Vilka länder har skrivit på npt

Kärnvapen existerar dem maximalt kraftfulla vapen såsom finns, samt skiljer sig helt ifrån andra vapen såsom använts alternativt skapats. Medan vanliga vapens sprängladdningar får sin energi ifrån kemiska processer därför kommer energin inom sprängverkan hos kärnvapen ifrån fission (klyvning) alternativt fusion (sammanslagning) från atomkärnor. Effekten från kärnreaktionen existerar för att sprängverkan förmå bli mångfalt större än tillsammans med vanliga bomber.

Det finns numeriskt värde huvudtyper från kärnvapen.

dem brukar delas upp inom atombomber samt vätebomber, var vätebomber existerar dem mer avancerade samt kraftfulla. Vapnets stora sprängverkan fullfölja för att tryckvågen samt värmestrålningen från explosionen ger enorma skador vid befolkning samt byggnader vilket drabbas. Kärnvapen orsakar även strålning samt radioaktivt nedfall likt förmå leda mot celldöd, strålsjuka samt cancer hos dem liksom utsätts.

Det finns idag fem erkända kärnvapenstater inom världen: USA, Ryssland, Storbritannien, land i västeuropa samt Kina. dem fem fick riktig för att behålla sina kärnvapen inom samband tillsammans med för att icke-spridningsavtalet (NPT) trädde inom kraft , dock dem fick även inom avtalet ge löften ifall nedrustning. Utöver dessa fem finns detta ytterligare fyra stater likt besitter kärnvapen – Indien, Pakistan, Israel samt Nordkorea.

inom dagsläget finns detta fler än 14  kärnvapenladdningar inom dem på denna plats nio länderna.

När en kärnvapen exploderar existerar detta inledande vilket sker för att en starkt ljussken bländar samt bränner allt liksom existerar inom ett viss radie. Platsen var bomben detoneras blir fullständigt förstörd, allt bränns upp samt smulas sönder.

Rök, gas samt små partiklar ifrån explosionen stiger upp mot sky samt bildar en svampliknande moln. detta bildas ett tryckvåg likt träffar sönder byggnader samt människor vid flera kilometers avstånd. Trycket påverkar även människor vilket befinner sig längre försvunnen genom inre skador, såsom blödningar, spräckta trumhinnor samt lungskador.

Byggnader rasar samt glassplitter, tegel samt annat ämne blir mot farliga projektiler. inom okänt beräknades 30 andel från dödsfallen äga orsakats från fallande samt kringflygande material.

Vid en stort alternativt medelstort atomkrig skulle enstaka kraftig samt långsiktig klimatpåverkan tillkomma. dem grundlig bränderna skulle nämligen orsaka rök vilket skulle lägga sig inom stratosfären samt skärma från solstrålningen, vilket skulle leda mot enstaka kraftig avkylning från jordytan (”nukleär höst” alternativt ”nukleär vinter”).

Effekten skulle kvarstå beneath utdragen tidsperiod samt producera missväxt, hungersnöd samt massdöd vid bas från svält.

Kärnvapen besitter använts numeriskt värde gånger inom konflikt, nära atombombningarna från dem japanska städerna okänt (6 augusti ) samt Nagasaki (9 augusti ).

Vittnesmålen ifrån bombningarna inom dem japanska städerna Hiroshima samt Nagasaki samt insikten angående den humanitära katastrof likt användningen från kärnvapen innebär gjorde för att FN:s generalförsamling inom sin allra inledande upplösning, inom januari , avgjorde sig till för att verka till för att avskaffa dessa vapen.

Trots vetskapen ifall vilken förödelse kärnvapen är kapabel orsaka således avskaffades ej kärnvapen. Allt fler länder började inom stället förbättra samt skaffa dem. Sovjetunionen (dagens Ryssland) skaffade kärnvapen mot slutet från talet samt ett kapplöpning mellan USA samt Sovjet inleddes. beneath kalla kriget fanns flera tillfällen då risken på grund av en atomkrig mellan USA samt Sovjetunionen fanns massiv.

stod världen nära randen mot en atomkrig inom samt tillsammans med Kubakrisen då USA reagerade resolut mot Sovjets utplacering från kärnvapen vid Kuba. Efter några dagar tillsammans med en oerhört spänt läge mellan dem numeriskt värde kärnvapenmakterna ledde förhandlingar mot för att båda länderna monterade ner strategiskt utplacerade missiler.

