniskt sönderdela födan, samt inom spottet finns bland annat α-amylas liksom börjar avbryta ner stärkelse samt glykogen inom maten.
Bakom munhålan ligger svalget såsom leder födan ner mot matstrupen. Väl inom matstrupen kommer peristaltiken för att genom kontraktion från matstrupens muskler föra maten förbi diafragman samt ner mot magsäckens.
Peristaltiken medför för att även angående födan intas upp samt ned kommer den ändå för att transporteras mot magsäckens.
Vad äger magtarmkanalens sfinktrar till uppgift?Nedre mag- samt tarmkanalen
[redigera | redigera wikitext]Den nedre mag- samt tarmkanalen består mot den större delen från tarmarna.
Accessoriska organ
[redigera | redigera wikitext]Accessoriska kroppsdel mot mag- samt tarmkanalen inkluderar levern, gallblåsan samt bukspottkörteln. Levern bildar galla likt utsöndras mot tolvfingertarmen via gallgången.
Galla hjälper mot nära nedbrytande process från fett, genom för att fungera liksom en emulgeringsmedel. då inget fett behöver brytas ned ansamlas gallan istället inom gallblåsan.
Vad äger magtarmkanalens sfinktrar till uppgift?Bukspottkörteln utsöndrar alkalisktbukspott innehållande bikarbonat likt neutraliserar den något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör födoblandningen ifrån magsäckens. Bukspottet innehåller även enzymerna trypsin, kymotrypsin, lipas, amylas, deoxyribonukleas samt ribonukleas såsom varenda hjälper mot tillsammans nedbrytningen från födan.
Både galla samt bukspott utsöndras mot tolvfingertarmen via den gemensamma gallgången.
Passagetid
[redigera | redigera wikitext]Tiden detta tar på grund av föda för att passera genom mag- samt tarmkanalen existerar beroende från en flertal faktorer, dock grovt skattat kommer efter 2,5 mot 3 timmar efter enstaka måltid ungefär 50% från maginnehållet för att äga tömts mot tunntarmen samt efter 4 mot 5 timmar existerar buk helt tom.
Detta innebär för att detta tar lika utdragen period på grund av tunntarmen för att tömmas, 50% vid 2,5 mot 3 timmar. Passagen genom tjocktarmen kunna ta därför utdragen tidsperiod såsom 30 mot 40 timmar.[1]
Sjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Det finns en flertal sjukdomar associerade tillsammans med mag- samt tarmkanalen, bland annat:
Immunologisk funktion
[redigera | redigera wikitext]Mag- samt tarmkanalen innehåller även enstaka avgörande sektion från immunförsvaret.[2]
Man uppskattar för att mag- samt tarmkanalen äger identisk yta liksom ett fotbollsplan.
detta beror vid för att framför allt tarmslemhinnan existerar väldigt kraftigt veckad.
förhindrar för att innehållet inom dem olika segmenten ej kommer igen mot ursprungliga parti Övre esofagus: ser mot för att maten ej gård ner mot luftstrupen, utan mot matstrupen Nedre esofagus: för att detta ej kommer upp matsaft inom matstrupen ifrån magsäckens Pylorus: för att maten portioneras ut mot tunntarmen inom lagom stora mängder åt gången Ileo-cecala valvet: förhindrar att.Genom den stora exponeringsyta mot omgivningen (tarminnehållet befinner sig rent tekniskt vid utsidan från kroppen) arbetar immunförsvaret hårt på grund av för att förhindra för att smittämnen förmå ta sig mot blod samt lymfa.[3]
Magsäckens låga pH-värde (mellan 1 samt 4) existerar dödligt till flera mikroorganismer även angående vissa, liksom mot modell den magsårsorsakande bakterien Helicobacter pylori, är kapabel överleva inom magsäckens.
Slem likt innehåller IgA-antikroppar kunna även neutralisera flera från dessa mikroorganismer. Enzymer inom saliv samt galla kunna även dem hjälpa mot inom immunförsvaret. Mikroorganismerna hålls även inom schack genom en immunsystem bestående från tarm-associerad lymfatisk vävnad (GALT)[4].
I mag- samt tarmkanalen finns även naturliga tarmbakterier liksom bland annat besitter mot övning för att förhindra enstaka överväxt från potentiellt skadliga bakterier.
Dessa tävlar sedermera ifall utrymme samt näringsämnen.
Histologi
[redigera | redigera wikitext]Mag- samt tarmkanalen äger ett generell histologisk uppbyggnad tillsammans med endast ett mindre antal specialiseringar liksom reflekterar dem olika sektionernas funktionella anatomi. Detta ger allmänt nästa lager: [5]
Mucosa
[redigera | redigera wikitext]Det innersta lagret inom mag- samt tarmkanalen såsom vetter mot lumen existerar mucosa.
Blod ifrån sinusoiderna töms inom små vener vilket inom sin tur mynnar ut inom vv.Detta existerar lagret likt kommer inom direktkontakt tillsammans med födan, samt existerar således delaktig inom absorptionen samt sekretionen. Mucosan oftast kraftigt veckad inom enstaka ytförstorande funktion (ex. villi, mikrovilli samt Plicae circulares), detta till för att ett större yta bör behärska absorbera näringsämnena inom lumen.
Mucosan kunna delas upp i:
Submucosa
[redigera | redigera wikitext]Submucosan består från bindväv inom vilket detta går större blodkärl, lymfkärl samt nerver likt grenas från in inom mucosaen samt muscularis mucosa.
Mag- samt tarmkanalen existerar en struktur var att födas existerar exponerad på grund av mekanisk- samt kemisk sönderdelning inom avsikt för att sönderdela födan mot näringsämnen liksom tarmen sedermera förmå absorbera, samt på grund av för att utsöndra dem icke nedbrytningsbara slaggprodukter liksom ej kunna absorberas.Lagret innehåller även Meissners plexa, ett sektion från detta enteriska nervsystemet, samt ligger noggrann beneath muscularis mucosa.
Tunica muscularis
[redigera | redigera wikitext]Tunica muscularis består från en inre cirkulärt lager (stratum circulare) samt en yttre longitudinellt lager (stratum longitunale). Genom för att koordinera kontraktionerna från dessa muskellager fås tarmens peristaltik, likt på grund av tarminnehållet mot analöppningen.
Mellan dessa numeriskt värde muskellager ligger Auerbachs plexa (myenteriska plexat) såsom tillhör detta enteriska nervsystemet.
I kolon existerar stratum longitunale uppdelad inom tre distinkta muskelstråk, taenia coli.
Adventitia/Serosa
[redigera | redigera wikitext]Det yttersta lagret från tarmen kallas adventitia då detta ligger på baksidan peritoneum (retroperitonalt) samt består från bindväv. Alternativt är kapabel detta yttersta lagret kallas serosa då detta omges från peritoneum (intraperitonalt), samt omsluts på det sättet från en seröst membran (bukhinnan).
Detta serösa membran existerar veckat därför för att en hålrum uppstår mellan membranbladen, inom detta hålrum utsöndras enstaka vätska inom friktionsreducerande avsikt.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Gastrointestinal, 25 januari 2010.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||