Vad är den huvudsakliga anledningen till dialektutjämning

Svenska dialekter existerar en samlingsbegrepp vilket innefattar dels dem ur fornöstnordiskan utvecklade genuina dialekter vilket talas samt äger talats inom nuvarande landet samt land i norden, samt dels dem moderna, dialektpåverkade varianterna från standardspråket.

dem genuina dialekterna kallas även folkmål, bygdemål alternativt sockenmål. Språkvetare beräknar tillsammans med dem fyra nivåerna genuin dialekt, utjämnad dialekt, regionalt standardspråk samt neutralt standardspråk,^[3] dock regionalt standardspråk kallas inom dagligt anförande ofta ”dialekt”. Även inom områden vilket länge varit enstaka sektion från landet, dock liksom tidigare tillhört Norge alternativt land, brukar man yttra för att befolkningen talar svenska dialekter.

inom dem områden liksom tidigare besitter tillhört land (Skåne, Blekinge samt Halland) talar man även angående östdanska dialekter, tillsammans med undantag på grund av den götamålstalande norra hälften från Halland. Gutniskan, såsom talas vid Gotland, härstammar ej ifrån fornsvenskan, dock räknas ändå ofta mot dem svenska dialekterna eftersom Gotland existerar enstaka sektion från landet.

Dialekterna inom västra samt norra landet äger ofta västnordiska drag.

Många från dem mer särpräglade dialekter såsom talas inom orter såsom Klövsjö inom Jämtland, Orsa inom Dalarna, Burträsk inom Västerbotten alternativt Närpes inom Österbotten omfattar ofta mer distinkta fonetiska samt grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet från äldre kasussystem.

Dessa dialekter förmå artikel nästintill obegripliga på grund av dem flesta svenskar samt dem flesta talarna kontrollerar eller är skicklig i även riks- alternativt högsvenska. Dialekterna existerar ofta därför lokala för att dem är kapabel begränsas mot enskilda socknar. Dessa ursprungliga folkmål äger försvagats vid bas från dialektfobisk politik samt dialektfobiska attityder, inom synnerhet inom skolan ifrån 1800‐talet fram mot slutet från 1900‐talet.^[4] inom land besitter inga dialekter fått någon officiell ställning eller tillstånd trots för att land äger skrivit beneath Minoritetsspråkskonventionen.

Älvdalska erkändes mot modell likt en eget tungomål från SIL International 2015, tillsammans beteckningen ovd vid Ethnologue.

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Dialekterna äger traditionellt delats in inom sex större dialektområden, liksom sinsemellan besitter likartade drag inom fråga angående grammatik, uttal samt ordförråd. avgränsningar mellan dessa områden existerar ej skarpa, samt indelningen äger maximalt enstaka lärorik funktion.^[1]

Under varenda rubrik anges länkar mot inspelningar från dialektprov ifrån olika platser.

Siffrorna refererar mot kartan intill. Ljudfilerna (utom dem Estlandssvenska) tillhör SweDia, en svenskt dialektforskningsprojekt, liksom äger lagt upp inspelningar från sammanlagt 100 olika dialekter tillsammans med fyra olika talare på grund av varenda ort; äldre kvinna, äldre man, yngre kvinna samt yngre man. Avsikten existerar främst för att spela in hur man talar nu.

flera från dem inspelade talar ej sitt områdes genuina dialekt utan enstaka utblandad svenska.

• Norrländska mål — norra Hälsingland, Medelpad, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt landskap. Nordgränsen på grund av dem gamla svenska dialekterna följer inom stort sett östra samt norra sockengränsen till Nederkalix samt Överkalix socknar samt vidare ifrån nordspetsen från Överkalix socken inom ett båge mot söder mot Porjus, varefter den följer Stora Lule flod.

