antipoem.pages.dev









Vad händer innan man dör

Tre vetenskapsman berättar: tillsammans med döden såsom kollega

I vårt samhälle fullfölja oss vårt bästa på grund av för att hålla döden vid avstånd. flera vuxna svenskar äger inte någonsin sett ett död människa, samt önskar ej tänka vid döden angående detta ej existerar helt nödvändigt. dock enstaka sektion resonerar annorlunda: oss äger pratat tillsammans tre vetenskapsman vilket äger valt för att ägna sig åt döden vid heltid.

Titel: Professor inom palliativ läkemedel, särskilt onkologi, nära avdelningen på grund av onkologi-patologi, Karolinska Institutet, överläkare nära Stockholms sjukhem.
Forskar om: Hur man vid bästa sätt underlättar samt förbättrar den sista svåra tiden till både döende samt deras anhöriga genom minskad smärta, illa-mående, ångest, bekymmer samt stöd inom tankar eller överväganden om något inom samband tillsammans med existentiell kris.

Peter Strang.

Vad tänker ett vid egentligen?

Foto: Mattias Alm.

Peter Strang berättar: "Jag började forska angående patienter tillsammans obotbar cancer vid 1980-talet på grund av för att jag såg för att dem ej fick en optimalt stöd. Jag kände för att jag verkligen kunde utföra skillnad till dem, dock arbetade mot enstaka start inom kraftfull motvind då frågorna uppfattades liksom främmande.

Idag tycker jag för att oss äger blivit god vid för att lindra fysiska symptom, dock oss bottnar ej ständigt således god inom dem stora existentiella frågorna angående liv samt död.

detta försöker jag förbättra tillsammans med min forskning.

Den allra sista tiden innan ett individ somnar in existerar nästan ständigt lugn samt fridfull. dock innan dess drabbas flera likt existerar inom dödens att vara nära något helt naturligt från perioder från missmod.

I vårt samhälle fullfölja oss vårt bästa till för att hålla döden vid avstånd.

Döden existerar enstaka situation vilket man ej förmå flyga eller fly undan ifrån, istället tvingar den oss för att välja förhållningssätt. Ytterligheterna existerar för att låta döden breda ut sig ovan varenda livets aspekter alternativt för att låta dödens realitet bli ett källa mot ökad livskänsla.

Idag äger dem existentiella frågorna blivit enstaka självklar sektion från vården samt genom diskussion kunna man flera gånger hjälpa enstaka sjuk individ för att återupptäcka glädjen - samt insikten angående för att man är kapabel leva således länge man existerar levande.

Genom för att analysera samt möta hundratals döende samt deras anhöriga äger min personlig fruktan på grund av döden minskat avsevärt, samtidigt såsom jag besitter massiv medvetande samt respekt till människor likt känner ångest inför detta på denna plats okända.

Jag äger blivit mer medveten ifall för att döden existerar enstaka sektion från existensen, såsom ett ram liksom tydliggör detta likt finns innanför, detta önskar yttra existensen. detta äger hjälpt mig för att ta ställning mot dem stora livsfrågorna ifall vad vilket existerar huvudsaker samt bisaker inom mitt liv samt jag försöker leva mer medvetet just för tillfället då existensen pågår samt jag existerar frisk."

Text: Helena Mayer

Ulrika Kreicbergs: "Många avrådde mig ifrån för att utföra studien"

Titel: Forskare nära avdelningen till kvinnors samt barns välbefinnande, Karolinska Institutet, legitimerad sjuksköterska.
Forskar om: Hur risken på grund av psykisk ohälsa hos efterlevande familjemedlemmar förmå reduceras då en ungar dör inom cancer.

Ulrika Kreicbergs.

Dagar alternativt veckor före döden: Kroppen stängs ned.

Foto: Mattias Ahlm

Ulrika Kreicbergberättar: "Som nyutexaminerad vårdpersonal började jag jobba vid barnonkologen vid Karolinska universitetssjukhuset samt upplevde vid kreditkort tidsperiod hur tre små pojkar dog samt hur föräldrarna hanterade detta vid olika sätt. Jag blev starkt berörd samt började således småningom forska ifall hur man vid bästa sätt bemöter föräldrar liksom mister en unge samt vad liksom existerar viktigt till dem.

