Koka soppa på en spik pdf

Att koka soppa vid enstaka spik Sven Rosborn 2022 Genmäle från recensionen inom ”Fornvännen” 2022 från boken ”Vikingakungens guldskatt. angående upptäckten från en unikt manuskript, monark Harald Blåtands grav samt placeringen från fästet Jomsborg.” malm 2021. inom ”Fornvännen” äger Kurt Villads Jensen samt Wojtek Jezierski framfört ”bevis” vid för att källmaterialet mot uppgifterna inom denna lärobok existerar sentida förfalskningar.

Ansvarig utgivare till ”Fornvännen” existerar Mats Roslund. från vissa häpnadsväckande, förnedrande formuleringar förmå en från recensionens syften enkel tolkas likt för att äga varit för att misskreditera mig likt vetenskapsman dock även för att ifrågasätta familjen Sielski samt detta historiska källmaterial vilket inom dygn finns hos dem. Jag startar därför på denna plats tillsammans enstaka betalkort skildring från mig egen dock även ifall detta befintliga källmaterialet hos familjen vilket från mig givetvis noga existerar redovisat inom den ovan angivna boken.

Alltsedan tid 1970, då jag började mina studier nära Lunds högskola, äger jag arbetat tillsammans med arkeologin likt vetenskapsämne. tid 1974 tog jag min filosofie licentiatexamen inom detta tema. Redan året 1972 ägde jag anslutit mig mot professor Erik Cinthios forskarseminarium nära sagda högskola samt plats inom detta diskussion energisk beneath bota 1970-talet.

Mina mentorer plats beneath denna period professor Erik Cinthio dock även professorn inom förhistorisk arkeologi Märta Strömberg. tid 1974 blev jag intendent vid malm museer samt tid 1978 museichef. på denna plats byggde jag upp enstaka från Skandinaviens största arkeologiska verksamheter tillsammans upp mot en femtiotal anställda arkeologer. beneath flera decennier samarbetade jag även tillsammans stadsarkivarien samt historikern Lennart Tomner samt historikern filosofie läkare Einar Bager, båda vid malm Stadsarkiv.

Vårt samarbete gällde främst för att jämföra detta medeltida Malmös grundlig källmaterial utifrån enstaka både arkeologisk samt ett historisk bakgrundsanalys. därför sent likt kalenderår 2016 utkom min grundlig monografi ”Det medeltida Malmö” var jag sammanför stadens arkeologiska vunna påverkan tillsammans med detta medeltida källmaterialet. Även ifall min forskarprofil existerar arkeologin existerar alltså ej arbetet tillsammans med medeltida, historiskt skrivet källmaterial vid något sätt okänt på grund av mig, vilket givetvis står upp mot detta likt recensenterna således föraktfullt uttrycker det: ”hans avsaknad från kompetens för att jobba tillsammans medeltida originaltexter.” kalenderår 2014 presenterade Tomas Sielski till mig enstaka guldplatta tillsammans med bl.a.

Här finner ni ramsor vilket både existerar välkända samt möjligen mindre kända.

kungen Harald Gormsons namn; enstaka guldplatta liksom varit inom familjens ägo sedan kalenderår 1945. Guldplattan kommer ifrån den grav inom polska Wiejkowo nära Wolin såsom blev känd till Tomas Sielskis farfar samt dennes broder kalenderår 1945. Förutom guldplattan finns en stort ämne likt beskriver både fyndet samt även själva grav ifrån vilket plattan samt flera andra vikingatida objekt kommer.

inom en grundlig, bevarat brevmaterial tillsammans med bl.a. poststämplade kuvert ifrån 1950- samt 1960-talet existerar fyndet detaljerat omtalat. inom materialet fanns även en antal medeltida originalbrev samt ett handskriven krönika, sålunda även enstaka grundlig samt omfattande dagbok vilken tillhört den dåvarande prästen inom Wiejkowo vid 1840-talet.

Allt detta överlämnade den dåvarande prästen inom Wiejkowo tid 1945 mot familjen Sielski till för att materialet skulle bli räddat undan dem ockuperande ryssarna. dem medeltida breven samt krönikan tog sedan Tomas Sielskis farmors mor Antonina Chmielinska grabb ifall. denna fanns utbildad nära universitetet inom Wien inom start från 1900-talet samt behärskade bl.a.

latin. Efter kriget blev denna föreståndare på grund av dem historiska samlingarna inom detta polska slottet inom Lidzbark. inom materialet fanns alltså den latinska krönikan, inom ett papper ifrån tid 1267 ifrån greven från Wiejkows samling omtalad likt ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”, vilken prästen inom sin dagbok kalenderår 1841 berättat ifall.

Genom data inom denna dagbok, vilken Antonina redan tidigare fått från sin dotter, kände denna alltså redan mot smärre delar från denna krönika innan denna egen fått originalet inom sin grabb. inom sin dagbok äger nämligen prästen vid 1840-talet citerat en sektion del ifrån handskriften. idag ägde emellertid Antonina ingång mot bota krönikan.

Denna omfattar tre delar var den inledande spänner angående tiden ifrån 940-talet fram mot 990-talet. inom denna inledande sektion framgår detta tydligt för att den existerar skriven från prästen Avico likt stått monark Harald Blåtand nära. eftersom texten även handlar angående Polen såsom tidigt självständigt rike upplevde Antonina för att risken fanns massiv för att informera angående krönikan inom detta då sovjetstyrda Polen.

denna avgjorde sig därför för att översätta läka krönikan ifrån latin mot polska, troligtvis liksom ett säkerhetsåtgärd därför för att kunskapen ej skulle vandra förlorad. beneath detta översättningsarbete äger denna samarbetat tillsammans med professorn, historikern samt direktören på grund av Polens Nationalmuseum inom Warszawa Stanislaw Lorentz.1 denne vistades nära denna period inom start från 1960-talet flera gånger hos hon vid slottet inom Lidzbark.

för att Stanislaw tagit sektion från översättningsarbetet framgår t.ex. nära översättningen från krönikans historia angående händelserna kring slaget nära Sedini kalenderår 972. (Om denna incident titta min artikel: ”Slaget kalenderår 972 nära Cidini.” https://www.academia.edu/87748342) vid 1960-talet beslöt Polens politiska ledning för att bygga en enormt monument ovan Polens seger ovan tyskarna nära detta stöt.

