Hur länge behåller lärken sina barr

Det finns flera olika arter från lärkar. dem såsom är maximalt intressanta för landet är hybridlärk (Larix europaea x leptolepis) inom södra landet, vilket är ett korsning mellan japansk samt europeisk lärk, samt sibirisk lärk (Larix sibirica) inom norra land. Ibland delas den sibiriska lärken upp inom sibirisk samt rysk lärk (Larix sukaczewii).

Lärkarna fäller sina barr vid hösten samt står därför kala vid vintern.

detta är den ryska lärken likt är maximalt använd inom norra Sverige. 

I landet uppgick detta uppskattade virkesförrådet från lärk mot 2,6 miljoner m³sk år 2020, detta önskar säga ungefär 0,1 andel från detta totala virkesförrådet (Källa: Riksskogstaxeringen).

Regler

Den sibiriska lärken växte naturligt inom landet för 9000 år sedan, samt betraktas därför likt en inhemskt trädslag, vilket gör för att ingen anmälan mot Skogsstyrelsen krävs nära användning. Hybridlärken räknas däremot liksom en infört trädslag inom lagens mening.

Omloppstid

Omloppstiden för lärk varierar, beroende på art, bördighet samt avsikt.

inom allmänhet förmå den sibiriska lärken avverkas efter 55–75 år, dock omloppstiden är bonitetsberoende samt omloppstider på upp mot 150 år förekommer.

För hybridlärk på god mark inom södra landet är omloppstider mellan 30 samt 45 år möjliga. 

Utseende

Lärkarna fäller sina barr på hösten samt står därför kala på vintern.

dem mjuka barren sitter inom grupper på kortskott. Barken är grov samt fårad.

Lärkens kottar bland nyutslagna barr. Foto: Mats Hannerz.

Passande marker

Lärkarna trivs bäst på djup, lucker, frisk alternativt fuktig mark likt sluttar, dock ej på styv lera. ett lätt tumregel är för att den sibiriska lärken för bästa utdelning bör planteras på marker tillsammans vegetationstyp blåbär alternativt bättre.

Även på bördiga marker på hög höjd över havet är kapabel den producera utmärkt. Däremot växer den sibiriska lärken betydligt sämre på näringsmässigt svaga samt torra marker samt är där underlägsen exempelvis tall.

Hybridlärken växer bäst på fuktiga, väldränerade medelgoda lerjordar samt passar upp mot Mälardalen, medan den sibiriska lärken passar bäst därifrån samt norrut.

Båda lärkarna växer utmärkt på goda samt medelgoda ståndorter. Marker likt är infekterade tillsammans med rotröta bör undvikas. Hybridlärken är känslig för höstfrost. Frostlänta lokaler bör därför undvikas.

Tillväxt

Hybridlärken äger normalt enstaka högre volymtillväxt än gran.

Tillväxten är hög inom ungdomen, samt når topp snabbare än hos gran. Den sibiriska lärken besitter enstaka tillväxt beneath omloppstiden såsom motsvarar den hos gran. Lärkarna är kapabel dock slutavverkas tidigare, vilket ger ett långsiktigt högre samt mer lönsam tillväxt.

Virkesegenskaper

Virket påminner ifall tallens virke dock besitter högre densitet samt hållfasthet.

Kärnveden utvecklas tidigt samt upptar ett större andel än hos tall. detta gör för att lärken anses artikel naturligt impregnerad.

Sågad existera slår sig lätt nära kraftig uttorkning, åtminstone detta virke såsom kommer från unga träd.

Virket är mindre efterfrågat såsom massaved, bland annat för för att detta ger en lägre massautbyte.

Lärkens barr existerar ljusgröna samt betydligt tunnare än tallens samt granens.

Klenvirket kunna dock säljas såsom energived.

Kärnveden (den röda delen) utvecklas tidigt hos lärk. Den ger enstaka naturlig impregnering. Lärkstockar inom Böle norr angående Kalmar. Foto: Mats Hannerz.

Lärkens (europeisk) hårdhet i enlighet med Brinell

Källa: Svenskt Trä – Träguiden

Ändyta	Längsyta
5,2	1,9–2,5

Användning

Sågade trävaror från lärk används mot fasader samt andra utomhusdetaljer, paneler samt yta.

Klenare dimensioner kunna också användas mot stolpar. 

Skador

Lärkkräfta

Alla lärkarter är mer alternativt mindre mottagliga för lärkkräfta (Lachnellula willkommii). detta är enstaka mögelväxt likt främst lever från döda kvistar dock också kunna gå in inom levande ved via sår samt död vävnad.

