Vilket språk pratar man i färöarna
Färöiska
Färöiska (føroyskt mál[ˈføːɹɪst ˈmɔaːl], uttalas [ˈføːɹɪst] alternativt [ˈføːɹɪʂt]) existerar en västnordiskt tungomål vilket talas från ca 75&#; människor, främst från dem 53&#; invånarna vid Färöarna dock även från färöiska utvandrare samt deras ättlingar, framför allt inom land. Färöiska existerar sedan officiellt tungomål vid Färöarna, även angående danska ännu agerar ett viktig roll vid den delvis självstyrande ögruppen.
Färöiska tillhör dem nordiska språken, vilket inom sin tur existerar enstaka sektion från den germanska gruppen inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Färöiskan besitter, liksom isländska samt detta numera utdöda språket norn, utvecklat sig ifrån dem gammalnorska dialekterna vilket nybyggarna beneath vikingatiden ägde tillsammans med sig ifrån västra Norge.
Skriven färöiska besitter flera likheter tillsammans skriven isländska, medan dem talade varianterna från dem båda språken skiljer sig mer åt.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Senast vid talet bör språket äga varit relativt likt inom kurera Norden, även ifall vissa dialektvariationer fanns. Dessa blev mer samt mer distinkta, samt man kunde börja för att dela in dialekterna inom tre huvudgrenar; västnordiska inom Norge samt Island samt dem övriga öarna inom Nordatlanten; östnordiska inom land, land samt inom vissa områden vid den östra sidan från Östersjön, samt gutniska vid Gotland.
Övergången mellan dem olika grupperna efter geografi plats ej tydligt markerad, samt följde ej dem politiska avgränsningar.
Det gamla norska skriftspråket gick beneath, samt blev länge ersatt från danska, samt även färöiska blev inom flera hundra kalenderår bevarat endast genom muntligt anförande. Husaviksbrevet, daterat mot kalenderår , existerar den sista färöiska skriften vid ovan tid.
Historiskt existerar färöiska en mellanting mellan isländska samt västnorska dialekter, liksom ifrån mitten från talet utvecklades mot en skriftspråk. beneath den inledande halvan från talet blev Färöarna underlagda den norska kronan vilket en län.
färöiska, västnordiskt tungomål, likt tillsammans med undantag från ett minoritet dansktalande existerar modersmål på grund av dem ca 49 invånarna vid Färöarna, samt till 20 inom övriga Danmark.tid inlemmades Färöarna inom Danmark-Norge. Danskan blev ganska snart administrationsspråket. Färöiska förblev ett talad dialekt, medan skriftspråket förblev danska. inom avsaknad från skriftliga källor vet man ej riktigt hur färöiska utvecklades beneath denna period, dock man vet för att språket började för att vandra skilda vägar ifrån detta norska språket, samt blev därmed distinktare.
Då Jens Christian Svabo (–) ifrån talet samt utöver gjorde sina nedteckningar från färöiska dikter, samt skrev en en preliminär version av ett dokument eller arbete till ett lexikon, sålunda fanns detta ej något på papper eller digitalt ämne mellan år till Svabos sysselsättning samt inom nationalromantiken likt började strax efter, började man, såsom vid flera andra platser inom Norden, för att samla in den lokala folkkulturen, liksom vid Färöarna bestod från dikter, folksånger samt sagor.
Viktiga namn inom denna period fanns Henrik Schröter (–) samt V. U. Hammershaimb (–). Ortografin förbättrades samt enstaka språkinlärning skapades. enstaka färöisk dikt trycktes inom ett svensk tidskrift detta plats den inledande gången enstaka färöisk ord trycktes, tidigare uppteckningar från färöiska plats handskrivna.
Skolplikten likt infördes försvagade detta färöiska språkets ställning ytterligare, samt detta saknades kvar färöiskt ämne.
Som skriftspråk
[redigera | redigera wikitext]V.U. Hammershaimb utgav enstaka skriftlig standard på grund av färöiska Även angående detta kunde äga varit enstaka chans för att producera enstaka ljudnära stavningslära, likt inom walesiska, valde han för att lägga fram ett stavningslära liknande ett obruten skriftlig tradition ifrån detta gamla fornnordiska språket.
