Vilket djur rr flodhästarna närmast besläktat med
Flodhästar
Flodhästar (Hippopotamidae) existerar ett släkt inom ordningenpartåiga hovdjur.
Idag finns bara numeriskt värde arter inom fanns sitt släkte kvar. Bägge arterna lever inom Afrika söder ifall Sahara. Familjen uppkom till cirka 20 miljon kalenderår sen. beneath pleistocen fanns stora växtätande däggdjur i afrika inom Europa, Asien samt Afrika.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Flodhästar äger ett massiv lekamen liksom liknar enstaka tunna samt vilket hålls uppe från fyra korta samt starka extremiteter.
nära varenda tramp finns fyra tår likt existerar täckta tillsammans med ett hovliknande nagel. Hos bägge arter finns simhud mellan tårna dock hos dvärgflodhäst existerar huden ej speciell välutvecklad. Huden äger vanligen ett chokladfärgad mot mörk färg samt saknar kalufs, tillsammans undantag från några styva hår exempelvis på en borste inom ansiktet samt vid svansen.
på grund av för att undvika uttorkning då den står vid nation besitter stora växtätande däggdjur i afrika körtlar likt avsöndrar ett rödtonad oljeliknande vätska.[1] Vätskan skyddar mot solens strålning samt äger dessutom, inom varenda fall hos arten flodhäst, antibiotiska attribut.
Gigantiska Djur.vid bas från denna röda vätska antogs tidigare felaktigt för att stora växtätande däggdjur i afrika svettas tills blod kommer ut. Arten flodhäst existerar tillsammans enstaka kroppslängd upp mot 5 meter samt enstaka vikt upp mot 4 500 kilogram[2] betydligt större än dvärgflodhästen såsom bara blir 1,75 meter utdragen samt cirka 270 enhet för massa tung[3].
Det stora huvudet sitter vid ett betalkort hals. Ögonen, öronen samt näsan sitter högt uppe vid huvudet. vid därför sätt räcker detta för att bara lyfta huvudet lite ovan vattenytan på grund av för att andas. likt ett anpassning mot existensen inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förmå stora växtätande däggdjur i afrika avsluta sina yttre öron samt näsöppningen.
Djurens fram- samt hörntänder existerar utvecklade mot betar samt växer all existensen.
Flodhästar äger enstaka massiv lekamen vilket liknar ett tunna samt likt hålls uppe från fyra korta samt starka extremiteter.Framtänderna äger en runt tvärsnitt samt sitter långt ifrån varandra. Hos dvärgflodhäst finns ofta bara dem nedre framtänderna. dem nedersta hörntänderna existerar dem största. inom varenda käkhalva finns fyra premolarer samt tre molarer. Sammanräknat äger stora växtätande däggdjur i afrika 38 mot 42 tänder i enlighet med nästa tandformel.[1]
| Tandformel | I | C | P | M | |
|---|---|---|---|---|---|
| 38–42 | = | 2-3 | 1 | 4 | 3 |
| 1–3 | 1 | 4 | 3 | ||
Liksom idisslande besitter stora växtätande däggdjur i afrika ett mage tillsammans flera kamrar, likt besitter uppkommit genom konvergent evolution.
Ämnesomsättningen sker även tillsammans med hjälp från mikroorganismer, dock stora växtätande däggdjur i afrika idisslar ej.
Utbredning samt habitat
[redigera | redigera wikitext]Idag finns stora växtätande däggdjur i afrika bara inom Afrika söder angående Sahara. Dvärgflodhäst förekommer bara inom västra Afrika samt arten flodhäst dessutom inom dem östra samt södra delarna från kontinenten.
vid bas från människans effekt minskade arternas levnadsområde samt dessutom blev området uppdelat inom delar skilda ifrån varandra. beneath 1800-talet fanns stora växtätande däggdjur i afrika även nära Nilens undre lopp samt även vid Madagaskar. beneath pleistocen levde stora växtätande däggdjur i afrika även inom Europa samt Asien.
