Vad hände 4 december 1676

Slaget nära Lund plats en fältslag beneath skånska kriget vilket stod den 4 december1676 inom en plats norr ifall staden skogsdunge inom Skåne. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående från ungefär 13 000 soldater beneath Kristian V samt den svenska armén bestående från ungefär 8 000 soldater beneath Karl XI.^[2] detta existerar en från dem blodigaste stöt likt stått vid skandinavisk mark.^[3] Förlusterna fanns cirka 70 andel vid båda sidorna, 9 000 danska soldater samt 5 000 svenska.^[1]

Bakgrund samt förberedelser

[redigera | redigera wikitext]

Efter den svenska förlusten inom slaget nära Fehrbellin beneath juni 1675 samt en antal danska triumfer mot sjöss ägde den svenska militären fullt upp tillsammans med för att försvara sitt svaga grepp angående sina besittningar inom Brandenburg samt Pommern.^[4]

Danskarna såg detta liksom en utmärkt situation för att återta kontrollen ovan Skåneland, likt ägde tillfallit land genom freden inom Roskilde 1658.^[5][6] Danskarna invaderade Skåne via Helsingborg inom slutet från juni 1676 tillsammans med enstaka armé vid 14 000 man, var dem även fick stöd ifrån den lokala bondebefolkningen.

Detta försvårade kraftigt dem underlägsna svenska truppernas förmåga för att försvara Skåneland.^[7] Efter ett tidsperiod förblev bara den stärka staden malm beneath svensk övervakning.

I augusti försökte en danskt detachement tåga norrut, dock den svenske kungen Karl XI ägde förberett ett fräsch armé inom Småland, samt den danska framryckningen stoppades beneath slaget nära Halmstad.

Svenskarna ägde samlat 14 000 soldater ifrån oktober, varav tre fjärdedelar plats ryttare, samt dem kände sig säkra nog för att marschera söderut. dem stred långsamt vidare inom en försök för att avbryta belägringen från malm. dem svenska försörjningslinjerna plats många svaga, vid bas från upprepade angrepp ifrån lokala bönder beneath ledning från danska officerare.

I start från november fanns den danske kungen samt hans armé förlagda nära Skälshög nära skogsdunge, söder ifall Kävlingeån. Danskarna kontrollerade samtliga flodövegångar, samt den svenska armén tvingades för att slå läger nära Lilla Harrie, norr ifall ån. Efter enstaka månads väntan kom snön beneath slutet från november samt ån började frysa.

Slaget nära skogsdunge ägde boende den 4 månad 1676 samt existerar känt likt ett från dem blodigaste samt maximalt kritisk striderna inom den svenska historien.

vid morgonen den 3 månad rapporterade generalkvartermästarenErik Dahlbergh mot Karl XI angående för att isen skulle hålla arméns vikt. Danskarna antog för att svenskarna ägde gått inom vinterkvarter samt för att dem ej skulle vandra mot anfall förrän mot våren.^[8][9]

Slagordning

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska hären placerades tillsammans med infanteriet samt artilleriet inom mitten samt rytteriet vid dem båda sidorna, ordnat vid numeriskt värde linjer.^[10] Hären bestod från 2 000 fotsoldater, 6 000 ryttare samt 12 kanoner.^[1]

Högra flygeln bestod från överste Gotthard Johan von Budbergsfinskadragoner, kungens drabanter beneath Hans Henrik von Siegroth, livregementet beneath Nils Bielke, överste Baranoffs finska ryttare, adelsfanan beneath överste Drake samt överstar von Posts, Günthersbergs, Ramsvärds samt Rehnskölds regementen, sammanlagt 19 skvadroner ifall 1 913 män samt stod beneath general Rutger von Aschebergs officer.

inledande linje något som har transporterats eller flyttats beneath officer från generallöjtnant Otto Wilhelm von Fersen samt den andra beneath generalmajor Johan Leonard Wittenberg. nära denna flygel befann sig även kungen, liksom förde överbefälet ovan kurera hären, samt närmast honom fältmarskalken Simon Grundel-Helmfelt.^[10]

Vänstra flygeln bestod från Smålands ryttare beneath överste Elias von Hagendorn, Västgöta ryttare beneath överste Per Hierta, överste Bernhard von Mellins finska ryttare, överste Herman von Burghausens finska dragoner, nya adelsfanan beneath överste Robert Lichton samt drottningens livregemente beneath överste Hans Wachtmeister, tillsammans 19 skvadroner angående 2 222 man.

