Hur förändrade popularmusikens genrer människor

”Jag kommer ifrån enstaka med känsla för musik släkt samt undrade tidigt hur toner samt ljud inom naturen, såsom bruset ifrån havet alternativt vinden inom träden, egentligen påverkar oss. 

I ljus vet jag för att toner ger kroppsliga effekter likt går för att mäta kvantitativt.

dock jag önskar förstå mer angående hur melodier påverkar oss vid djupet. Genom således kallade mikrofenomenologiska metoder kartlägger oss den subjektiva upplevelsen från melodier vid en systematiskt sätt. 

När oss lär ossmer om musikens effekt är kapabel oss även hitta nya sätt för att dra nytta från den.

Exempelvis väcks våra känslor då oss drabbas från melodier, samt känslor kunna inom sin tur öka förmågan mot utbildning. Utifrån detta utvecklar oss idag Kunskapskonserter, en forskningsprojekt ifall hur toner kunna främja medmänskliga möten samt nya former från kunskapsutbyten. var undersöker oss hur känslomässigt laddade konserter angående svåra ämnen, exempelvis ifall övergrepp kopplade till metoo, påverkar förmågan för att diskutera ämnet inom seminarier liksom hålls inom anslutning mot konserten. 

Den estetiska upplevelsen förmå även öka medvetenheten ifall våra egna samt andras känslor samt oss tror för att den är kapabel påverka tillväxt från empati samt självkänsla.

inom Sånghälsoprojektet inom skolan undersöker oss ifall ökad sångaktivitet skulle behärska stödja barns kognitiva samt språkliga tillväxt, skapa studiero och bidra mot social sammanhållning. 

Vi förlorar enstaka nödvändig del av vår emotionella reglering ifall oss ej får estetiska injektioner regelbundet. inom ett lärande bad oss 5 körsångare för att rangordna vilket dem saknade maximalt från för att ej behärska sjunga inom kör under coronapandemin.

Ju längre period dem ägde sjungit inom kör desto mer saknade dem den estetiska aspekten, för att ett fåtal förbindelse tillsammans sina sinnen. 

Musiken kunna bidra mot en förbättrad samhälle. Genom för att öka resurser mot musikskapande aktiviteter äger oss tillfälle för att producera säkerhet inom olika kontext. ifall oss inom stället nedprioriterar estetiska ämnen tror jag för att oss bidrar mot ökad oro.” 

”För svårt sjuka unge såsom existerar länge vid vårdinrättning kunna musikterapi artikel en sätt för att varsamt locka fram inre tillgångar, såsom lusten mot samspel samt informationsutbyte.

för att låta ungar sjunga alternativt välja en instrument för att spela vid samt uttrycka sig tillsammans inom samspel tillsammans med terapeuten, kunna fungera både vitaliserande samt lugnande. detta kunna även existera bekräftande samt stärka sociala band.  

Musikterapi existerar inom ljus ett beforskat behandlingsområde.

Jag besitter disputerat vid effekterna från musikterapi på grund av små människor tillsammans bland annat svåra maligna samt benigna blodsjukdomar. Barnen fanns isolerade vid vårdinrättning inom samband tillsammans för att dem gick igenom enstaka stamcellstransplantation.

Hälften fick musikterapi numeriskt värde gånger inom veckan medan enstaka kontrollgrupp fick ordinarie behandling. Pulsen gick ner vid kvällarna inom behandlingsgruppen, fyra mot åtta timmar efter musikterapin, vilket oss tolkar liksom för att stressen minskade. Förhöjd puls existerar enstaka tecken vid ångest samt uppvarvning samt förmå förutspå posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, till små människor.

inom kontrollgruppen steg pulsen vid kvällen. 

Barnen skattade för att deras livskvalitet ägde förbättrats efter musikterapin nära utskrivningen.

dock föräldrarna såg ej förbättringen, tvärtom skattade dem barnens livskvalitet likt nedgången. detta existerar viktigt för att fråga ungar hur dem uppfattar sin behandling, barnen besitter enstaka personlig upplevelse samt den existerar nödvändig för att erhålla fatt i. 

Som musikterapeut fortsätter jag för att träffa ungar tillsammans långa behandlingar vid vårdinrättning samt jag vet för att musikterapi är kapabel existera stärkande till olika åldrar.” 

”Musiker övar många samt träningen sätter spår inom hjärnan. Hos tvillingpar, var den en bara besitter spelat vilket ung medan den andra äger fortsatt för att musicera, ser oss för att hörselsystemet, motoriska områden samt kopplingar mellan olika hjärnområden existerar mer utvecklade hos den spelande tvillingen. 

Jag samt min forskargrupp undersöker hjärnmekanismer på baksidan lärande samt kreativitet samt äger utvecklat ett fräsch förklaringsmodell till expertis.

oss äger sett för att flera andra faktorer än träning agerar in till för att oss bör bli riktigt bra: musikaliskt gehör, kognitiva förmågor, intressen samt motivationsfaktorer samt enstaka stimulerande miljö.

Människors intressen samt fallenheter varierar samt detta existerar god för att hitta sin grej, såsom man blir stimulerad från – och likt man besitter fallenhet för. 

Nu önskar jag undersöka hur hjärnan representerar samt kontrollerar expressiva attribut hos toner, detta önskar yttra hur hjärnan utför för att oss kunna spela ett ton tillsammans med enstaka viss emotion alternativt uttryck.  

Jag existerar egen konsertpianist, för att spela ger mig enstaka emotion från meningsfullhet, inspiration, stimulans samt personlig tillväxt.

Pandemin äger påverkat kulturutövare samt inom start från pandemin fann jag mer arbetsro, dock både toner samt undersökning existerar informationsutbyte samt jag saknar interaktionen. inom enstaka enkätstudie ifall kulturens innebörd frågade oss allmänheten hur kulturen beneath pandemin påverkat dem. oss ser tydliga belägg till för att den traditioner likt man äger kunnat ägna sig åt äger varit betydande till känslor från gemenskap samt livskvalitet.” 

Berättat för: Maja Lundbäck samt Ola Danielsson, inledningsvis publicerat inom tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2/