Exempelvis existerar bokstaven "ð" ej knut mot något fonem (den existerar stum alternativt uttalas j alternativt w beroende vid ljuden omkring den). samt även ifall bokstaven "m" hör mot dem bilabialanasala konsonanterna, liksom den utför vid svenska, därför uttalas den inom dativsuffixet-inum likt den alveolara nasala konsonanten "n" vid bas från assimilation (framåtverkande assimilation, dvs.
för att "n" utför för att detta efterföljande "m" även uttalas vilket "n").
Hammershaimbs grammatik möttes från enstaka sektion motstånd, vid bas från för att den plats sålunda komplicerad, samt enstaka rivaliserande stavningslära skapades från Jakob Jakobsen. Jakobsens utgåva nedsänkt närmare detta talade språket, dock blev tagna inte någonsin inom bruk från majoriteten från färingarna.
På talet fordrade färöiska studenter inom Köpenhamn för att färöiska skulle existera huvudspråk vid ögruppen.
Utgivningen från den inledande färöiska tidningen startade vid talet. Dikter samt pjäser skrevs, mot samt tillsammans med antologier, dock den inledande romanen utgavs ej förrän en tidigt modell vid färöisk litteratur existerar dikten Ormurin langi från Jens Christian Djurhuus.
I nyare tid
[redigera | redigera wikitext]talets inledande halva innebar för att detta färöiska språket vann terräng vilket myndighetsspråk nära sidan ifall danskan. inom skolorna samt inom kyrkosamfundet märkte man klart för att detta därför kallade hjemmestyret infördes tid , då dem numeriskt värde språken blev likställda.
Färöiska blev huvudspråk dock danska användes ännu inom enstaka massiv omfattning. Likaså likställdes färöiskan samt danskan såsom kyrkospråk samt identisk tid avgjorde man för att avskaffa bestämmelsen angående för att danska skulle existera skolornas undervisningsspråk.
Nationalkänslan växte långsamt dock säkert, samt fick sig en uppsving vid talet.
Politiskt påbörjades ej utbrytningsprocessen förrän beneath år –, då Färöarna nedsänkt beneath brittisk ockupation (i avtal tillsammans med lagtinget, på grund av för att skydda öarna ifrån Tyskland, samt lagtinget ägde ansvaret på grund av varenda lokala angelägenheter). tid blev Färöarna enstaka autonom sektion från detta danska riket.
Kampen till för att färöiska skulle bli en accepterat tungomål plats dock tidvis bitter, även efter införandet från hjemmestyret.
vid bas från en allvarligt färöiskt motstånd mot dem danska myndigheterna inom den därför kallade läkarkonflikten inom Klaksvík skickade land enstaka speciell polisstyrka mot öarna. Därefter äger färöiska vunnit mer samt mer terräng. Färöisk radio fick man , samt TV vid läka ögruppen kom kalenderår (sist inom Europa), även angående Tórshavnsområdet haft sändningar redan fem kalenderår tidigare.
all Bibeln plats översatt , samt färöiska blev officiellt domstolsspråk
Den kulturella imperialismen syns inom flera nya danska lånord. Genom ivrigt språkarbete försöker man vid Färöarna för att producera ersättningsord på grund av dessa. Dessa förändringar existerar dock inom praktiken mindre verksamma då dem flesta färingar idag existerar tvåspråkiga tillsammans med många goda kunskaper inom danska.[2]
Alfabet
[redigera | redigera wikitext]Det färöiska alfabetet besitter 29 bokstäver:
A, Á, B, D, Ð, E, F, G, H, inom, Í, J, K, L, M, N, O, Ó, P, R, S, T, U, Ú, V, Y, Ý, Æ, Ø
Noteringar:
- Ð, ð används inte någonsin inom start från termen, dock kunna uppstå inom versal form eller gestalt vid logotyper samt vid kartor, vilket SUÐUROY.
- Ø, ø är kapabel även tecknas vilket Ö ö inom poetiskt tungomål, likt Föroyar.
inom handskrift samt ett sektion skyltar är kapabel man titta Ő ő.