Flygeln kommenderades från generallöjtnant Johan Galle, inledande sträcka direkt beneath Galle, den andra beneath generalmajor Johan Benedict von Schönleben.^[10]

Centern bestod från fotgardet beneath överste Kristofer Gyllenstierna, Skaraborgs regemente beneath Friedrich Börstell, Dalregementet beneath Hans Abraham Kruse, Västgöta-Dals regemente beneath Lars Mörner, Hälsinge regemente beneath Georg Fredrik von Ascheberg, Närkes regemente beneath Tomas Thomson, Västerbottens regemente beneath Zacharias Ribbing samt norrländskatremänningar beneath Per Larsson Örnklo, tillsammans 10 brigader ifall 1 650 man.

Slaget nära skogsdunge fanns en fältslag beneath skånska kriget likt stod den 4 månad 1676 inom en sektor norr ifall staden skogsdunge inom Skåne.

Därtill kom inom andra linje numeriskt värde skvadroner från Budbergs samt 1 skvadron från Burghausens finska dragoner, 2 från gamla Östgöta ryttare beneath överste Otto Vellingk samt 1 skvadron Smålands ryttare beneath Abraham Cronhjort. Centern, liksom direkt dess inledande linje, kommenderades från generallöjtnant Martin Schultz samt andra sträcka särskilt från generalmajor Barthold dem Mortaigne.

Centern räknade tillsammans 2 205 man.^[10]

Den danska hären plats organiserad snarlikt den svenska, tillsammans med fotfolket samt artilleriet inom mitten samt rytteriet vid flyglarna samt indelat inom numeriskt värde linjer. Den högra flygeln angående 21 skvadroner stod beneath Friedrich von Arensdorffs ledare, den vänstra ifall 19 skvadroner ryttare samt 3 skvadroner dragoner stod beneath Carl von Arenstorffs officer.

nära den vänstra flygeln befann sig även kungen, liksom hans broder Georg från land. Centern såsom bestod från 17 brigader fotfolk anfördes från generallöjtnant Banditz.^[10] Den danska hären bestod från 5 000 fotsoldater, 6 000 ryttare, 1 300 nederländskamatroser samt 56 kanoner inom olika kaliber – sammanlagt 13 000 man.^[1]

Slaget

[redigera | redigera wikitext]

Ungefär klockan halv tre vid morgonen den 4 månad korsade dem svenska trupperna den tillfrusna Kävlingeån nära Rinnebäcksvad till för att behärska vandra mot anfall mot detta danska härlägret.

Svenskarna planerade för att överraska detta sovande danska lägret tillsammans kavalleri ifrån sydost. enstaka framryckning visade sig dock existera alldeles till svår vid bas från varenda stängsel samt diken likt nedsänkt inom vägen. dem svenska trupperna gick inom stället mot skogsdunge på grund av för att behärska inta Helgonabacken samt andra höjder omedelbart norr angående staden.

tillsammans dessa kunde kavalleriet ett fåtal förbättrad terräng samt själva staden skulle täcka den södra svenska flygeln. Detta ägde dock den danska arméledningen insett samt satte sig även inom rörelse mot söder till för att behärska inta höjderna före dem svenska trupperna. Klockan halv nio kom båda styrkorna fram ungefär samtidigt samt gick genast inom strid tillsammans varandra vid dåvarande Väderkvarnshöjden, var för tillfället kvarteret Bryggeriet ligger, var Kävlingevägen samt Getingevägen träffas nära norra ändan från Bredgatan.

Den inledande skärmytslingen stod mellan den svenska högerflygeln samt den danska vänsterflygeln, samt slutade oavgjort. Höjderna intogs från svenskarna, samt danskarna slogs åter mot öst.^{[9][11][12][13]}

Huvudstriden började nära klockan nio nära soluppgången. Frontlinjen sträckte sig för tillfället enstaka kilometer ifrån norr mot söder, tillsammans danskarna inom öst samt svenskarna inom väst.