Några små arter fanns fram mot holocen vid olika småöar inom Medelhavet.
Bägge arterna behöver en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom levnadsområdet, mot modell floder alternativt insjöar, dock arten flodhäst existerar starkare bunden mot vätska än dvärgflodhästen. Dvärgflodhästen finns oftast inom skogar samt träskmarker medan flodhästen lever vid gräsland.
I modern period äger ett många små population vid 30 vilt spridits inom Colombia, Sydamerika. Djuren importerades mot Colombia vid 1980-talet från den ökände knarkkungen samt mångmiljardären Pablo Escobar såsom ägde en privat zoo.[4]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Flodhästar existerar aktiva beneath gryningen samt natten.
dem vilar vid dagen inom vattnet alternativt inom vattnets att vara nära något på grund av för att leta efter att ge liv beneath dem mörka timmarna. dem skapar stigar genom den täta undervegetationen till förbättrad framkomlighet. Bägge arterna existerar växtätare.
Flodhästen existerar ej någon ridhäst, utan existerar närmast släkt tillsammans omröstning samt andra vattenlevande däggdjur visar genetiska analyser.Arten flodhäst äter främst växttäcke samt dvärgflodhästen även löv, unga växtskott, frukter samt liknande. nära handlingen att äta brukas ej fram- alternativt hörntänder utan läpparnas skarpa kant.
Hanen försöker för att etablera revir likt överlappar tillsammans flera honors revir sålunda för att dem äger chans för att para sig. Hos arten flodhäst finns ofta grupper från 10 mot 15 individer såsom vanligen består från honor tillsammans med deras ungdjur.
Flodhästar existerar inom regel stora djur.Även grupper från unga hanar liksom ej existerar könsmogna förekommer. Dvärgflodhästar lever oftast utan sällskap samt dem undviker förbindelse tillsammans varandra. då numeriskt värde hanar från arten flodhäst träffas uppstår ibland strider.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Hos arten flodhäst sammanträffar födelsen vanligen tillsammans med den blöta årstiden, medan dvärgflodhäst ej äger några särskilda parningstider.
Dräktigheten varar inom 6 mot 8 månader, vilket existerar betalkort inom jämförelse tillsammans arternas storlek. Vanligen föds bara en ungdjur åt gången. Efter 6 mot 8 månader slutar honan för att ge di. Ungdjuren blir könsmogna inledningsvis efter några tid. inom fångenskap når stora växtätande däggdjur i afrika enstaka ålder från ovan 50 kalenderår.
inom naturen blir dem ej äldre än 30 mot 40 tid.
Flodhästar samt människor
[redigera | redigera wikitext]Bägge arterna liksom lever idag existerar hotade. detta beror huvudsakligen vid jaktverksamhet på grund av köttets, hudens samt (i varenda fall hos arten flodhäst) på grund av betarnas skull. Betarna förarbetas mot elfenben.
Dessutom reducerar levnadsområdet då detta omvandlas mot odlingsmark. en annat bekymmer existerar konflikt samt andra strider mellan olika folkgrupper inom flodhästarnas utbredningsområde. detta befaras för att populationen reducerar ytterligare.
Dräktighetsperioden varar nästan en tid, tillsammans förlossningar mellan oktober samt april.Dvärgflodhästens bestånd uppskattas tillsammans med 3 000 individer samt arten listas likt starkt hotad (endangered). Flodhästens population ligger uppskattningsvis mellan 115 000 samt 130 000 exemplar samt den listas därför vilket känslig (vulnerable).[5][6]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Yttre systematik
[redigera | redigera wikitext]Fram mot slutet från 1900-talet fanns inga tvivel ifall för att stora växtätande däggdjur i afrika tillhör gruppen partåiga hovdjur (Artiodactyla).
vid bas från kindtändernas form eller gestalt samt magsäckens uppbyggnad räknades stora växtätande däggdjur i afrika tidigare tillsammans tillsammans med navelsvinen samt familjen svindjur mot underordningen Suina. Huvudsakligen navelsvinen ansågs såsom nära släktingar mot flodhästarna.[1]
Sedan 1990-talet utförs molekylärbiologiska undersökningar till för att undersöka den klassiska systematiken.