Platsen till monumentet svarade emellertid ej mot platsen liksom omtalas inom handskriften utan snarare mot platsen på grund av Stettin (Szczecin). likt enstaka yttrande nederst vid den anteckningssida inom översättningen från ”Gesta Wulinensis” var Antonina Chmielinska omtalar slaget äger denna relaterat vilket professor Stanislaw Lorenz påpekat då dem numeriskt värde arbetat tillsammans med detta avsnitt: ”Professorn [Lorenz] pekar vid avgörande avvikelser jämfört tillsammans med den allmänt accepterade bilden från händelserna ifrån andra hälften från 900-talet.

på denna plats existerar enstaka yttrande ifrån gårdagens möte: Bästa Fru [Antonina], vid bas från för att oss idag firar den polska statens 1000-årsjubileum samt för att [under detta berömda slaget] nära Cedynia, Mieszko samt hans broder försvarade Polen mot tyska Drang nach Osten, existerar detta ej lämpligt för att detta ämne ser dagens ljus.

Jag avråder starkt ifrån detta. Dessutom besitter Cedynia, vilket ni säkert vet, vuxit mot rangen från ett nationell emblem, samt jag äger även kunskap ifall för att detta finns avancerade planer vid för att bygga en monument mot minne från 1000 års kamp för att upprätthålla polskheten inom dessa områden. bör detta för tillfället bli en monument inom Cedynia samt en annat inom Szczecin?

Dessutom ”dödar” materialet Mieszkos broder Czcibor. denne existerar känd endast ifrån ett krönika, samt faktiskt endast ifrån enstaka mening; detta handlar ifall den tyske krönikören Tietmar. Plötsligt, efter för att äga analyserat ditt ämne, visar detta sig för att oss besitter för att utföra tillsammans med någon helt ytterligare – någon skandinavisk krigare liksom bara existerar Mieszkos vapendragare.

Detta existerar historisk revisionism såsom detta ej finns område på grund av inom Folkrepubliken Polen. angående ni ej önskar för att detta ämne bör eldas upp, råder jag dig ärligt för att behålla detta historiska kätteri på grund av kommande generationer. tillsammans vänlig hälsande, S.L.” 2 då jag hösten 2014 på grund av inledande gången kom inom förbindelse tillsammans med detta nya källmaterial liksom finns hos familjen Sielski meddelade jag för att jag skulle utföra allt på grund av för att undersöka angående detta verkligen kunde artikel sant.

Jag ville då äga tillsammans med danska Rigsarkivet samt danska Nationalmuseet dock dessa plats då, samt ej senare heller, ej intresserade från för att titta materialet. oss bildade då enstaka informationsgrupp från akademiskt utbildade personer likt inom sin aktivitet beneath utdragen period arbetat tillsammans med vikingatiden.

Guldplattan undersöktes även numeriskt värde gånger vid Lunds högskola, senaste gången från professor Leif Johansson nära Geologiska avdelningen. Sammansättningen samt tillverkningssättet plats sådant för att allt pekade vid en äldre objekt. Den tidigare direktören till Kungliga Myntkabinettet Lars Olof Lagerqvist undersökte även personligen plattan samt bedömde för att den ej plats enstaka sentida förfalskning.

denne ägde beneath sin aktiva tjänstgöring räknats liksom enstaka från världens främste experter vad gällde förfalskningar från mynt samt medaljer. detta existerar utifrån arkeologin, vilken ju existerar min forskningsgren, såsom jag kunnat påvisa för att handskriften ”Gesta Wulinensis” ej förmå existera enstaka förfalskning. Detta äger jag offentligt presenterat inom artikeln ”Aspects of the upptäckt of The viking King Harald Bluetooth´s grave and a manuscript from the late 900s.” vilken kom ut vid både svenska samt engelska vid academia.edu strax efter bokens utgivning sommaren 2021.

Mer än 2400 läsare äger hittills tagit sektion från denna produkt. ej tillsammans med en mening besitter emellertid recensenterna tagit upp detta bevismaterial. Jag återger därför huvuddragen inom dessa bevis på denna plats. inledningsvis plats oss givetvis tvungna för att bevisa för att detta verkligen varit Antonina Chmielinska likt besitter gjort översättningen tid 1963.

denna dog kalenderår 1978 därför översättningen måste äga gjord innan dess. för att arbetet skett året 1963 framgår inom hennes bevarade översättning. inom detta spiralblock likt använts äger denna nämligen noga till varenda blad angivet aktuellt datum då denna arbetat tillsammans översättningen. till för att klargöra för att detta existerar Antoninas handstil vände oss oss tidigt mot professor dr hab.

Tadeusz Widła likt plats ett från Polens inflytelserik då detta gäller forensisk undersökning. Utifrån bevarade meddelande ifrån Antonina kunde detta då fastslås för att detta existerar denna såsom gjort översättningen från ”Gesta Wulinensis”. Dessutom ägde denna använt sig från ett skrivredskap såsom ej gett en jämt flöde vilket fanns typiskt på grund av tiden före ca 1970-talet.

inom spiralblocket fanns även enstaka infäst varumärkeslapp tillsammans blockets produktnummer. nära producerandet från saker inom detta sovjetstyrda Polen fick man tillåtelse beneath tre tid, sedan måste man förnya tillståndet. Detta spiralblock plats utifrån märkningen tillverkat inom perioden månad 1962 samt tre kalenderår vidare. Efter för att tillsammans säkerhet behärska fastslå skribenten samt tiden till avskriften kunde jag idag notera saker liksom står inom ”Gesta Wulinensis” dock vilket beneath inga omständigheter fanns kända på grund av varken den arkeologiska alternativt historiska vetenskapen förrän efter den period då översättningen gjorts.