- Bokstäver likt ej finns tillsammans inom alfabetet kunna inträffa inom efternamn, mot modell Lützen, Müller samt Winther, alternativt inom förnamn, såsom Zacharias. Även x förekom inom Hammershaimbs stavningslära, liksom Saxun på grund av byn Saksun.
- Eftersom man tillsammans detta färöiska tangentbordet kunna nedteckna tillsammans med latinskt, engelskt, danskt, svenskt, norskt samt finskt tangentbord, sålunda finns ej den fornnordiska samt isländska bokstaven þ.
inom besläktade färöiska mening existerar bokstaven skriven liksom t alternativt liksom h, samt ifall detta existerar en från island mening liksom måste transkriberas, används th istället.
Enligt IPA (International Phonetic Alphabet) uttalas samtliga vokalerna inom detta färöiska alfabetet sålunda här:
| Bokstav | Vokal | |
|---|---|---|
| Kort | Lång | |
| Aa | [a] | [ɛaː] |
| Áá | [ɔ] | [ɔa:] |
| Ee | [ɛ] | [e:] |
| Ii | [ɪ] | [i:] |
| Íí | [ʊi] | [ʊi:] |
| Oo | [ɔ] | [o:] |
| Óó | [œ] | [ɔu:] |
| Uu | [ʊ] | [u:] |
| Úú | [ʏ] | [ʉuː] |
| Yy | [ɪ] | [i:] |
| Ýý | [ʊi] | [ʊi:] |
| Ææ | [a] | [ɛaː] |
| Øø | [œ] | [ø:] |
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Inte helt oväntat existerar den färöiska grammatiken ganska lik den isländska samt fornnordiska.
Böjning
[redigera | redigera wikitext]Läs:
- hvør, hvat?interrogativpronomen "vem, vad?"
- einartikel "en"
- stóruradjektiv "stor"
- bátursubstantiv "båt"
- ein stórur bátur - "en massiv båt" (maskulinum)
- ein vøkur genta - ett fin jänta (femininum)
- eitt gott barn - "ett gott/bra barn" (neutrum)
I plural ser ni även hur siffran tvey (2) används.
| Singular | ? | Maskulinum | ? | Femininum | ? | Neutrum |
| Nominativ | hvør? | ein stórur bátur | hvør? | ein vøkur genta | hvat? | eitt gott unge |
| Ackusativ | hvønn? | ein stóran bát | hvørja? | eina vakra gentu | hvat? | eitt gott små människor |
| Dativ | hvørjum? | einum stórum báti | hvørj(ar)i? | einari vakari gentu | hvørjum? | einum góðum barni |
| Genitiv | hvørs? | eins stórs báts | hvørjar? | einar vakrar gentu | hvørs? | eins góðs barns |
| Plural | ? | Maskulinum | ? | Femininum | ? | Neutrum |
| Nominativ | hvørjir? | tveir stórir bátar | hvørjar? | tvær vakrar gentur | hvørji? | tvey góð børn |
| Ackusativ | hvørjar? | tveir stórar bátar | hvørjar? | tvær vakrar gentur | hvørji? | tvey góð børn |
| Dativ | hvørjum? | tveimum stórum bátum | hvørjum? | tveimum vøkrum gentum | hvørjum? | tveimum góðum børnum |
| Genitiv | hvørja? | tveggja stóra báta | hvørja? | tveggja vakra genta | hvørja? | tveggja góða barna |
Läs:
- (tann/hin) stóri báturin - "(den) stora båten"
- (tann/hin) vakra gentan - "(den) vackra jäntan"
- (tað/hitt) góða barnið - "(det) goda/bra barnet"
| Singular | Maskulinum | Femininum | Neutrum |
| Nominativ | tann/hin stóri báturin | tann/hin vakra gentan | tað/hitt góða barnið |
| Ackusativ | tann/hin stóra bátin | ta/hina vøkru gentuna | tað/hitt góða barnið |
| Dativ | tí/hinum stóra bátinum | tí/hin(ar)i vøkru gentuni | tí/hinum góða barninum |
| Genitiv | tess/hins stóra bátsins | teirrar/hinnar vøkru gentunnar | tess/hins góða barnsins |
| Plural | Maskulinum | Femininum | Neutrum |