Storbritannien, land i västeuropa samt Kina skaffade inom sin tur kärnvapen beneath samt talen.

landet plats en från dem länder liksom även övervägde för att skaffa kärnvapen samt ägde en eget kärnvapenprogram. Detta avbröts beneath talet samt ersattes från ett klar politik till internationell kärnvapennedrustning.

Icke-spridningsavtalet (Non-Proliferation Treaty, NPT) fanns en avtal såsom förhandlades fram på grund av för att möta hotet ifall för att kärnvapen skulle spridas mot fler länder.

Avtalet antogs inom FN samt trädde inom kraft Då ägde USA, Sovjet, Kina, land i västeuropa samt Storbritannien redan kärnvapen. Kravet vid dessa fem plats för att ej sprida någon struktur från kärnvapen alternativt kärnvapenteknik mot andra länder.

dem länder såsom ej ägde kärnvapen lovade för att ej skaffa några. Avtalet innebär alltså för att dem fem kärnvapenstaterna inom praktiken fick en slags monopol vid kärnvapen.

Avtalet består från tre pelare:

• att hindra spridning från kärnvapen samt kärnvapenteknologi,
• att uppmuntra fredliga samarbeten gällande kärnenergi och
• att förhandla angående nedrustning från redan befintlig kärnvapen samt dessutom verka till ett bindande överenskommelse angående allmän samt fullständig nedrustning.

Israel, Indien samt Pakistan skrev inte någonsin beneath avtalet, samt idag existerar även dessa tre länder kärnvapenstater.

Nordkorea ingick inom avtalet fram mot då dem drog sig ur samt provsprängde dem sin inledande atombomb. stater existerar, alternativt äger varit, anslutna mot NPT. detta äger inom princip gjort avtalet internationellt täckande tillsammans med dem fyra ovan nämnda undantagen (Israel, Indien, Pakistan samt Nordkorea).

Efter kalla kriget steg optimismen ifall för att kärnvapnen möjligen ägde spelat ut sin roll samt faktiskt skulle behärska avvecklas helt framöver. ingicks INF-avtalet ifall medeldistansrobotar mellan USA samt Sovjet vilket fanns enstaka betydande milstolpe liksom ledde mot för att ett hel kategori kärnvapen inom stort sett försvann.

beneath talet minskade även antalet strategiska kärnvapen (d v s kärnvapen tillsammans med särskilt utdragen räckvidd), bland annat tackar vare dem s k START-avtalen. nära översynen från NPT-fördraget kalenderår meddelade kärnvapenstaterna för att en otvetydigt nedrustningslöfte ifrån deras blad föreligger.

Därefter besitter tyvärr flera steg inom fel riktning tagits.

Misstron mellan USA samt Ryssland (f d Sovjetunionen) äger ökat sedan USA inom start från talet lämnade detta s k ABM-avtalet samt Ryssland prioriterat upp kärnvapnens roll inom den egna militärdoktrinen. USA samt Nato beräknar återigen Ryssland likt en hot samt retoriken ifrån USA:s president Donald Trump samt Rysslands Vladimir Putin äger varit frän. Bägge stater meddelade inom start från , efter ömsesidigt beskyllningar angående avtalsbrott, för att dem utträder ur INF-avtalet.

Därmed äger hoppet ifall enstaka kärnvapenfri planet fått sig enstaka skötsam törn.

Idag menar flera experter för att oss existerar närmare en atomkrig än oss varit någon gång beneath dem senaste decennierna. såsom ett motreaktion äger nedrustningsvänliga stater samt folkrörelser till kärnvapennedrustning drivit fram detta nya kärnvapenförbud, TPNW, såsom antogs från FN:s generalförsamling

Den nya konventionen ifall en förbud mot kärnvapen (TPNW, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons) kunde förverkligas tackar vare ett folklig opinion var nätverket Ican (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) spelade ett kritisk roll.

Avtalet (på svenska FN:s överenskommelse angående kärnvapenförbud) antogs från från FN:s medlemsstater, däribland landet, den 7 juli samt öppnades till signering inom september identisk kalenderår. Ican tilldelades Nobels fredspris identisk höst.

TPNW besitter likt avsikt för att helt förbjuda kärnvapen. detta bör artikel en komplement mot andra avtal samt innebär t ex ej för att NPT äger slutat för att gälla.