  Tornedalen äger varit övervägande finskspråkig. dem nordiska dialekterna inom detta tidiga Västerbotten (inkluderar Piteå, Luleå samt Kalix) existerar liksom regel både mer konservativa samt nyskapande än dem sydligare dialekterna samt skiljer sig ifrån dem sydligare målen genom för att man bland annat bevarat dativ- samt ackusativformer, bevarat dem gamla diftongerna samt även skapat nya.

  dem flesta från Härjedalens dialekter besitter traditionellt räknats liksom norska samt ingår därför ej inom dem norrländska målen.^[2][7]

1. Överkalix, Norrbotten; äldre man

2. Burträsk, Västerbotten; äldre kvinna

3. Aspås, Jämtland; yngre man

4. Delsbo, Hälsingland; yngre man

5.

Älvdalen, Dalarna; äldre kvinna

6. Gräsö, Uppland; äldre man

7. Sorunda, Södermanland; yngre man

9. Viby, Närke; äldre man

10.

Med detta likt utgångspunkt existerar syftet tillsammans studien för att undersöka kontinuitet samt förändring inom uttalsvariation från olika fonologiska variabler från småländska hos medelålders samt unga vuxna talare inom detta småländska gränsområdet Sävsjö.

Fårö, Gotland; äldre man

11. Närpes, Österbotten; yngre kvinna

12. Dragsfjärd, Åboland; äldre man

13. Borgå, Nyland; yngre man

Aiboland, Estland; Ljudfiler vid sajten Den andra Stranden.

• Götamål — Västergötland, Dalsland, norra Småland, norra Halland samt sydvästra Östergötland. Dialekterna inom Värmland räknas även mot götamålen dock intar ett särställning.

  Bohuslän utgör en gränsområde mellan sydsvenska, götiska samt norska mål.^[2] inom denna sammanställning besitter bohuslänskan placerats nedan beneath Övriga mål.

8. Köla, Värmlandyngre kvinna

15. Floby, Västergötland; äldre kvinna

16. Rimforsa, Östergötland; yngre man

18. Stenberga socken, Småland; yngre kvinna

17.

Årstad-Heberg, Halland; yngre man

19.

Jämshög, Blekinge; äldre kvinna

20. Bara, Skåne; äldre man

14. Orust, Bohuslän; äldre man

Storsjö, Härjedalen; äldre man

Dialektforskning

[redigera | redigera wikitext]

Dialektforskningen inom landet äger gamla anor. Redan vid 1600-talet fick landets antikvarier inom uppgift för att utföra förteckningar ovan svenska dialektord, samt den inledande publicerades från Johannes Bureus.

vid 1700-talet publicerades svenska dialektlexikon från bland andra Johan Ihre samt Sven Hof. kalenderår 1867 gav Johan Ernst Rietz ut Svenskt dialektlexikon, liksom ännu existerar den enda heltäckande ordboken ovan svenska dialekter. Projektet Ordbok ovan Sveriges dialekter startade 1954 tillsammans med Vidar Reinhammar likt huvudredaktör.

Syftet plats för att ersätta Rietzs lexikon tillsammans med enstaka gedignare samt mer uppdaterad dialektordbok.^[8] Tre grupp publicerades 1991–2000 innan utgivningen upphörde, samt projektet existerar idag vilande. beneath förra halvan från 1900-talet fanns även flera landskapsspecifika ordboksprojekt. undersökning inom svensk samt skandinavisk dialektologi bedrivs nära flera högskola, såväl likt nära Institutet till tungomål samt folkminnen.

Bland översiktliga verk likt behandlar svenska dialekter existerar Elias WessénsVåra folkmål (1935) samt Bengt PampsSvenska dialekter (1978) bland dem mer framträdande.

Svenska landsmål samt svenskt folkliv existerar den främsta svenska vetenskapliga tidskriften vilket behandlar området dialektologi. Den kommer ut årligen samt innehåller både dialektologiska föremål eller textstycken samt recensioner från färsk dialektlitteratur.

Sedan 2000 besitter den dialektsyntaktiska forskningen gett en nytt perspektiv vid dialekterna inom Europa. inom Norden äger man genom dem stora samarbetsprojekten ScanDiaSyn samt NORMS erhållit många fräsch förståelse ifall dialekterna, samt man äger dessutom publicerat stora korpusar ovan varenda Nordens dialekter inom Nordic Dialect Corpus, samt uppgifter angående deras syntax inom Nordic Syntax Database.

Rikssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Rikssvenska existerar den vanligaste termen till detta standardspråk liksom uppstått främst ur dem dialekter liksom talas kring Stockholmsregionen samt såsom används från den stora majoriteten från svenskar. inom land i norden existerar ännu termen högsvenska på grund av för att skilja detta finlandssvenska standardspråket ifrån detta inom landet, var termen ses likt tämligen ålderdomlig.

Dock finns detta skillnader mellan dem båda standardspråken, såsom inom vokabulär samt uttal, även ifall dessa skillnader existerar relativt små.^[9][10] Rikssvenskan äger flera olika regionala varianter liksom existerar typiska till vissa delar från landet (regioner, landskap, städer). Även angående dessa varianter ofta existerar påverkade från dem mer genuina bygdemålen, därför existerar grammatik samt språkljud inom högsta grad mellansvenska.

inom massmedia existerar detta numera ganska vanligt för att journalister talar tillsammans enstaka tydlig regional accent, även angående detta vanligaste samt maximalt normerande ännu anses artikel dem mellansvenska dialekterna.

Även angående rikssvenskan samt dess definition existerar etablerad bland språkforskare samt korrekt klart definierad, sålunda existerar dem flesta svenskar ovetande ifall denna definition samt hänvisar ofta mot regionala varianter såsom "dialekter".

inom enstaka studie likt genomfördes från Handelns Utredningsinstitut (HUI) inom månad 2005 framgick för att 54% från dem svarande ansåg för att "rikssvenska" fanns den variant från svenska dem helst ville lyssna ifrån enstaka telefonförsäljare. Detta trots för att mot modell "gotländska" samt "skånska", såsom bör betraktas såsom regionala varianter från standardsvenska, plats givna vilket alternativ inom granskning.

Finlandssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Finland fanns sedan medeltiden enstaka sektion från landet, samt svenska fortsatte för att artikel detta enda administrativa språket ifrån rikssprängningen 1809 ända fram mot 1902 samt detta ledande kultur- samt utbildningsspråket fram mot Finlands självständighet 1917.

Svenska landsmål samt svenskt folkliv existerar den främsta svenska vetenskapliga tidskriften likt behandlar området dialektologi.

inom detta självständiga Finlands konstitution äger svenskan ställning vilket detta en nationalspråket, jämställd tillsammans med finskan. 2004 talade i enlighet med officiell statistik 5,5% från den finländska befolkningen svenska vilket modersmål.

Det finlandssvenska standardspråket ("högsvenska") talas inom dem större städerna, inom synnerhet inom Åbo samt Helsingfors, samt dominerar inom media, inom officiella kontext samt då personer ifrån Österbotten samt andra landsdelar träffas.

Språkvården strävar efter för att detta finlandssvenska standardspråket ej skall driva till långt ifrån rikssvenskan, samt uppmanar mot för att begränsa användningen från ett sektion finlandismer inom kontext tillsammans med även rikssvenska lyssnare alternativt läsare. Skillnaderna mellan finlandssvenskt samt rikssvenskt standardspråk existerar små, förutom viss terminologi jämförbara tillsammans skillnaderna inom detta rikssvenska standardspråket således såsom detta talas inom olika landsändar.

förklara för att den egna dialekten existerar måttstocken mot vilken andra dialekter värderas.

De finlandssvenska dialekterna brukar delas in inom fyra grupper: österbottniska, åländska, åboländska samt nyländska. Huvudgrupperna delas ytterligare in inom norra, mellersta samt södra Österbotten; västra samt östra Åland; västra samt östra Åboland samt västra, mellersta samt östra Nyland. Dialekterna existerar maximalt sedvänja inom Österbotten, östra Nyland samt delar från den åboländska ögrupp, medan Åland samt västra samt mellersta Nyland äger genomgått ett ansenlig dialektutjämning.

ett sektion från dialekterna vid den österbottniska ruralt område skiljer sig avsevärt ifrån högsvenskan, inom ett sektion fall sålunda för att dem flesta svensktalande ifrån södra land i norden äger svårt, alternativt överhuvudtaget ej klarar, för att förstå dem inom deras genuina struktur. Dialekten inom Närpes brukar anges vilket detta extremaste exemplet.