tid 1977 kom min arbetskamrat Rikard Holmberg ut tillsammans sin doktorsavhandling var detta inom text på grund av inledande gången omtalas kvarlevor efter enstaka senvikingatida ringvall nära Borgeby slott inom Skåne.3 Antonina Chmielinska nämner emellertid redan tid 1963 för att Haralds Blåtands broder Toke satt inom sin borg Borgeby inom Skåne. Existensen från denna ringborg kände man då ej.

inom fem kalenderår fram mot kalenderår 1995 satt jag likt ordförande inom Borgebystiftelsen tillsammans tillsammans med den erkänt skicklige vikingaexperten, arkeologen samt museidirektören till Kulturhistoriska museet inom skogsdunge Anders W Mårtensson. beneath vår period inom stiftelsen genomfördes ett utgrävning inom borgen då detta påträffades kvarlevor efter ett silver/guldsmedsverkstad ifrån sent 900-tal.

Detta visar vid ett många upphöjd ställning eller tillstånd till borgen samt bekräftar ”Gesta Wulinensis” fakta ifall för att detta nära slutet från 900-talet plats en kungligt säte, något vilket heller ej plats känt tidigare. ”Gesta Wulinensis” berättar även ifall Harald Blåtands mors död kalenderår 957, hennes kristna begravning samt angående hur hennes man Gorm skändade hennes grav samt flyttade kroppen mot enstaka byggd icke-kristen gravhög.

i enlighet med krönikan dog Gorm inom start från juli 964 samt detta plats då inledningsvis, efter för att han blivit monark, vilket hennes kristne son Harald Blåtand kunnat öppna gravhögen samt åter begrava sin mor vid en kristet sätt. Dendrodateringar besitter demonstrerat för att den norra gravhögen inom Jelling existerar byggd vinterhalvåret 957/958 dock även för att den döde, såsom från bevarade gravgåvor för att döma måste äga varit kristen, tagits upp vinterhalvåret 964-965.

Dessa dendrodateringar stämmer alltså noggrant tillsammans med uppgifterna inom ”Gesta Wulinensis” dock fakta angående då Gorm samt hans fru dog besitter överhuvudtaget ej varit kända förrän dendroundersökningarna publicerades året 1987.4 Likväl omtalas detaljerad dessa årtal inom ”Gesta Wulinensis” inom Antoninas översättning 24 tid tidigare.

Skribenten existerar prästen Avico likt varit närvarande nära Haralds Blåtands föräldrars död. Utgrävningar nära Uppåkra strax invid skogsdunge inom Skåne äger avslöjat för att en hedniskt tempel stått vid platsen beneath flera århundraden. Detta blev känt ursprunglig efter för att professor Lars Larsson publicerat detta kalenderår 2002.5 dock inom Antonina Chmielinskas översättning från den latinska krönikan berättas redan tid 1963 ifall hur Harald Blåtands broder Toke agerade nära den norske Hakon jarls angrepp vid skogsdunge tid 974: ”Tuca samt resten från dem troende hittade sedan skydd vid platsen på grund av dem döda, likt äger varit vigd mot okristen gudar inom århundraden.” Även om Uppåkra ej nämns existerar detta högst troligt för att detta existerar denna okristen ställe likt åsyftas inom krönikan.

kalenderår 2011 påträffade man inom Silverdale inom norra Lancashire inom England ett större silverskatt, nedgrävd ca 900 e.Kr. inom skatten finns en silvermynt, präglat från den danske kungen ”AIRDECONUT D(OMI)N(U)S REX”. Fyndet väckte känsla eftersom ingen dansk monark tillsammans med detta namn tidigare fanns känd inom detta historiska materialet.

dock inom Antonina Chmielinskas översättning från ”Gesta Wulinensis” en halvt sekel tidigare omtalas denne monark ”Airde Conut”: ”Danerna ägde även sina ´jarlów´, även angående dessa fanns oberoende samt ej behövde erlägga avgift på grund av ´Svidjod´ samt ´Norregi´, samt inom båda dessa länder fanns detta tronpretendenter liksom strävade för att ta ovan makten ovan varenda daner samt genom år skapade dem stora oro på grund av ättlingar mot Olaf den förskräcklige samt ”Airde Conut” (Konut den höge).

Den senare erövrade detta nation vilket heter ´Norfynbrarik´ tillsammans med flamma samt svärd, samt var ägde han makten antagligen före alternativt beneath Benedictus IV:s mandatperiod (påve 900-903), samt tillsammans med enstaka man vilket plats en skalle högre än samtliga sina andra krigare kallades han ´Aidire´, vilket vid ´Norfynbrarik´s invånares tungomål betydde hög.” Genom bl.a.

dessa fyra modell existerar detta helt uppenbart för att Antonina inom sin översättning måste äga haft resurs mot enstaka samtida krönika, något annat existerar helt omöjligt. Visserligen äger detta vid Internet förekommit data ifall för att förfalskningen skulle artikel gjord efter tid 2011 dock detta existerar ej sant. Fram mot sommaren 2019 ägde oss endast kunskap ifall ”Gesta Wulinensis” utifrån dem fragment ifrån prästens dagbok ifrån 1840-talet vilket Antonina Chmielinska berättat angående inom bevarade skrivelse mot sin dotter.

inledningsvis på grund av tre kalenderår sedan, 2019, lyckades oss inom vittnens närvaro spåra all avskriften inom släktens efterlämnade samt magasinerade samlingar inom polska Kozalin. Genom dessa belägg från historiska företeelser liksom bevisligen ej plats kända kalenderår 1963 dock såsom genom den arkeologiska forskningen långt senare kommit mot vetenskapens kunskap besitter jag såsom arkeologisk vetenskapsman kunnat fastställa för att Antonina måste äga haft en latinskt original ifrån tiden ifråga då denna gjorde sin översättning.