Särskilda del från djurens DNA samt RNA jämförs tillsammans varandra på grund av för att titta ifall dem existerar släkt tillsammans varandra. inom samband tillsammans med dem nämnda forskningarna blev detta känt för att gruppen partåiga hovdjur existerar parafyletisk. detta visade sig för att stora växtätande däggdjur i afrika existerar närmare släkt tillsammans valar än tillsammans andra partåiga hovdjur.
Några ämnen vilket undersökts fanns djurens kasein[7], cytokromer samt ribosom-RNA.[8] samtliga visade identisk effekt. inom samband tillsammans dessa forskningar föreslogs 1997 från Claudine Montgelard, Francois M. Catzeflis samt Emmanuel Douzery för att en taxon vilket sammanfattar valar (Cetacea) samt partåiga hovdjur (Artiodactyla) bör kallas Cetartiodactyla.
inom start från 2000-talet hittades dessutom fossil från utdöda valar likt ägde språngben tillsammans med identisk uppbyggnad liksom hos partåiga hovdjur, något såsom fanns ytterligare en indikator för att dessa grupper existerar släkt tillsammans med varandra.
Sedan letades efter flera morfologiska attribut såsom existerar liknande hos valar samt stora växtätande däggdjur i afrika.
Överensstämmelser finns till knölarna vid djurens hörntänder, på grund av ben inom mellersta foten samt till skallens uppbyggnad.[9] Oklart existerar ifall avsaknaden från pälsen samt talgkörtlar uppkom tidigt inom evolutionen alternativt ifall bägge djurgrupper utvecklade dessa drag oberoende från varandra.
Ytterligare en bekymmer existerar för att den äldsta kända valen uppkom beneath eocen (för cirka 53 miljoner tid sedan) medan den äldsta kända flodhästen uppkom därför sent såsom beneath miocen (för ungefär 15 miljoner kalenderår sedan).
ett gemensam förfader på grund av bägge grupper måste äga levt före eocen samt därför finns en gap vid 40 miljoner tid inom flodhästarnas fossilhistoria. på grund av andra partåiga hovdjur finns däremot gott angående fossil samt därför existerar detta ovanligt för att just flodhästarna bör sakna fossil. till närvarande inriktar sig forskningen vid den utdöda gruppen Anthracotheriidae vilket levde mellan eocen samt miocen samt såsom tillhör ordningen partåiga hovdjur.
Redan nära upptäckten beneath 1800-talet beskrevs exemplar inom Anthracotheriidae såsom "flodhästliknande". ett lärande ifrån 2005[10] visade för att yngre medlemmar inom gruppen äger stora likheter tillsammans dagens stora växtätande däggdjur i afrika. enstaka vanlig ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar numera för att valar samt Anthracotheriidae utvecklades ifrån identisk stamfader samt sedan utvecklades exemplar från Anthracotheriidae mot stora växtätande däggdjur i afrika.
Flodhästarnas evolutionära träd i enlighet med dem nämnda forskningarna framträda här:[11]
Cetartiodactyla (partåiga hovdjur samt valar) ├─── Kameldjur (Tylopoda) └─── N.N. ├─── Suina (svindjur samt navelsvin) └─── Cetruminantia ├─── idisslande (Ruminantia) └─── Cetancodonta/Whippomorpha ├─── Valar (Cetacea) └─── Flodhästar (Hippopotamidae)Inre systematik
[redigera | redigera wikitext]Flodhästar uppkom liksom nämnts på grund av 15 miljoner tid sedan samt existerar vid sålunda sätt ett jämförelsevis ung lag.
detta äldsta kända exemplaret fanns Kenyapotamus vilket levde beneath mellersta miocen inom Afrika. beneath senare hälften från miocen spred sig gruppen mot Eurasien. inom Nya världen fanns inte någonsin stora växtätande däggdjur i afrika.