Svenska talad från finskspråkiga förväxlas inom landet ibland tillsammans med finlandssvenska.

Dialekterna äger gått ifrån för att existera utpräglat lokala språkvarianter tillsammans med flera specifika särdrag, mot för att bli mer lika varandra ovan större regioner samt mindre särpräglade.

Både finlandssvenska samt rikssvenska används inom undervisningen från svenska vilket detta "andra inhemska språket", flera finnar exponeras inom huvudsak till finlandssvenska, samt finskan samt finlandssvenskan besitter enstaka sektion gemensamma drag, delvis vid bas från effekt åt båda hållen, dock finsk brytning skall ej förväxlas tillsammans med finlandssvenska.

Åländska

[redigera | redigera wikitext]

Åland existerar enspråkigt svenskt samt Ålands svenska tungomål samt tradition skyddas inom självstyrelselagen. Landskapets geografiska placering mellan fasta land i norden samt land avspeglas även inom åländskan då vissa åländska dialekter liknar finlandssvenskan medan andra mer liknar dialekterna inom Roslagen.

Man förmå skilja vid västliga samt östliga åländska dialekter. inom öster besitter dem genuina dialekterna drag såsom existerar gemensamma tillsammans med bland annat Åboland samt södra Österbotten. inom västra Åland (speciellt Eckerö) äger dialekterna enstaka hel sektion gemensamt tillsammans dialekten inom Roslagen, bland annat inledningsvis h-bortfall.^[11]

Estlandssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Estland äger tidigare haft ett svenskspråkig minoritet.

inom land i baltikum talades svenska allmänt längs den nordvästra landremsa vid havet samt vid öarna, framförallt vid Ormsö, Dagö, Nuckö, Rågöarna, Odensholm, Rickul, Sutlep, Vippal, Korkis, Nargö samt Runö.

Amerikasvenska

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns vanligt för att svenskbördiga personer inom Nordamerika använde svenska ännu vid 1920-talet.

Dessa människor bildade sin personlig svensktalande gruppering från detta svenska språket, "Amerikasvenskan kännetecknas framför allt från dialektutjämning, dialektblandning, förenkling samt inlånade mening samt formulering ifrån engelskan". dock idag, liksom tillsammans gammelbysvenskan, besitter dem flesta svenskamerikaner bytt modersmål mot engelska, alternativt mot något östslaviskt tungomål, liksom inom fallet tillsammans Gammelsvenskby.^[12] 1890 befann sig detta ungefär 800 000 svenskamerikaner inom USA.

Detta skulle äga gjort denna språkgrupp mot den andra största nationella grupperingen från svensktalande inom världen, efter svenskan inom Sverige,^[13] medan finlandssvenskan existerar idag näst maximalt talad från dem olika nationella gruperingarna från svenska globalt.^{[förtydliga][14]}

Linn Andersson skriver inom sitt verk Amerikasvenska Lexikala jämförelser samt attritionspåverkan: "Efter för att informanternas lexikon undersökts går detta för att konstatera för att detta förekommer inslag från engelska mening samt formulering inom olika grad.".

ett ytterligare orsak mot för att amerikasvenskan försvunnit vilket vardagligt tungomål kunna existera detta: "När massiva lån ifrån en dominant tungomål nyttjas inom en mer recessivt tungomål, förmå detta betyda för att attrition vid enstaka samhällelig nivå besitter skett". tillsammans andra mening, detta för att amerikasvenskan anpassat sig mot engelskan, ledde mot inlånande från mening samt fraser, såsom många liknade engelskan.

identisk sak bidrog även mot för att amerikasvenskarna själva förlorade språket, genom språkbyte mot engelska, samt även för att ej samtliga amerikasvenska drag existerar lätta för att kategorisera liksom härstammande ifrån äldre svenska dialektala drag alternativt egna innovationer.^[15]

Övriga mindre svensktalande grupper

[redigera | redigera wikitext]

Runt 1900-talets start fanns detta cirka 2500 svenskar inom Argentina, liksom talade argentinasvenska.^[16]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]