| Nominativ | teir/hinir stóru bátarnir | tær/hinar vøkru genturnar | tey/hini góðu børnini |
| Ackusativ | teir/hinar stóru bátarnar | tær/hinar vøkru genturnar | tey/hini góðu børnini |
| Dativ | teimum/hinum stóru bátunum | teimum/hinum vøkru gentunum | teimum/hinum góðu børnunum |
| Genitiv | teirra/hinna stóru bátanna | teirra/hinna vøkru gentunna | teirra/hinna góðu barnanna |
Personliga pronomen
[redigera | redigera wikitext]De personliga pronomen inom färöiskan är:
| Personliga pronomen | |||||
| Singular | 1. | 2.Färöiska tillhör dem nordiska språken, likt inom sin tur existerar ett sektion från den germanska gruppen inom den indoeuropeiska språkfamiljen. | 3. m | 3. f | 3. n |
| Nominativ | eg | tú | hann | hon | tað |
| Ackusativ | meg | teg | hana | ||
| Dativ | mær | tær | honum | henni | tí |
| Genitiv | mín | tín | hansara | hennara | tess |
| Plural | 1. | 2. | 3. m | 3. f | 3. n |
| Nominativ | vit | tit | teir | tær | tey |
| Ackusativ | okkum | tykkum | |||
| Dativ | teimum | ||||
| Genitiv | okkara | tykkara | teirra | ||
Singular
- Första person: eg [eː] - jag, meg [meː] - mig (ack.), mær [mɛaɹ] - mig (dat.), mín [mʊin] - min
- Andra person: tú [tʉu] - ni, teg [teː] - ni (ack.), tær [tɛɹ] - ni (dat.), tín [tʊin] - din (gen.)
- Tredje individ maskulinumm: hann [hanː] - han, honom (nom.
ack.), honum [ˈhoːnʊn] - honom (dat.), hansara [ˈhansaɹa] - hans (gen.)
- Tredje individ fenininum: hon [hoːn] - denna, hana [ˈhɛana] - hon (ack.), henni [hɛnːɪ] - denna (dat.), hennara [ˈhɛnːaɹa] - denna (gen.)
- Tredje individ neutrum: tað [tɛa] - detta (nom., ack.), tí [tʊi] - detta (dat.), tess [tɛsː] - dess (gen.)
Plural
- Första person: vit [viːt] - oss, okkum [ɔʰkːʊn] - oss (ack., dat.), okkara [ˈɔʰkːaɹa] - vår (gen.)
- Andra person: tit [tiːt] - ni, tykkum [ˈtɪʰkːʊn] - er (ack., dat., pl.), tykkara [ˈtɪʰkːaɹa] - er (gen., pl.)
- Tredje individ maskulinum: teir [taiɹ]/[tɔiɹ] - de/dem (m., nom., ack.), teimum [ˈtaimʊn]/[ˈtɔimʊn] - dem (dat.), teirra [ˈtaiɹːa]/[ˈtɔiɹːa] - deras (gen.)
- Tredje individ femininum: tær [tɛaɹ] - dem (f., nom., ack.)
- Tredje individ neutrum: tey [tɛi] - dem (n., nom., ack.)
Den tredjeplats personen inom plural neutrum tey används inom samtliga fall var båda kön existerar nämnda, såsom
- teir eru onglendingar - "de existerar engelsmän" (om män)
- tær eru føroyingar - "de existerar färöiskor" (om kvinnor)
- tey eru fólk úr Evropa - "de existerar människor ifrån Europa" (båda könen)
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | central | bakre | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| orundad | rundad | ||||||
| kort | lång | kort | lång | kort | lång | kort | lång |
| sluten | ɪ | iː | ʏ | (yː) | ʊ | uː | |
| mellanvokal | ɛ | eː | œ | øː | ɔ | oː | |
| öppen | ä | (ä) | |||||
Precis likt tillsammans med dem flesta germanska språken äger färöiska en stort antal vokaler, totalt 26 stycken.
Vokalutbredningen existerar liknade hur detta ser ut inom andra nordgermanska tungomål tillsammans för att korta vokaler uppstår inom stängda stavelser medan långa vokaler uppstår inom öppna stavelser. Färöiskan äger nästa diftonger: ei, ey samt oy.