för att denna dessutom haft hjälp från enstaka från Polens maximalt ansedda forskare samt museimän lämnar varenda spår från tvivel angående äktheten på baksidan sig. Recensionen inom ”Fornvännen” framstår vilket många ovanlig genom sina flera felaktigheter dock även genom flera angivna data vilket helt saknar detaljer samt liksom vilar vid egna påståenden såsom framförs såsom sanningar.

tillsammans dem inom recensionen inom ”Fornvännen” avslutande misskrediterande formuleringarna ifall mig existerar detta ingen tvekan ifall vem detta existerar såsom recensenterna önskar försöka förlöjliga. Detta misslyckas emellertid då förfalskarteorin vilket dem framför ej kunna knytas mot mig utan mot dem liksom stått på baksidan tillkomsten från detta källmaterial, dvs.

dem vilket gjort översättningen ifrån detta latinska originalet mot polska. denna plats agerar Antonina Chmielinska enstaka kritisk roll dock även den högt ansedde polske forskaren professor Stanislaw Lorenz. besitter dessa varit förfalskare? Givetvis ej. till för att förtydliga för att recensionen vid flera punkter existerar undermålig samt felaktig tar jag nedan upp några modell på grund av för att illuminera detta.

Några modell vid felaktigheterna inom recensionen inom ”Fornvännen” tillsammans med fet stil anges texten inom recensionen ”Flera olika genrer blandas. Vissa delar från texten påminner angående samtidens latinska historieskrivning, saklig samt kronologiskt framåtskridande. andra delar påminner sna- rare ifall enstaka överdriven karikatyr från sagaberättelser.

denna plats förmå nämnas hur Harald griper Sven inom nacken samt kastar ned honom inom leran, alternativt då numeriskt värde motståndare träffas inom ”det ovala, vilket fanns formad liksom en hönsägg”. Helt utan paralleller inom dåtidens latinska källor. Därtill ett kontingent krigare ”som tjänstgjorde beneath skölden från den behornade draken”, vilket detta idag plats.

enstaka sådan institution förmå knappast äga existerat beneath 900-talet.” för att åberopa ovanstående påståenden liksom bevis på grund av för att ”Gesta Wulinesis” skulle artikel enstaka sentida förfalskning existerar häpnadsväckande amatörmässigt. dem numeriskt värde omtalade händelserna existerar ju beskrivna från ögonvittnen mot händelserna, inom detta sistnämnda exemplet från Avico egen likt inom texten berättar hur han upplevde detta då Harald Blåtand senare blev sårad: ”Kungen räddades från vår broder Poppone, likt tog dem brinnande kolen inom sina sker samt brände såret vid kungen, såsom denne lärt sig från bröderna mot munkarna inom Frankorum, likt utbildats inom medicinsk bildkonst samt vård från sår orsakade från svärd, pil, spjut alternativt yxa.

nära den tidpunkten fanns jag redo för att ge absolution mot kungen, dock hans själ återvände mot honom samt plötsligt fick denne liv, likt ifall ingen någonsin ägde skadat honom.” på grund av för att bemöta recensenternas påstående ifall för att ovan omtalade beskrivningarna inom ”Gesta Wulinensis” påminner angående enstaka överdriven karikatyr från sagaberättelser helt utan paralleller inom dåtidens latinska källor är kapabel likt modell hänvisas mot den samtida skribenten samt prästen Dudo of Saint-Quentin, född ca 965 samt hans stora krönika ”Historia Normannorum”.

Nedan återges en från flera modell inom denna krönika likt visar inom princip identisk teknik för berättande liksom inom ”Gesta Wulinensis”. Översättningen existerar gjord från Erling Albrectsen.6 Exemplet visar vid detta orimliga inom detta generaliserande påståendet ”Helt utan paralleller mot dåtidens källor”.

Jag besitter valt en del ur Dodo då Gorms broder Harald tid 945 anlände mot region i frankrike på grund av för att hjälpa sin anhörig Richard mot den franske kungen Ludvig. Då möttes dem numeriskt värde härarna samt förhandlingar påbörjades: ”Der stod også kong Harald tillsammans med folkene fra Coutances og Bayeux og nærved kong Ludvig tillsammans frankerne omkring sig.

dock der stod også dacernes udvalgte ungdom støttet til deres lanser og tillsammans skjold inom hænde. dem søgte blot et påskud til at dræbe frankerne og kongen. … tillsammans et vredesråb, der steg mod sky, svingede alle dacerne deres våben, för tillfället da lejligheden fanns der, og trængte inom blindt raseri over mordet vid deres herre ind vid grev Herluin og dræbte ham uden at blinke.

… Omringet til sidst vid alle sider af dem talløse fjendeskarer fra Coutances og Bayeux såvel vilket af hedningernes blev dem grumt hugget ned og flænget ihjel likt får af ulve.” Dudos krönika innehåller många liknande mustiga berättelser. därför kunde präster tydlig nedteckna nära identisk tidsperiod likt Avico författade sin ”Gesta Wulinensis”. Recensenterna ondgör sig även ovan berättelsen från jomsvikingarna: ”Därtill ett kontingent krigare ”som tjänstgjorde beneath skölden från den behornade draken”, vad detta idag fanns.

ett sådan institution är kapabel knappast äga existerat beneath 900-talet.” Detta existerar ett personlig gissning såsom recensenterna närmast fullfölja mot enstaka sanning samt såsom verkligen ej hör hemma inom ett seriös recenssion. för att föraktligt förneka jomsvikingarna genom för att kalla dem till ett icke befintlig institution existerar en häpnadsväckande uttalande likt åsidosätter enstaka mängd olika forskares framlagda arbeten inom ämnet beneath 1900-talet.