Lärkkräftan utbreder sig när trädet är inaktivt beneath vinterhalvåret.  Mindre grenar är kapabel dö från angreppet, dock på stammar samt större grenar förmå ”kampen” mellan mögelväxt samt träd bli långvarig. Lärkträd inom åldern 10–20 år är maximalt utsatta, dock individer inom samtliga åldrar är kapabel angripas.

Europeisk lärk (Larix decidua) växer naturligt inom Mellaneuropa dock något som har transporterats eller flyttats mot södra land redan vid 1780-talet.

Hybridlärk äger hög resistens mot lärkkräfta, medan den sibiriska lärken är kapabel angripas, dock äger högre motståndskraft än den europeiska lärken. 

Lärkskyttesvamp

Lärkskyttesvampen (Meria laricis) infekterar lärkens barr där den orsakar nekroser, vilket avbarrar träden.

Europeisk lärk är extremt känslig. Även hybridlärk förmå drabbas från svåra angrepp, dock är allmänt sett mindre känslig. För japansk lärk finns rapporter ifall angrepp inom Europa medan den på Nya Zeeland anses artikel resistent. Lärkskytte gynnas från fuktig väderlek beneath detta tidiga utvecklingsstadiet från barren samt återkommande nederbörd beneath sommaren förmå därför ge upprepade infektioner.

Barren existerar mellan 10 samt 37 mm långa tillsammans blekgrön ovansida samt grönaktiga grupp vid undersidan.

Lärkskytte förekommer ofta, dock ej ständigt, tillsammans tillsammans mjöldaggssvamp (Hypodermella laricis), liksom också gynnas från fuktig väderlek. Den kombinerade effekten från dem båda svamparna är kapabel äga betydligt större negativ påverkan än effekten från dem plats för sig.

I plantskolor orsakar lärkskytte förluster inom form eller gestalt från direkt dödlighet på lärk, vilket gör lärkskytte mot enstaka från dem maximalt avgörande sjukdomarna.

Den upptäcks oftast på barrotsplantor beneath andra växtsäsongen. När svampen väl fått en eruption kvarstår sjukdomen oftast inom plantskolan. Man bör därför rutinmässigt förebygga infektion från lärkskytte tillsammans med besprutning från svampbekämpningsmedel.

Törskate

Törskatesvamp förekommer inom två former, enstaka värdväxlande (Cronartium flaccidum) samt enstaka icke värdväxlande (Peridermium pini).

dem angriper framför allt tall, medan lärksläktet anses existera betydligt mer motståndskraftigt.

Lärken kommer ifrån bergstrakterna inom Alperna samt existerar köldhärdig.

Detta gör lärk intressant på bättre tallmarker inom törskatedrabbade områden inom norra Sverige.

Rotröta

Alla lärkar kunna angripas från rotticka. Rottickan orsakar rotröta inom framför allt kärnveden samt kunna sprida sig högt upp inom stammen. eftersom lärk besitter ett relativt mörk kärnved är kapabel detta ibland existera svårt för att titta begynnande rötangrepp inom mot modell stubbskäret.

Dessutom uppträder rötan ofta fläckvis inom kärnveden. Lärk förmå bli kraftigt infekterad från rotticka nära odling på mark där detta tidigare beståndet utgjorts från rötinfekterad gran. Den verkar också behärska bli infekterad väldigt tidigt.

Rostsvamp

Andra svampar likt förmå nämnas är rostsvampen (Melampsora epitea) likt är den vanligaste svampen inom salixodlingar.

Den värdväxlar mellan salix samt lärkträd dock orsakar ej någon direkt skada på lärk. Bladrostsvampen Melampsora laricipopulina vilket kunna artikel seriös på poppel värdväxlar också tillsammans lärk dock orsakar ej heller någon direkt skada på lärken.

Skadeinsekter

Den möjligen viktigaste skadegöraren är snytbaggen (Hylobius abietis L.) likt angriper lärkplantor inom identisk utsträckning vilket gran- samt tallplantor.

inom dem områden från land där snytbaggen utgör en bekymmer, behövs därför någon form eller gestalt från plantskydd inom kombination tillsammans med ett väl utförd markberedning.

En ytterligare insekt liksom ger sig på lärk är lärksäcksmalen (Coleophora laricella) såsom är kapabel existera ett seriös skadegörare inom planteringar samt fröplantager inom södra land samt utmed Norrlandskusten. 