Färöiska existerar en västnordiskt tungomål likt talas från 80 människor, främst vid Färöarna.andra digrafer likt existerar noterbara existerar exempelvis ge, vilket gentur (jäntor), såsom därmed uttalas [dʒɛntʊɹ]. en annat modell existerar digrafen ógv såsom sammansatt tillsammans med regeln ifall för att gj inom begynnelsen från en mening skall uttalas j, fullfölja för att ortnamnet Gjógv uttalas [ʤɛgv], samt för att detta många vanliga färöiska mansnamnet Jógvan uttalas [ˈjɛgvan].
Det existerar även värt för att notera för att /v/ blir uttalat liksom /v/ framför stum vokal.
| Monoftonger | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| /i/ | linur | [ˈliːnʊɹ] | 'mjuk' | lint | [lɪn̥t] | 'mjukt (N)' |
| /e/ | frekur | [ˈfɹeː(ʰ)kʊɹ] | 'girig' | frekt | [fɹɛʰkt] | 'girigt (N.)' |
| /y/ | mytisk | [ˈmyːtɪsk] | 'mytologisk' | mystisk | [ˈmʏstɪsk] | 'mystisk' |
| /ø/ | høgur | [ˈhøːʋʊɹ~ˈhøœʋʊɹ] | 'hög (M.)' | høgt | [hœkt] | 'högt (N.)' |
| /u/ | gulur | [ˈkuːlʊɹ] | 'gul' | gult | [kʊl̥t] | 'gult (N.)' |
| /o/ | tola | [ˈtʰoːla] | 'att uthärda' | toldi | [ˈtʰɔld̥ɪ] | 'uthärdade' |
| /a/ | Kanada | [ˈkʰaːnata] | 'Kanada' | land | [lant] | 'land' |
| Diftonger | ||||||
| /ʊi/ | hvítur | [ˈkvʊiːtʊɹ] | 'vit (M.)' | hvítt | [kvʊiʰtː] | 'vitt (N.)' |
| /ɛi/ | deyður | [ˈteiːjʊɹ] | 'död (M.)' | deytt | [tɛʰtː] | 'död (N.)' |
| /ai/ | feitur | [ˈfaiːtʊɹ] | 'fet (M.)' | feitt | [faiʰtː~fɔiʰtː] | 'fett (N.)' |
| /ɔi/ | gloyma | [ˈklɔiːma] | 'glömma' | gloymdi | [ˈklɔimtɪ] | 'glömde' |
| /ɛa/ | spakur | [ˈspɛaː(ʰ)kʊɹ] | 'lugn (M.)' | spakt | [spakt] | 'lugnt (N.)' |
| /ɔa/ | vátur | [ˈvɔaːtʊɹ] | 'blöt (M.)' | vátt | [vɔʰtː] | 'blött (N.)' |
| /ʉu/ | fúlur | [ˈfʉuːlʊɹ] | 'foul (M.)' | fúlt | [fʏl̥t] | 'foul (N.)' |
| /ɔu/ | tómur | [ˈtʰɔuːmʊɹ~ˈtʰœuːmʊɹ] | 'tom (M.)' | tómt | [tʰœm̥t~tʰɔm̥t] | 'tomt (N.)' |
De enda obetonade vokalerna inom färöiska existerar dem korta [a, ɪ, ʊ] såsom uppstår inom böjningssuffix såsom áðrenn ([ˈɔaːʐɪnː] 'tidigare').
Typiska ändelser existerar -ur, -ir, -ar.
Språk.Kasuset dativ antyds ofta från [ʊn].
- [a] – bátar[ˈpɔaːtaɹ] ('båtar'), kallar[ˈkʰatlaɹ] ('[du] kalla')
- [ɪ] – gestir[ˈtʃɛstɪɹ] ('gäst'), dugir[ˈtuːɪɹ] ('[du] kan')
- [ʊ] – bátur[ˈpɔaːtʊɹ] ('båt'), gentur[tʃɛntʊɹ] ('flickor (jäntor)'), rennur[ˈʐenːʊɹ] ('[du] spring').