Den inledande gången likt detta inom ”Gesta Wulinensis” omtalas för att jomsvikingarna skulle äga fört märket tillsammans med ”den behornade draken” existerar då sveakungens son Styrbjörn ansluter sig mot jomsvikingarna: ”Det fanns även flera andra förnäma krigare inom den unge Cetibiurns (Styrbjörns) led, vänner mot Tukka, broder mot monark Harald, vilka tjänstgjorde inom trupperna beneath den röda fanan tillsammans den behornade drakens tecken.” 7 Den andra gången detta symbol omtalas existerar då Wulf från misstag råkar såra Harald Blåtand: ”´Wulf´ fanns ett ädel krigare ifrån laget inom fästet ´Jumniburchu´ (Jomsborg), vilket tjänstgjorde beneath skölden från den behornade draken sedan sin ungdom.” Det torde existera självklart för att en krigarsamhälle liksom jomsvikingarna ägde ett samlande tecken, en vapenmärke.

då t.ex. Lodbrokssönerna skadade inom England förde dem inom sitt symbol ”Lèodbròga”, dvs. bilden från enstaka fågel. i enlighet med ”Anglo-Saxon Chronicle” erövrade engelsmännen tid 878 detta märke: ”In the winter of the same year, the brother of Ivar and Halfdan landed in Devonshire, Wessex, with 23 ships, and he was killed there along with 800 other people and 40 of his soldiers.

The war banner ”guÞfana” which they called ”Raven” was also taken.” ”På s. 227–228 omnämns ”legosoldater likt kallades Gopleani [najemnicy zwani Gopleani]”. Namnet hänsyftar vid enstaka slavisk huvuddel, Gopleani/Goplani, dock den finns omnämnd inom endast enstaka (1) källa, Descriptio civitatum et regionum ad septentrionalem plagam Danubii alternativt den s.k. Bavariska geografen.

Denna källa skrevs någon gång vid 800-talet, troligen inom klostret Reichenau, samt inom den påstås stammen äga haft 400 borgar. vetenskapsman äger försökt koppla denna huvuddel mot stort insjövatten Gopło inom dagens Polen (halvvägs mellan Warszawa samt Poznań), dock själva källan upptäcktes ursprunglig vid 1700-talet samt plats ej känd beneath medeltiden. Texten innehåller flera, oftast förvrängda samt oidentifierbara, stamnamn.

Man äger heller ej hittat några vilket helst arkeologiska spår efter någon huvuddel alternativt bebyggelse nära staden Gopło alternativt dessa 400 borgar. i enlighet med den hittills maximalt accepterade hypotesen, formulerad från G. Labuda, rör detta sig ifall detta förvrängda namnet polani likt levde nära Gniezno. dock även denna tolkning existerar väldigt oviss.

Detta visar för att Gesta wulinensis måste äga skrivits efter 1700-talet.” Detta existerar ytterligare en märkligt ”bevis” på grund av för att ”Gesta Wulinensis” existerar ett förfalskning gjord efter 1700-talet. för att handskriften ”Bavariska geografen” påträffades inledningsvis vid 1700-talet säger givetvis inget ifall då den existerar skriven.

detta vore lika tokigt såsom för att t.ex. yttra för att den s.k. ”Kung Valdemars jordebog” skulle artikel ett förfalskning ifrån sent 1600-tal eftersom den ej existerar känd tidigare. Denna handskrift påträffades vid 1690-talet inom ett sybehörsaffär inom Köpenhamn samt existerar en viktigt handling på grund av för att förstå Danmarks organisation beneath 1200-talet.8 tillsammans identisk ögonkontakt vid historiskt källmaterial såsom recensenterna använder sig från skulle emellertid även denna erhålla avfärdas likt falsk eftersom den ej känns inom tidigare källor samt dess sakinnehåll tidigare mot stora delar existerar helt okända.

inom handskriftstexten såsom ”Geographus Bavarus” bör äga författat nära mitten från 800-talet omtalas dem flera slaviska stammarna samt denna plats nämns ”Glopeani”. Tidiga vetenskapsman äger velat koppla samman denna huvuddel tillsammans området inom centrala Polen såsom omtalas såsom platsnamnet ”Gopla” år 1143 samt 1193. Mot detta besitter den ovan omtalade G.

Labuda framlagt sin ifrågasatta ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något för att detta skulle röra sig enstaka förvanskning från en namn.

ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar emellertid ej detaljer. en extrakt från några från dem slaviska stammarna likt omtalas inom handskriften är: ”Osterabtrezi, in qua civitates plus quam C sunt. Miloxi, in qua civitates LXVII. Phesnuzi habent civitates LXX. Thadesi plus quam CC urbes habent.

Glopeani, in qua civitates CCCC aut eo amplius. Zuireani habent civitates CCCXXV. Busani habent civitates CCXXXI. Sittici, regio inmensa populis et urbibus munitissimis. Stadici, in qua civitates DXVI populusque infinitus. Sebbirozi habent civitates XC.” 9 Utan för att artikel latinare ställer jag den öppna frågan angående sålunda enormt flera ”civitates” förmå, liksom recensenterna påstår, existera borgar.

Totalt skulle då i enlighet med dokumentet ifrån troligtvis 800-talet detta angivna slaviska området äga haft ej mindre än 4623 borgar. Detta existerar orimligt. termen ”civitates” bör istället nog åsyfta en dåtida term likt står närmare detta nutida termen ”samhälle”. för att man ej genom den arkeologiska vetenskapen kunna äga funnit några liknande bosättningar tillhörande ett speciell folkstam existerar givetvis ett självklarhet.

vilket arkeolog är kapabel jag visserligen konstatera enstaka eventuell, nära arkeologisk utgrävning påträffad bosättning, dock knappast ej informera vem likt särskilt bott var. ”På s. 354 används idiomet ”precis liksom ett lie ibland träffar enstaka sten” [tak jak kosa czasem trafia na kamień]. detta existerar omöjligt för att detta polska idiom skulle omnämnas inom detta latinska originalet.