Lärkborren (Ips cembrae Heer) är ytterligare ett potentiell skadegörare vilket inom utseende, storlek samt levnadssätt besitter många stora likheter tillsammans med granbarkborren.

Den största skillnaden är för att den föredrar lärk samt för att den även förmå yngla från sig inom klent virke. 

Granbarrlusen kunna också angripa lärken. Angripna ny tillväxt täcks från ljus ”ull” samt grenarna blir svarta från lössens utsöndringar. Barrmassan kunna minska betydligt på bas från angreppen, vilket påverkar tillväxten negativt detta närmsta året alternativt åren. 

Ytterligare insekter såsom är kapabel angripa lärk dock idag ej är några avgörande skadegörare är lärkbock, bladstekel, larver från blomflugan Strobilomyia laricis, lärkträdsvecklaren samt barrskogsnunnan.

Viltbetning

Lärk kunna skadas kraftigt från viltbetning, dock besitter ett massiv förmåga för att återhämta sig.

Den växer dessutom snabbt förbi detta betningskänsliga stadiet.

Vind

Unga lärkar anses artikel instabila samt känsliga för bris.

Lärk blir inom allmänhet stora samt kraftiga växt tillsammans med genomgående huvuddel, dock även kompakta former finns.

inom äldre välgallrade bestånd är lärken mer stormfast. Jämfört tillsammans med gran verkar lärken existera något mindre stormkänslig än gran.

Föryngring samt skötsel

Plantering är den vanligaste föryngringsmetoden. Den sibiriska lärken förmå också självföryngras. Plantorna är känsliga för snytbagge samt behöver därför behandlas på identisk sätt såsom gran samt tall.

Lärkar är ljusälskande samt behöver gott ifall utrymme för för att växa samt ge timmerdimensioner.

dem behöver därför gallras ofta samt hårt. En hög stamtäthet inom kombination tillsammans hög tillväxt resulterar snabbt inom högt upphissade grönkronor, vilket reducerar trädtillväxten. För hybridlärk på bördig mark inom södra landet är kapabel exempelvis gallringar tillsammans 5–6 års intervall artikel lämplig från ca 15 års ålder.

Behovet från lövröjning är oftast mindre än hos gran eftersom lärkarna växer snabbt inom ungdomen.

Ofta planteras 2000–2500 plantor per hektar.

Hybridlärken växer sedan snabbt samt når brösthöjd redan efter 3-4 år. Den första gallringen bör göras tidigt, nära 15 års ålder. en lämpligt stamantal efter den första gallringen förmå artikel 1100-1200 plantor per hektar. Beståndet gallras sedan vart femte år fram mot för att tillväxten når topp samt beståndet förmå slutavverkas.

Lärkskog äger estetiska värden tillsammans sina årstidsväxlingar samt anses artikel tilltalande till många.

För hybridlärk på goda marker inom södra land sker detta redan inom 35-årsåldern. Då återstår ofta bara 300-400 stammar per hektar.

För sibirisk lärk samt europeisk lärk inom mellersta samt norra landet gäller längre omloppstider, dock även dessa lärkarter behöver ljus samt glest förband för för att växa bra.

Frökällor

Det finns flera inhemska fröplantager för både hybridlärk samt sibirisk lärk.

Fröplantager inom land är också en alternativ för hybridlärk. inom norra land kunna också importerat frö från nordvästra Ryssland alternativt land i norden artikel alternativ.

Miljökonsekvenser

Lärkar anses behärska ge såväl positiva likt negativa miljöeffekter. ett positiv påverkan är kapabel artikel för att lärk förmå bidra mot ökad variation inom en ofta grandominerat skogslandskap.

enstaka ökad dock måttlig användning från lärk kunna antagligen också förhöja skogens rekreationsvärde framför allt inom form eller gestalt från relativt öppna bestånd tillsammans med äldre lärkträd.

Negativa miljöeffekter tillsammans med lärk hänger främst ihop tillsammans med för att varenda lärkarter, förutom sibirisk lärk, betraktas såsom exoter nära odling inom landet, vilket medför restriktioner för användning utifrån både skogsvårdslagen samt olika miljöcertifieringssystem.

Hotbilden nära grundlig användning från enstaka exot anses komma från ett ökad fara för angrepp från skadesvampar samt insekter. en annat hot är angående arten lätt sprider sig, så för att den konkurrerar ut ytterligare inhemsk vegetation.