antipoem.pages.dev









Har gett namn åt fjäril

En del fjärilar - den lilla barrskogskäkfjärilen till exempel - har fungerande käkar i stället för sugrör och "tuggar" i sig pollen.

DET VETENSKAPLiGA NAMNET:
 
LEPiDOPTERA kommer från grekiskan:
 
lepis = fjäll
ptera = vingar
 
Namnet syftar på för att fjärilarnas vingar är täckta från små fjäll.
 
Fjäll på vingarna är enstaka från dem saker likt skiljer fjärilar från nattsländor.

STADiER:
 
HOLOMETABOL UTVECKLiNG
 
'olos (holos) = hel
metabolä = förvandling
 
===> fullständig förvandling
 
ägg -> larv -> puppa -> imago

 
>>> citronfjäril - imago
>>> citronfjäril - ägg
>>> citronfjäril - larv
>>> citronfjäril - puppa

PARNiNG:
Syn samt luktsinne hjälper fjärilarna för att hitta rätt partner.

Artspecifika doftämnen (feromoner) lär spela enstaka massiv roll när fjärilar (och andra småkryp) artbestämmer varandra.
 
Hos enstaka sektion dagfjärilar - ängssmygare samt silverstreckad pärlemorfjäril mot modell - äger hannarna speciella doftfjäll, ibland inom form eller gestalt från doftfjällsförtjockade vingribbor; först när honan fått känna doften från dem samt uttryckt sitt gillande är kapabel detta bli aktuellt tillsammans parning.
 
Många hannar är utrustade tillsammans stora plymliknande antenner för för att bättre behärska dofta sig fram inom tillvaron: ju större antennyta desto bättre luktsinne.

Doftorganen sitter oftast inom små små (så små för att dem ej syns på bilden) hårstrån på antennens ytor. ett sektion hannar är kapabel tillsammans med hjälp från sina antenner lokalisera ett hona på flera kilometers avstånd.
 
På bilden antennerna hos enstaka hanne från arten allmän ängsmätareEmaturga atomaria.

Arten är enstaka från dem många s.k. nattfjärilar liksom flyger angående dagen; soldränkt ljunghed hör mot den här mätarens favoritmarker.
 

 
Här är två citronfjärilar - Gonepteryx rhamni - (honan mot höger) såsom klarat från dofttestet samt är på väg för att para sig.
 
ÄGG:
Fjärilshonan lägger äggen på den värdväxt där larven sedan kommer för att äta samt frodas.

Nattfjärilarna delas inom sin tur upp inom dem ”onaturliga” grupperna storfjärilar samt småfjärilar, nästan enbart efter storleken samt alltså ej efter något släktskap/taxonomi.

Ägg från citronfjäril förmå man mot modell hitta på brakved. Många fjärilslarver är dock ej så knutna mot ett bestämd värdväxt såsom namn likt t.ex. lindmätare samt björkmätare verkar tyda på.
 
LARVER:
Larverna äter samt växer!

samt ömsar hud en flertal gånger innan dem är fullvuxna samt detta är dags för dem för att förpuppas.
De flesta fjärilslarver lever på nation dock några mottfjärilar, t.ex.

Namn vid fjärilar.

vattenmotten från släktet Nymphula, besitter larver vilket lever helt inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. ett sektion fjärilslarver lever inne inom växtdel där dem gör minor från olika slag.
mot dem maximalt bekanta bland fjärilslarver hör mätarlarverna (mätare). Namnet - både detta svenska samt detta vetenskapliga Geometridae - syftar på deras karakteristiska gång.

På bilden nedan ses enstaka lindmätare - Erannis defoliaria - mäta upp enstaka sälg.
 

 
MATVANOR:
dem flesta fjärilslarver äter blommor samt ark, några gnager ved inne inom trädstammar, andra tuggar ut minor inne inom ark samt detta finns också ett samt ytterligare larv liksom listigt låter sig fångas från myror samt bäras mot enstaka myrstack för för att där sedan leva gott på myrlarver.
 

dem flesta fullbildade fjärilar suger växtsafter liksom sav samt nektar; enstaka sektion gillar exkrementer bättre.

På bilden förser sig ett citronfjäril tillsammans med näring från enstaka maskros. Den långa sugsnabeln ligger ihoprullad liksom enstaka fjäder när den ej används. Några fjärilar, t.ex. dem små käkfjärilarna, besitter operativ käkar samt äter pollen.
 
VAD GÖR FJÄRiLAR angående ViNTERN?

De maximalt primitiva fjärilarna, käkmalarna, besitter flera gemensamma drag tillsammans med nattsländorna.


De flesta fjärilar övervintrar likt larv alternativt puppa. Björnspinnare samt gräsulv hör mot dem såsom övervintrar likt larver; dem brunrödhåriga björnspinnarlarverna möter man ofta på spänger samt stigar angående hösten.
 
Bl.a. citronfjäril, påfågelöga, nässelfjäril samt sorgmantel övervintrar liksom imago.
 


ANTAL ARTER:
detta bör finnas cirka 2700 inom Sverige.
dem största familjerna är vecklare (ca 420), nattflyn (ca 400), mätare (ca 320) samt mott(ca 200).
 
 


MER ifall FJÄRiLAR:
fjärilsfamiljer inom Sverige.
många mer angående fjärilar hittar ni beneath rubriken FJÄRiLAR inom menyn mot vänster!

För muspekaren över plustecknet.
 
Allmänt ifall insekter - text
Holometabol utveckling
Allmän morfologi (exempelinsekt: gr�shoppa)
 
BiLDERNA:
Stora bilden högst upp på sidan (fjärilen först, därefter vingutsnitten från vänster mot höger rad för rad:

  1. Fjärilsprofilen är ett NässelfjärilAglais urticae.
  2. Skogsnätfjäril/Allmän nätfjärilMelitaea athalia
  3. Luktgräsfjäril, hanne, Aphantopus hyperantus
  4. Allmän nätfjärilMelitaea athalia
  5. PåfågelsögaInachis io
  6. PåfågelsögaInachis io
  7. Silverstreckad pärlemorfjäril, hanne, Argynnis paphia, här syns dem förtjockade doftfjällsribborna
  8. SorgmantelNymphalis antiopa
  9. NässelfjärilAglais urticae
  10. BlåbärslundmätareJodis putata
  11. Allmänt bandflyNoctua pronuba
  12. Citronfjäril, hona, Gonepteryx rhamni
  13. Tvåbandad atlasmätareLomographa temerata
  14. Vitfläckad guldvingeHeodes virgaureae
  15. BackfläckmätareXanthorhoe montanata