Lie vilket jordbruksredskap introducerades inom Polen inledningsvis vid 1200-talet – samt själva idiomet tillkom efter medeltiden. detta existerar möjligt för att detta rör sig ifall översättarens licentia poetica, dock detta verkar ej särskilt troligt. på grund av övrigt används vid flera ställen inom boken polska idiom såsom helt saknar latinska motsvarigheter.” Detta existerar helt felaktigt påstående från recensenterna.

för att lien fanns inom norra Europa redan beneath järnåldern existerar väl känt på grund av dem liksom kontrollerar eller är skicklig i information inom ämnet. inom t.ex. detta grundlig lexikonet ”Kulturhistoriskt lexikon på grund av skandinavisk medeltid” inom 21 grupp ifrån 1960-talet, skrivet från dåtidens maximalt erfarna nordiska vetenskapsman, står t.ex.

nästa beneath ”Lie”: ”Den äldsta lien, kortlien, ägde kreditkort växtdel samt skaft. … inom sin ursprungligaste struktur fanns kortlien en enhandsredskap. Fynd ifrån östra Götaland från ämnen mot lieblad från 60-70 cm:s längd visar dock vid enstaka förekomst från liar tillsammans med hellånga växtdel redan beneath romersk järnålder samt folkvandringstid.

Även ifrån land finns modell vid längre lieblad.” 10 kalenderår 1982 finns, ironiskt nog inom identisk tidskrift ”Fornvännen” var idag den aktuella recensionen publicerats samt var man framför data ifall för att lien ej existerar förrän vid 1200-talet, enstaka produkt kalenderår 1982 vilket klargör uppgifter. Janken Myrdal ifrån Nordiska museet framlade då inom sin skrivelse ”Jordbruksredskap från järn före tid 1000” sakuppgifter ovan för att liar äger funnits inom Norden beneath järnåldern.

eftersom Avico, författaren mot ”Gesta Wulinensis”, beneath flera tid tjänstgjort nära Harald Blåtands hov inom land är kapabel detta existera vid sin område för att på denna plats citera nästa inom Myrdals artikel: ”Från romersk järnålder inom land redovisar Steensberg en tiotal fynd från lieblad liksom existerar helt alternativt nästan helt bevarade, dem existerar samtliga 21-37 cm, dem flesta omkring 30 cm långa ifrån spets mot tånge, dem flesta bladen existerar även tämligen breda.

ifrån dansk vikingatid redovisar Steensberg några lieblad, en från dem helt bevarat samt 46,5 cm långt. Nyligen äger man vid ett vikingatida boplats inom västra Jylland funnit en helt bevarat lieblad, liksom existerar 50 cm långt.” detta bota blir absurt då recensenterna, efter för att felaktigt äga påstått för att lien ej fanns förrän in vid 1200-talet, påstår för att ”själva idiomet tillkom efter medeltiden”, dvs.

då detta gäller formuleringen ”precis likt ett lie ibland träffar ett sten”. Hur vet dem detta? Svaret existerar enkelt: detta vet dem ej. för att recensenterna sedan använder orden ”licentia poetica” existerar bara ytterligare en modell vid försöken för att förlöjliga undertecknad alternativt dem liksom översatt ”Gesta Wulinensis”, dvs. Antonina Chmielinska tillsammans med hjälp från den ansedda polske professorn Stanislaw Lorentz.

Recensionen vimlar ju från sådan nedlåtande ord vilket givetvis ej besitter för att utföra inom enstaka aktad text såsom ”Fornvännen”. ”På s. 332 beskrivs hur Tukka kalenderår 953 ”inte tänkt för att erhålla rättigheter ovan judar samt köpmän” vid ön Jumlin (dvs. Wolin). vid Wolin, alternativt inom Pommern inom stort, fanns emellertid inga judar, alternativt någon judisk gemenskap, vare sig vid 900-talet alternativt vid 1100-talet, då texten skulle äga redigerats.” ifall detta vet recensenterna intet; detta existerar bara personliga gissningar vilket förs fram likt sanningar.

dem historiska källorna nära denna tidsperiod på grund av detta geografiska enhet existerar nämligen inom stort sett helt obefintliga. detta förmå dock noteras för att ett från dem äldsta beskrivningarna från Polen likt existerar inom solens tid existerar författad från enstaka judisk resenär, Ibrahim ibn Yaqub ifrån Spanien.

denne företog sin utflykt beneath perioden 961-966. Ibrahim beskriver bl.a. Pommern dock även områden längre söderut var judar fanns: ”Was das nation des Bûislâw anlangt, so erstreckt es sich in seiner Länge von der Stadt tjeckiens huvudstad bis zur Stadt Krakau … Die Stadt tjeckiens huvudstad ist aus Steinen und Kalk erbaut, und sie ist der größte Handelsplatz jener Länder.

Zu ihr kommen aus der Stadt Krakau die Rüs und die Slawen okänt Waaren, und es kommen zu ihnen aus den Ländern der Türken Muhammedaner, Juden und Türken gleichfalls okänt Waaren und gangbaren Münzen und führen von ihnen Sklaven, Zinn und verschiedene Felle aus.” 11 detta är kapabel självklart även existera sålunda för att detta inom ”Gesta Wulinensis” latinska originaltext ej existerar frågan angående judar utan angående ”jyder” ifrån Jylland.

inom Adam från Bremens fjärde litteratur ifrån 1060-talet omtalas nämligen detta term likt ”Iuddas” samt ifall sålunda skulle äga varit fallet kunna detta enkel äga tolkats fel nära översättningen: ”XIII. Itaque primi ad ostium predicti sinus habitant in australi ripa versus näsa Dani, quos Iuddas appellant, usque ad Sliam lacum.” (”Omedelbart nära mynningen från tidigare nämnda havsbugt – vid den sydliga bredden ner mot oss samt helt ner mot Slien finner oss dem daner liksom man kallar Juddas.”) ”På s.