Karl XI ledde egen den svenska högerflygeln inom enstaka flankmanöver samt efter enstaka timmes strid, var Carl von Arensdorff blev svårt skottskadad, gav den danska vänsterflygeln vika, drevs mot riktning mot Galgbacken samt inledde enstaka oordnad reträtt norrut. Den svenska högerflygeln tillsammans med kungen egen, överbefälhavaren Simon Grundel-Helmfelt samt chefen till kavalleriet Rutger von Ascheberg, deltog inom förföljandet mot detta danska lägret samt vidare norrut mot Kävlingeån samt högg ner samtliga eftersläntrare liksom dem fick tag inom.

Bland dem såsom lyckades flyga eller fly undan ovan ån fanns monark Kristian samt hans broder Georg. Den danska trossen plundrades, samt vissa officerare nära detta danska lägret försökte hindra svenskarna, dock flera danskar tvingades igen mot isen. Isen kunde ej bära tyngden samt en stort antal från den återstående danska vänsterflygelns ryttare drunknade inom detta iskalla vattnet.^{[9][11][12][13]}

Samtidigt ägde dem båda arméernas center drabbat samman norr angående skogsdunge.

Friedrich Arensdorff fick överbefälet till den danska armén efter för att Carl Arensdorff blev sårad samt Kristian V plats frånvarande. Före drabbningen uppstod enstaka duell mellan den svenska kaptenen Bernhard von Liewen samt ett dansk kapten, var Liewen segrade. Efter duellen bombarderades svenskarna från danska kanoner, samt dem blev senare anfallna från danskt infanteri, liksom erövrade svenskarnas artilleri.

nära tiotiden gjorde den danska högerflygeln enstaka omfattningsmanöver mot den svenska vänsterflygeln, den sistnämnda led stora förluster samt dess befälhavare Johan Galle stupade^[14]. Generalmajor Johan Benedict Schönleben övertog ledningen samt bröt igenom danskarnas omslutning tillsammans med sina återstående ryttare. nära tolvtiden utför den svenska centern ett motattack likt löser upp den danska centern.

Efter detta drar sig båda sidorna igen till för att omgruppera.^{[9][11][12][13]}

Erik Dahlbergh red norrut på grund av för att hitta den svenska högerflygeln likt leddes från kungen. Denne ägde inom detta tidigare skedet gett sig hän åt förföljandet från den danska retirerande häravdelningen samt övergett huvudstyrkan.

Artikel inom Wikipedia var ni förmå studera kortfattat angående händelseförloppet från detta blodig eller täckt med blod slaget nära skogsdunge 1676.

Dahlbergh lyckades hitta kungen samt berättade för att dem svenska trupperna befanns sig inom en svårt läge. Kungen samlade då ihop nio skvadroner ifrån den utspridda vänsterflygeln samt red inom ilfart mot skogsdunge. nära ettiden drabbade arméerna nära skogsdunge samman vid nytt. Striden böljade fram samt tillbaka samt ammunitionsbrist började uppstå inom arméerna.

då den svenske kungen samt dem nio skvadronerna återkom mot skogsdunge nära tretiden, då danskarna gjorde förberedelser till en sista anfall, gick dem genast mot anfall mot den danska vänsterflygeln. Denna tog mot flykten, dock Karl XI:s skvadroner led stora förluster.^{[9][11][12][13]}

”	Bröder, visa er idag liksom ärliga män samt jag försäkrar för att den gode Guden skall ge oss segern	„
– Karl XI mot sina soldater nära skogsdunge.

^[15]

Kungen egen, Rutger von Ascheberg, Erik Dahlbergh samt tre ryttare lyckades ta sig igenom dem danska trupperna samt förenades tillsammans med dem svenska trupperna vid Möllevångshöjden.Kungens närvaro göt nytt mod inom dem svenska trupperna samt kungen gav beställning ifall anfall.

Den danska styrka blev för tillfället anfallen ifrån numeriskt värde håll samt flera greps från panik samt flydde slagfältet.

Slaget nära skogsdunge ägde utrymme den 4 månad 1676 samt plats ett sektion från detta skånska kriget.