Färöiska undviker hiatus, alltså en sammankomst mellan numeriskt värde vokaler genom för att sätta in ett halvvokal mellan dem.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Ord såsom äger ändelsen -skt:
- [st] inom flerstavelsesord: føroyskt [ˈføːɹɪst] («färöisk»; även [ˈføːɹɪʂt]) russiskt [ˈɹʊsːɪst] («rysk»), íslendskt [ˈʊʃlɛŋ̊kst] («isländsk»).
- [kst] inom enstavelsesord: enskt [ˈɛŋ̊kst] («engelsk»), danskt [ˈdaŋ̊kst] («dansk»), franskt [ˈfɹaŋ̊kskt] («fransk»), spanskt [ˈspaŋ̊kst] («spansk»), svenskt [svɛŋ̊kst] («svensk»), týskt [ˈtʊkst] («tysk»).
- Undantaget [ʂt] i: írskt [ʊʂt] («irländsk»), norskt [nɔʂt] («norsk»)
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]På bas från Färöarnas lilla befolkning samt areal äger ej färöiska några väsentliga dialektskillnader, samt ett fåtal dialekter besitter egna mening liksom avviker ifrån standardspråket.
detta existerar vissa märkbara skillnader vid hur man uttalar enkla ljud. Större delen från Streymoy, samt Eysturoy samt öarna längst bort nord (Norðoyar) utgör en dialektområde. Vágar samt Tórshavnsområdet (inkluderat Hestur, Mykines samt Koltur) utgör en annat samt detta sista dialektområdet utgörs från Sandoy, Skúvoy, Stóra Dímun, Nólsoy samt Suðuroy.
Inom dessa områden existerar detta flera uttalsskillnader. Exempelvis utgör den lilla ön Nólsoy (med cirka innevånare) en eget sektor var bokstaven ó uttalas likt au. Delningarna dialekterna emellan började ske inledningsvis vidare slutet från medeltiden samt vid talet ägde tydliga skillnader uppstått.[5]
| Fornodiska | Färöiska | |
|---|---|---|
| &#; | Nord | Syd |
| ó | [ɛu] | [ɔu] |
| ei | [ɔi] | [ai] |
| æ | [ɛː] → [ɛa] | [eː] |
Det finns enstaka avgörande variationer bland dialekter angående uttalet från vokaler.
inom vissa dialekter realiseras detta obetonade korta /ʊ/ liksom [ø] alternativt minskas ibland ytterligare mot [ə]. /ɪ/ går beneath liknande reduktionsmönster därför för att /ʊ/ samt /ɪ/ kunna rimma.
På Färöarna talas färöiska, en västnordiskt tungomål såsom förenklat kunna beskrivas vilket en mellanting mellan isländska samt norska.Detta orsakar felstavningar relaterade mot dessa numeriskt värde vokaler.
I Hamershaimbs stavningslära delades dem färöiska dialekterna in inom Nordenfjordsdialekt samt Søndenfjordsdialekt, var gränsen utgjordes från området nära Skopunarfjørður.[6] Idag talas detta även vanligen ifall för att ta tillsammans med dialekten inom Tórshavn samt Vágar liksom ett personlig dialekt, samt detta existerar denna språkform liksom brukas vid den lokala public service-televisionsverksamheten Kringvarp Føroya.
Även ifall detta tills idag ej finns något färöiskt standardspråk, orienterar sig uttalshänvisningar inom riktning mot dialekten inom Tórshavn/Südstreymoy, liksom existerar den språkform likt äger flest antal brukare.
Den färöiske språkforskaren Jens Christian Svabo nämnde redan inom slutet från talet inom förordet mot sitt verk Dictionarium Færoense tre huvuddialekter.
dem nordliga samt sydliga dialekterna såg denne liksom den renaste färöiskan, medan Tórshavnsdialekten betecknades såsom den fördärvade målformen. [7] Dialekten inom Tórshavn kallades på grund av korrupt samt troligen hänvisade Svabo mot detta dåtida danska kolonialspråkets inflytande.[8]
Textexempel
[redigera | redigera wikitext]Fader vår
[redigera | redigera wikitext]Matteusevangeliet –16, vid modern färöiska efter enstaka översättning från Jákup Dahl samt Kristian Osvald Viderø
Faðir vár, tú sum till er í himlunum!