332–333 återges ett polsk skrivelse inom faksimil: inom obóz warowny na półwyspie przy jeziorze Jomno lub Jumno zezwolił jego drużynom obsadzić. inom den polska transkriberingen samt inom den svenska översättningen äger detta översatts mot ”och tillät dennes team för att bygga detta stärka lägret vid Jumno-halvön”. Informationen ifall för att halvön nedsänkt nära insjön Jumno/ Jomno besitter utelämnats likt ifall detta ansågs artikel svårtytt.

dock inom del 19 (s. 347), var namnet stavats riktig vilket Jamno, framgår detta tydligt för att detta måste röra sig angående stort insjövatten Jamno, belägen öster ifall staden Kołobrzeg nära den polska landremsa vid havet. Denna lagunliknande kustsjö formades, genom landhöjningen, ursprunglig beneath 1300-talet. detta dröjde ända mot 1600-talet innan den helt omgärdades från nation, samt därmed ej längre utgjorde enstaka bukt inom Östersjön.

Gesta wulinensis måste alltså artikel skriven efter 1600-talet.” Recensenterna påstår: ”Men inom del 19 (s. 347), var namnet stavats korrekt likt Jamno, …”. vad då ”stavats rätt”?

Att koka soppa vid enstaka spik Sven Rosborn 2022 Genmäle från recensionen inom ”Fornvännen” 2022 från boken ”Vikingakungens guldskatt.

Detta blir helt obegripligt eftersom jag inom boken redovisar för att platsen omtalas tillsammans delvis olika stavning. för att recensenterna anser för att just ”Jamo” existerar detta rätta existerar enbart till för att dem önskar koppla detta mot namnet vid enstaka nutida ställe vilken emellertid ligger långt ifrån platsen invid Wiejkowo var Harald Blåtands grav påträffats.

Prästen inom Wiejkowo, såsom plats släkt tillsammans med greven samt ägde passage mot dennes medeltida samling berättar inom sin dagbok ifrån 1840-talet nästa i enlighet med Antonina Chmielinska liksom haft resurs mot dagboken: ”Det vilket fångade vår prästs nyfikenhet fanns däremot den delen från krönikan liksom beskrev ett dominerande krigare vilket byggde enstaka befästning mer än 300 kalenderår innan familjen von Flemming anfäder kom mot området.

Fästningen byggdes nära sjöarna Marthentiner samt Paatziger See dock dessa plats då ett vik vilket vid slaviska kallades Jumno.” Texterna inom hennes skrivelse kunde ju förtydligas då oss sommaren 2019 bland familjens ägodelar inom Polen återfann all Antoninas översättning från ”Gesta Wulinensis”. på denna plats står bl.a.: ”Under Herrens tid 953 ingick monark ´Konut´ en förbund tillsammans ´Lubomir´, härskare ovan ´Vilini´, samt hjälpte honom för att krossa upproret likt uppstått mot bröderna ifrån ´Jorvik´ vilka dryckesställe Herrens mening bland hedningar.

´Lubomir´ belönade generöst sin välgörare samt tillät dennes team för att bygga detta stärka lägret vid Jumno-halvön. ´Tukka´, likt ledde ´Konuta´arméerna, valde ett lokal till lägret inom ruinerna efter enstaka bränd rebellborg, vilket vid slaviska språket kallades ´Jumlin´.” inom identisk översättning omtalas: ”Kung ´Harald´, vilket fanns äldre samt beneath längre tidsperiod exponerad på grund av förhöjd kroppstemperatur vid bas från sår vid hans lekamen samt hans hjärta, lämnade denna världen på grund av Kristus.

detta hände beneath detta tju- gofemte året från hans mandatperiod samt en tid samt sju månader efter för att han kom mot fästningen nära stort insjövatten ´Jamno´.” plats bör då denna ställe sökas? Förekomsten från Harald Blåtands grav inom Wiejkowo visar ju för att fästet Jomsborg var denne dog måste äga legat inom närheten.

inom ”Gesta Wulinensis”-texterna ovan framgår detta även för att detta legat nära Wolin. inom Antonina Chmielinskas beskrivning från prästens dagboksuppgifter ifrån ”Gesta Wulinensis” innan denna ägde passage mot läka krönikan samt enbart prästens dagboksnoteringar heter det: ”Han (Tukki Normandie) samt hans team blev tagna ej emot väl från Wolins härskare samt då bestämde dem sig till för att bygga ett hamn på grund av deras skepp just vid den platsen var byn Tessin ligger idag, skriver vår kyrkoherde.

dem byggde enstaka dominerande fästning såsom förutom palissaden skyddades från våtmarker. ifrån fortet kom dem vid sina härjningståg samt satte skräck inom bota området. dem tog enstaka grov revansch vid Wollinborna då dem tog övervakning ovan varenda handelsskepp samt karavaner tillsammans köpmännen ifrån Byzantium.

detta dröjde ej länge innan Wollin underkastade sig dem nyanlända samt fick erlägga enstaka tribut.” tillsammans denna omtalade att vara nära något mot Wolin faller recensenternas påstående: ”framgår detta tydligt för att detta måste röra sig ifall stort insjövatten Jamno, belägen öster ifall staden Kołobrzeg nära den polska kusten” ihop vilket en korthus.

Den nuvarande stort insjövatten Jamno ligger ej nära Kołobrzeg utan nästan fyra mil öster därom samt alltså läka elva mil öster ifall Wolin. detta blir då givetvis helt obegripligt hur borgen nära stort insjövatten Jamno/Jumno skulle behärska fungera vilket skydd eftersom i enlighet med ”Gesta Wulinensis” jomsvikingarna ingick enstaka partnerskap tillsammans med staden Wolin samt ”med staden ´Solin´ vilket ligger inom öster nära havet på grund av för att skydda vägen mellan dessa numeriskt värde tidigare stridande städer.” Då soli vid polska betyder krydda existerar detta troligt för att detta existerar just staden ”salsa Cholbergiensis” såsom åsyftas.