TPNW innebär för att dem deltagande staterna förbjuds för att delta inom varenda former från kärnvapenaktiviteter. dem får varken förbättra, testa, producera, skaffa, inneha, lagra, nyttja alternativt hota tillsammans för att nyttja kärnvapen.

inom slutet från april ägde 70 stater skrivit beneath avtalet, varav 23 även ägde ratificerat detta, d v s godkänt detta inom sina nationella parlament. TPNW träder inom kraft, d v s blir en giltigt avtal vilket börjar gälla, då 50 stater besitter ratificerat det.

Sverige fanns en från dem länder vilket röstade ja mot för att anta TPNW dock vilket samtidigt avgav enstaka röstförklaring var ett ytterligare utformning från avtalet önskades vid en antal punkter.

Några månader senare avgjorde Sveriges statsmakt för att tillsätta enstaka enmansutredning på grund av för att klarlägga konsekvenserna angående landet väljer för att tillträda detta alternativt ej. Uppdraget gick mot ambassadör Lars-Erik Lundin.

denne presenterade sin analys inom start från samt menar var för att land ej bör tillträda konventionen inom dess nuvarande form eller gestalt. denne framhåller bl a för att landet redan besitter internationella åtaganden gällande kärnvapen då oss anslöt oss mot NPT Vidare menar han för att detta finns brister då detta gäller kontrollen från staternas efterlevnad från avtalet.

denne anser även för att Sveriges relation mot Nato är kapabel försämras samt samarbeten försvåras, bl a på grund av för att Nato besitter kärnvapenavskräckning inom sin doktrin.

Många civilsamhällesorganisationer samt debattörer besitter varit kritiska mot utredningen samt tycker inom stället för att detta existerar viktigt för att land ansluter sig mot TPNW.

Dels på grund av för att bli enstaka sektion från avtalet samt behärska påverka detta inifrån dock framförallt till för att ta klar ställning mot kärnvapen samt bidra mot för att stärka den globala normen mot sådana vapen.

land besitter ännu ej tagit ställning mot avtalet samt angående land bör nedteckna vid. oss vet ej ifall regeringen kommer för att välja för att lyssna vid sin personlig ensamutredare samt besluta sig till för att landet ej bör nedteckna beneath TPNW. Margot Wallström meddelade inom slutet från april för att regeringen bör sammanställa remissvaren vilket inkommit samt betalkort därefter presentera ett program till hur frågan bör hanteras.

Svenska FN-förbundet förespråkar total kärnvapenavrustning samt motsätter sig enstaka tillväxt var kärnvapnen får ökad innebörd till dem internationella relationerna samt till svensk säkerhetspolitik. oss förespråkar starkt för att land ansluter sig mot FN-avtalet ifall förbud mot kärnvapen.

I vår debattartikel inom Svenska Dagbladet har oss påtalat ett rad brister inom regeringens analys ifall svensk anslutning mot FN-avtalet.

inom vårt remissvar vid utredningen framhåller oss för att historieskrivningen utelämnar viktiga händelser samt för att utredarens försvar till Natos kärnvapendoktrin existerar både förvånande samt ensidigt. Våra argument till svensk anslutning mot avtalet ifall kärnvapenförbud förmå sammanfattas således här:

• Kärnvapen äger enorma humanitära konsekvenser samt kunna ej likställas tillsammans konventionella vapen.

  varenda försök för att normalisera dem måste motverkas.

• Färre länder måste bli beroende från kärnvapen. Nato måste tona ner kärnvapnens roll samt Nato-länder bör undanbe sig ett ställe beneath kärnvapenparaplyet.
• Om land bör gå vidare för att prata tillsammans trovärdighet inom nedrustningsfrågor kunna oss ej ta avstånd ifrån en FN-avtal såsom förbjuder kärnvapen.
• FN-avtalet står ej inom motsats mot icke-spridningsavtalet NPT utan tillkom såsom enstaka reaktion vid flera års svek mot tidigare nedrustningslöften.
• Den hotande återgången mot detta kalla krigets dagar existerar oacceptabel.

  landet samt andra FN-medlemmar måste stå fast nära samt tydlighet kravet vid internationell nedrustning.

• Fyra från fem svenskar önskar för att landet skriver beneath en kärnvapenförbud.

Att omrösta till svensk anslutning mot FN-avtalet ifall kärnvapenförbud existerar en klart beslut till nedrustning.

för att ej omrösta på grund av avtalet vore däremot en historiskt misstag, menar vi.

Har ni frågor? Kontakta Jens Petersson, handläggare på grund av fred samt säkerhet.