Heilagt verði navn títt;
komi ríki títt, verði vilji tín
sum í himli so á jørð;
gev okkum í dygn okkara dagliga breyð;
og fyrigev okkum skuldir okkara,
so sum ljus fyrigeva skuldarum okkara;
og leið okkum ikki í freistingar; dock frels okkum frá tí illa.
Tí at um tit fyrigeva monnum misgerðir teirra,
so skal himmalski faðir tykkara eisini fyrigeva tykkum;
men fyrigeva tit ikki monnum,
so skal faðir tykkara ikki heldur fyrigeva misgerðir tykkara.
Amen!
FN:s deklaration ifall dem mänskliga rättigheterna
[redigera | redigera wikitext]FN:s deklaration angående dem mänskliga rättigheterna, skrivelse 1–3, vid färöiska:
Øll menniskju eru fødd fræls og jøvn til virðingar og mannarættindi.
Tey hava skil og samvitsku og eiga at fara hvørt um annað í bróðuranda.
Øll hava krav um rættindi og frælsi, sum eru nevnd í hesi yvirlýsing, uttan munhåla til ættarslag (rasu), húðarlit, kyn, mál, átrúnað, politiska ella aðra sannføring, tjóðskaparligan ella samfelagsligan uppruna, ognarviðurskifti, føðing ella aðra støðu.
Somuleiðis skal eingin mismunur vera orsakað från politiskari, rættarligari ella millumtjóða støðu hjá tí landi, sum ein persónur hoyrir til, sama um landið er sjálvstøðugt, undir tilsjónarvaldi, ella fullveldi tess á ytterligare hátt er skert.
Ein og hvør hevur rætt til lív, frælsi og persónliga trygd.
Svensk version[9]:
Alla människor existerar födda fria samt lika inom värde samt rättigheter.
dem besitter utrustats tillsammans med förnuft samt samvete samt bör handla gentemot varandra inom ett anda från gemenskap. fanns samt enstaka existerar berättigad mot varenda dem rättigheter samt friheter likt uttalas inom denna förklaring utan åtskillnad från något stöt, såsom vid bas från ras, hudfärg, kön, tungomål, tro, politisk alternativt ytterligare perception, nationellt alternativt socialt ursprung, egendom, börd alternativt ställning inom övrigt.
ingen åtskillnad får heller göras vid bas från den politiska, rättsliga alternativt internationella ställning eller tillstånd likt råder inom detta nation alternativt detta sektor liksom ett individ tillhör, vare sig detta nation alternativt enhet existerar oberoende, står beneath förvaltarskap, existerar icke-självstyrande alternativt existerar underkastat någon ytterligare begränsning från sin suveränitet.
fanns samt enstaka äger korrekt mot liv, frihet samt personlig säkerhet.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån ett ytterligare språkversion från Wikipedia.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Brunstad, Endre (). Nasjonalisme såsom språkpolitisk ideologi: ifall nynorsk, frisisk og færøysk målreisning.Språket talas idag från ungefär människor, ursprunglig samt främst från dem 50 invånarna vid Färöarna, var detta besitter varit officiellt tungomål sedan Den sista andelen färöisktalande existerar utflyttade färöingar, varav dem flesta från dessa bor inom Danmark.
KULTs skriftserie, &#;; Oslo: Norges forskningsråd. Libris ISBN
&#; - Evensen, Andreas Christian (). Lesibók. Tórshavn. Libris &#;
- Faroese: a language course for beginners. Grammar. Tórshavn: Stiðin. Libris ISBN &#;
- Faroese: a language course for beginners. Textbook. Tórshavn: Stiðin.
Libris ISBN
&#; - Nauerby, Tom (). No nation fryst vatten an island: language, culture and national identity in the Faroe Islands.Färöiska existerar sedan officiellt tungomål vid Färöarna, även ifall danska kvar agerar ett viktig roll vid den delvis självstyrande ögruppen.
North Atlantic monographs, &#;; 3. Aarhus: SNAI - North Atlantic Publications. Libris ISBN
&#; - Ringmar, Cecilia; Ulrich Anita (). Grannspråk färöiska. Svensklärarserien, &#;; Svenskhäftena. Stockholm: Skriptor. Libris ISBN &#;