Att koka soppa vid ett spik existerar en formulering hämtat ifrån ett folksaga tillsammans med identisk titel [1].

stort insjövatten tillsammans borgen bör alltså ligga ner mellan dessa numeriskt värde städer. Utan för att beakta dessa faktauppgifter utgår recensenterna emellertid ifrån sina egna personliga antagande för att detta läka rör sig ifall den nutida stort insjövatten Jamno samt utifrån detta görs sedan detta tvärsäkra påståendet: ”Gesta wulinensis måste alltså artikel skriven efter 1600-talet”.

detta kunna noteras för att Aleksandra Petrulevich inom enstaka artikel ifrån Uppsala högskola äger analyserat dem tidiga namnformerna till bl.a. ”Jumne”.12 Platsen ”Jumne” existerar ju angivet vid den guldplatta liksom lagts ner inom Harald Blåtands grav inom Wiejkowo. denna skriver: ”Formerna at Jόmi samt Jumne härstammar ifrån pom. *Joma samt *Jomna/-no såsom maximalt sannolikt går tillbaka mot appellativet joma f.

rade luffaren.

’grop; dike’ samt betecknade Stora bukten, enstaka sektion från Szczecinbukten.” denna noterar även ifall orden att: ”Roten jama existerar toponymiskt sett många produktiv vid polskt territorium, t.ex. Jama (1), Jamka (1), Jamna (1), Jamno (6), Jamy (2), Jamieńskie Góry osv.” för att från dessa sex data angående olika platser tillsammans med namnet ”Jamno” utan ingång mot något annat källmaterial än från termen dra slutsatsen för att detta skulle röra sig angående ett vattendrag långt ifrån dem händelser likt omtalas samt från denna gissning dessutom dra slutsatsen för att detta bekräftar för att krönikan ”Gesta Wulinensis” existerar enstaka förfalskning ifrån efter 1600-talet äger definitivt inget tillsammans med undersökning för att utföra.

”Flera gånger används dateringar angivna efter kalendermånad samt solens tid, t.ex. 17 oktober. Detta sätt för att redovisa datum fanns helt okänt vid medeltiden då dateringar angavs efter helgondagar alternativt efter den klassiska uppdelningen från månader inom kalendae, nonae samt idus.” Antonina Chmielinska äger tillsammans hjälp från professor Stanislaw Lorentz översatt ett latinsk originaltext mot begriplig modern polska.

Då existerar detta självklart för att man ej inom den polska texten angivit detta latinska dateringssättet vilket skulle blivit obegripliga annat än på grund av detta fåtal vilket behärskade denna teknik till datumdateringar. för att åberopa en sådant sätt inom försök för att erhålla ”Gesta Wulinensis” för att framstå likt enstaka förfalskning existerar givetvis helt missvisande.

Detta betyder t.ex. för att varenda andra latinska källskrifter såsom äger översatts mot modernare tungomål tillsammans dessa moderna dateringskorrigeringar skulle artikel falsarier. dem existerar sålunda flera för att detta denna plats torde artikel meningslöst för att uppräkna några modell vid detta tillvägagångssätt. detta är kapabel dessutom noteras för att detta inom identisk spiralblock likt översättningen existerar inskriven inom finns vid dem sista sidorna inom blocket ett från Antonina egen inskriven översättningstabell vilket anger beräkningssätten på grund av för att föra ovan latinska datum mot moderna datum.

Detta visar tydligt för att översättarna använt sig från denna tabell då datumkorrigeringarna mot modern tideräkning gjorts nära inskrivningen från översättningen. Noter 1. Biografiska information ifall Stanislaw Lorentz: https://en.wikipedia.org/wiki/Stanis%C5%82aw_Lorentz 2. Sven Rosborn: Slaget kalenderår 972 nära Cidini. Nya fakta ifrån handskriftstexten mot ”Gesta Wulinensis ecclesiae Pontificum”.

2022.

Att koka soppa vid enstaka spik – ett forskning från den svenska storköksbranschen 7 1 introduktion Syftet tillsammans med detta avsnitt existerar för att ge läsaren enstaka bakgrund mot vårt studerade ämne.

https://www.academia.edu/87748342 3. Rikard Holmberg: Öresundskustens medeltid. skogsdunge 1977. 4. Kjeld Christensen & Knud J. Krogh: Jellinghøjene dateret. Nationalmuseets Arbejdsmark 1987. 5. Lars Larsson: Lars Larsson: utfall ifrån 2001 samt 2002 års utgrävningar inom Uppåkra. Ale 2002:3. 6.

KOKA SOPPA vid ett SPIK | SVENSK FOLKSAGAFolksagan 'Koka soppa vid enstaka spik' handlar angående enstaka luffare såsom ber enstaka snål gumma för att ge honom husrum samt lite mat.

Dudo. Normandiets Historie beneath dem første Hertuger. Odense Universitetsforlag 1979. 7. Sven Rosborn: Slaget kalenderår 972 nära Cidini. Nya fakta ifrån handskriftstexten mot ”Gesta Wulinensis ecclesiae Pontificum”. 2022. 8. Ingvar Andersson: Skånes bakgrund. Senmedeltiden Sid 20-21. huvudstaden 1974. 9. Maddalena Betti: La Descriptio civitatum et regionum ad septentrionalem plagam Danubii.

Lo spazio oltre il « limes » nel IX secolo. https://journals.openedition.org/mefrm/1078?gathStatIcon=true&lang=en#ftn1 10. Kulturhistoriskt lexikon till skandinavisk medeltid. grupp 10. malm 1965. Sid. 539-542. 11. Georg Jacob: Erste Heft ARABISCHE BERICHTE von Gesandten an germanische Fürstenhöfe aus dem 9.

En luffare ber ett snål gumma erbjuda honom vid soppa.

und 10. Jahrhundert. Berlin 1927. Sid 12. 12. Aleksandra Petrulevich: At Jómi samt Jómsborg: slaviska namn inom fornnordiska källor? enstaka språkhistorisk rapport. Uppsala högskola. avdelningen på grund av nordiska tungomål 2009.