Många inom professionen avrådde mig för att genomföra studien på grund av för att dem ej tyckte för att man skulle riva inom gamla sår samt uppväcka känslor mot liv hos föräldrar likt tappat bort eller missat en unge.

dock föräldrarna ville prata ifall sina intryck samt avhandlingen visade för att nästan samtliga tyckte studien fanns värdefull samt för att ingen mamma/pappa senare ångrade för att dem talat tillsammans sitt små människor angående döden. Personalen bör därför, innan detta existerar till sent, stödja föräldrar likt existerar osäkra vid ifall dem bör prata tillsammans med sitt unge, för att utföra det.

Under mitt avhandlingsarbete undrade mina ungar varför jag gjorde detta sysselsättning då jag bara grät från varenda berättelser.

dock tillsammans med stöd från släkt samt kollegor sålunda gick detta, även ifall jag ständigt små frukter från växter detta tillsammans med mig. Jag önskar ej ens tänka tanken vid för att förlora mina unge, dock för att titta hur föräldrar trots allt klarar detta samt går vidare utför mig mindre rädd.

Efter för att äga sett hur unge, dessa små modiga människor, mött döden äger jag även blivit mindre skrämd till döden.

detta existerar nog enklare för att lära från ungar än från vuxna, unge lever tills dem dör samt ej sällan besitter dem ett naiv ögonkontakt vid döden, mot modell för att dem kommer mot Nangijala.

Det existerar väldigt flera förändringar inom kroppen såsom inträder dem sista timmarna samt dagarna från existensen, samt då ett människa faktiskt dör.

oss besitter Astrid Lindgren för att tacka till mycket.

Text: Helena Mayer

Henrik Druid: "Jag är kapabel hjälpa inom sorgearbetet"

Titel: Professor inom rättsmedicin nära avdelningen på grund av onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Forskar om: Hur diagnostiken från dödsorsaken förmå förbättras då enstaka individ dör oväntat alternativt då polisen misstänker ett onaturlig död.

Professor Henrik Druid.

Foto: Matthias Ahlm

Henrik Druid berättar: "Att jag blev rättsläkare, samt senare vetenskapsman inom rättsmedicin, berodde vid enstaka kombination från slump samt för att jag ej plats tillfreds tillsammans arbetsförhållandena inom sjukvården. liksom doktor kände jag ej för att jag kunde ge patienterna den tidsperiod dem förtjänade, vilket jag kunde såsom rättsläkare.

Jag äger slutfört ungefär 6 000 obduktioner samt inom enstaka massiv sektion från dessa fall äger jag haft förbindelse tillsammans dem anhöriga.

inom min undersökning utvecklar jag förbättrad metoder till för att ta reda vid dödsorsaken, något liksom är kapabel artikel särskilt svårt då droger existerar inblandade.

Vad sker egentligen tillsammans ett människa då åldern tar ut sin riktig samt kroppen går mot döden?

detta existerar resultat vilket anhöriga brukar artikel tacksamma på grund av för att erhålla, samt vid sålunda sätt känner jag ofta för att jag kunna hjälpa dem inom deras sorgearbete.

Vi strävar oss ständigt på grund av för att kroppen bör titta sålunda ren samt hel ut såsom möjligt, samt jag att föreslå eller råda något oftast dem anhöriga för att komma samt titta vid den.

flera tvekar dock dem brukar vilja detta efter några dagars betänketid. Jag tror för att detta hjälper människor för att förstå samt acceptera vad liksom äger hänt.

Synen vid den döda kroppen existerar kulturellt betingad. egen såg jag enstaka död människa till inledande gången då jag plats 17 tid. detta plats min mormor, samt detta kändes fridfullt dock även kusligt samt obehagligt.

inom Indien var jag jobbade ett period äger människor en annat förhållningssätt.

Vad sker egentligen inom kroppen då man dör?

då någon dog plats detta mot modell dem närstående vilket tog grabb angående kroppen samt transporterade den. Döden ses liksom enstaka mer naturlig sektion från existensen samt denna plats tror jag detta finns något till oss för att lära. detta finns inget liksom existerar farligt tillsammans för att titta alternativt röra nära ett död människa."

Text: Ola Danielsson
Artiklar publicerade inom Medicinsk Vetenskap 3/2012