Slutstriden ägde lokal vid ängarna mellan Nöbbelöv samt Vallkärra, söder angående Vallkärra kyrka, var svenskarna ställde mot tillsammans enstaka massiv massaker, vilket främst drabbade dem nederländska matroserna. då Helmfelt anlände dit, beordrade denne för att massakern skulle stoppas samt för att dem överlevande danska samt nederländska soldaterna skulle skyddas.

nära halv fem vid eftermiddagen ägde allt motstånd upphört, samt nära fem beordrades eldupphör.^{[9][11][12][13]}

Förluster

[redigera | redigera wikitext]

Den exakta dödssiffran existerar okänd samt dem ursprungliga dokumenten angående slagets förluster existerar försvunna, trots för att kropparna räknades nästa ljus.

dem stupade begravdes inom massgravar vid fältet utan hänsyn mot nationalitet. ^[16]Samtida svenska källor tyder vid för att mellan 8 300 samt 9 000 soldater ifrån båda sidor stupade beneath slaget, utan att inkludera dem danskar vilket drunknade samt dem vilket dog från sina sår beneath dem nästa veckorna.

Slaget nära skogsdunge den 4 månad tid 1676, mellan ett svensk armé ledd från Karl XI mot ett danska armé beneath Kristian V, brukar räknas såsom detta blodigaste slaget inom Nordens historia.

enstaka samtida dansk källa säger för att totalt 9 300 stupade.^[17] Den svenska arméns förluster uppgår mot omkring 2 500–3 000 inom stupade samt 2 000 inom skadade utan att inkludera runt 500 liksom plats bara enkel skadade. Den danska armén förlorade minimalt 6 000^[1]–6 500^[18] man inom stupade, 2 000 tillfångatogs samt 500–1 000 sårades.^[1] dem nederländska matroserna plats särskilt olycksdrabbade; i enlighet med vissa källor överlevde bara 47 man ur den ursprungliga styrka vid 1 300 man^[15].

Slaget nära skogsdunge lamslog dem båda arméerna allvarligt, samt existerar en från dem blodigaste någon som har blivit besegrad eller nedslagen inom historien då man tar hänsyn mot förlusterna – nästan 70 andel – inom jämförelse tillsammans med detta totala antalet soldater.^[19]

Efterspel

[redigera | redigera wikitext]

Livregementet beneath ledning från Nils Bielke utmärkte sig beneath slaget samt tilldelades från konungen ett halmkrans likt indikator till dess hjältemod.

Vissa menar för att halmkransen kommer ifrån för att detta delades ut halm på grund av för att användas liksom igenkänningstecken beneath själva slaget. Traditionerna vårdas idag från Livregementets husarer, Livskvadronen nära Livgardet samt 20:e Hemvärnsbataljonen (tidigare även Livregementets grenadjärer samt Livregementets dragoner) liksom ännu små frukter från växter halmkransen samt firar den 4 månad liksom högtidsdag.

Slaget nära skogsdunge den 4 månad 1676.

”	Min topp satt den dagen vid Bielkes värjspets.	„
Karl XI

^[17]Bland dem faktorer såsom innebar för att slaget slutade tillsammans svensk seger äger den svenska kavalleritaktiken utpekats. detta danska kavalleriet använde karakoll, samt gick ut vid för att detta danska kavalleriet red upp vid linje, avfyrade sina ryttarpistoler, samt vek sedan från till nästa led likt gjorde detsamma.

Denna metod fanns ineffektiv, då flintlåspistolerna bara fanns verksamma upp mot 30 meter samt träffsäkerheten inom full ritt fanns nedsänkt. Man överskattade helt tydligt eldvapnens förmåga. Gustav II Adolf ägde på grund av detta svenska kavalleriet infört ett ytterligare plan vilket innebar för att kavalleriet anföll inom sluten formering, sköt tillsammans pistoler mot fienden samt bröt sedan in bland fienden inom upphöjd hastighet tillsammans med värjorna vilket vapen.

Hästarna kunde rida sålunda tätt ihop för att soldaterna satt knä inom knä vid hästryggen inom enstaka plogformad formation.^[21]

Kriget fanns ej slut inom samt tillsammans med slaget inom skogsdunge dock svenskarna ägde idag fått en fotfäste inom Skåne samt moralen inom den svenska armén ökade. Efter slaget tvingades dem återstående danska styrkorna för att retirera mot Landskrona fästning beneath skydd från mörkret.

beneath 1677 brändes flera byar samt städer inom Skåne vid beställning från Kristian V till för att försvåra till svenskarna. Förstärkt från sina tyska allierade skulle danskarna återigen möta den svenska armén inom slaget nära Landskrona inom juli 1677, likt slutade tillsammans med enstaka svensk seger. identisk tidsperiod upphävdes även belägringen från Malmö.^[22] beneath vintern 1677 drev Johan Göransson Gyllenstierna runt inom dem blekingska samt nordskånska socknarna till för att avkräva befolkningen trohetsed mot den svenske kungen inom vilket vilket kallats Edkrävartåget.

dem vilket ställde sig ovilliga därtill dräptes.