I Afrika samt region fanns släktet Archaeopotamus samt inom Asien, södra Europa samt norra Afrika levde släktet Hexaprotodon.
detta existerar omstritt angående dvärgflodhästen bör räknas mot detta sistnämnda släktet alternativt mot släktet Choeropsis. ett utredning liksom gjordes 2005 från Jean-Renaud Boisserie menar för att Choeropsis existerar detta förbättrad alternativet.[12]
I släktet Hippopotamus fanns tidigare flera arter samt former dock idag återfinns bara flodhästen (H.
amphibius). inom Afrika samt Europa levde arten H. gorgops vilket ägde sina ögon vid en slags stjälkar. beneath pleistocen fanns jätteformen H. antiquus inom Europa. Samtidiga förekom små arter vid olika småöar inom Medelhavet vilket typiska modell till dvärgväxt vid småöar. Dessa arter levde bland annat vid Cypern (H.
Flodhästarna tillhör ordningen partåiga hovdjur tillsammans tillsammans med bland annat kameler, kor, hjortdjur samt grisar.minutus), Kreta (H. creutzburgi), Malta (H. melitensis) samt Sicilien (H. pentlandi). Även dessa tre arter likt levde på grund av några hundra tid vid Madagaskar, H. madagascariensis, H. lemerlei samt H. laloumena, räknas vanligen mot släktet Hippopotamus.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 29 oktober 2008.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abc] Nowak, R.
M. (1999) sid.1067−1072, Hippopotamuses.
- ^K.Flodhästar existerar fascinerande vilt tillsammans imponerande storlek samt unika utseenden.
Mason (22 oktober 2013). ”Hippopotamus” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Hippopotamus_amphibius/. Läst 15 november 2015.
- ^D. Fredrickson (2009). ”Hexaprotodon liberiensis” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan.
https://animaldiversity.org/accounts/Hexaprotodon_liberiensis/. Läst 4 juli 2021.
- ^Emanuelsson, Anton, "Escobars vilda stora växtätande däggdjur i afrika lever vidare", Dagens Nyheter 2011-03-30 (Läst 2011-04-03)
- ^Dvärgflodhäst vid IUCN:s rödlista
- ^Flodhäst vid IUCN:s rödlista
- ^John Gatesy, Cheryl Hayashi, Mathew A.
Cronin, Peter Arctander: Evidence from milk casein genes that cetaceans are close relatives of hippopotamid artiodactyls. In: Molecular Biology and Evolution, 13(7): 954-963 (1996).
- ^Claudine Montgelard, Francois M. Catzeflis und Emmanuel Douzery: Phylogenetic relationships of artiodactyls and cetaceans as deduced from the comparison of cytochrome b and 12S rRNA mitochondrial sequences.
In: Molecular Biology and Evolution, 14(5): 550-559 (1997). PDF
- ^Jonathan Geilser & Mark Uhen: Morphological Support for a close Relationship between Hippos and Whales. In: Journal of Vertebrate Paleontology 23(4):991–996 (2003).
- ^Jean-Renaud Boisserie, Fabrice Lihoreau und Michel Brunet: The position of Hippopotamidae within Cetartiodactyla. In: Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA 102: 1537 – 1541 (2005).
Fulltext
- ^Enligt Robin Beck et al.: A higher-level MRP supertree of placental mammals. In: BMC Evol Biol. 2006; 6: 93. FulltextArkiverad 20 månad 2021 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Jean-Renaud Boisserie: The phylogeny and taxonomy of Hippopotamidae (Mammalia: Artiodactyla): a review based on morphology and cladistic analysis.
In: Zoological Journal of the Linnean gemenskap 143 (2005), S. 1-26 Abstract
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
- Hubert Hendrichs: Artiodactyla (Paraxonia), Paarhufer. In: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger (Hrsg.): Spezielle Zoologie.
Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg – Berlin 2004, S. 608-630, ISBN 3-8274-0307-3.