Slaget nära skogsdunge den 4 månad 1676 fanns en fältslag beneath skånska kriget.

Skånska friskytteförband benämndes snapphanar från svenskarna, samt inom edsformeln ingick för att blekingar samt skåningar måste ange samtliga friskyttar. ifall man ej gjorde detta, användbar svenskarna stegel samt hjul. Formuläret hotade även tillsammans med förlust på grund av dem byar var man underlät för att förråda sina egna mot svenskarna.

Kriget slutade vid varenda fronter 1679. land i västeuropa slöt å Sveriges vägnar fred tillsammans med land genom freden inom Fontainebleau den 24 augusti 1679. till för att skydda Sveriges prestige slöts även fred tillsammans med land inom skogsdunge den 27 september 1679. Freden inom skogsdunge bekräftade dem villkor liksom land i västeuropa dikterat till land inom Fontainebleau.

^[23] Freden lämnade Sveriges gränser intakt samt även dem tyska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden fick inom allt viktigt behållas. Detta tackar vare bundsförvanten land i västeuropa liksom genom kriget stärkt sin position samt vägrade acceptera mer än marginella landförluster på grund av Sverige.^[24]

Minnesmärken

[redigera | redigera wikitext]

• Monumentet restes nära Lerbäckshögen, strax söder on nuvarande Norra ringen.
• Vid Norra Nöbbelövs kyrka finns ett minnessten ovan dem soldater, vars kvarlevor återfanns nära kyrkan 1995 nära grävningar på grund av en ledningsarbete.
• Olika informationsskyltar finns nära Allhelgonakyrkan, Lerbäckshöjden samt Nöbbelövs kyrka.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Asmus, Ivo (2003). ”Das Testament des Grafen. Die pommerschen Besitzungen Carl Gustav Wrangels nach Tod, förmyndarräfst und Reduktion”.

  i Asmus, Ivo; Droste, Heiko; Olesen, Jens E. (på tyska). Gemeinsame Bekannte: Schweden und Deutschland in der Frühen Neuzeit. Berlin-Hamburg-Münster: LIT Verlag. ISBN 3-8258-7150-9 

• Bjerg, Hans Christian; Frantzen, Ole L (2005), Danmark inom Krig, ISBN 87-567-7269-6 
• Ericson, Lars (2003), Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, ISBN 91-46-20225-0 
• Florén, Anders; Dahlgren, Stellan; Lindegren, Jan (1992), Kungar samt krigare, tre essäer ifall Karl X Gustav, Karl XI samt Karl XII, ISBN 91-7486-992-2 
• Holm, Nils F (1948), Det svenska svärdet, ISBN 91-85057-05-3 
• Isacson, Claes-Göran (2000), Skånska kriget 1675–1679, ISBN 91-88930-87-4 
• Kuvaja, Christer (2008). Karolinska krigare 1660–1721.

  Stockholm: Schildts Förlags AB. ISBN 978-951-50-1823-6 

• Lindqvist, Herman (1995). Historien ifall land – betydelse samt fall. Stockholm: Norstedt. Libris1502998. ISBN 91-1-951282-1 
• Rystad, Göran (2001). Karl XI: ett biografi. Lund: Historiska media. Libris8382891. ISBN 91-89442-27-X 
• Rystad, Göran (2005), Kampen ifall Skåne, ISBN 91-85057-05-3 
• Starbäck, Carl Georg, Berättelser ur svenska historien, 16:e delen 
• Stiftelsen Nerekies regementen (1989), Närkingar inom konflikt samt fred.

  Närkes militärhistoria, sektion I, ISBN 91-7970-821-8 

•  

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Knarrström, Bo; Nilsson J. P. (2019). Slaget nära skogsdunge 1676: skånska krigets blodigaste slag. [Stockholm]: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag. Libris7kd6vt8p53fgtq32. ISBN 9789188885203 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Originalverk