Vad tycker folk om feminism

Författaren samt kulturjournalisten Ylva Perera skriver ifall problematiken kring feminism liksom identitetsbygge samt varför detta kunna ligga ner inom vägen på grund av äkta samhällsförändring.

Jag fanns skrämd till Spice Girls då jag fanns små.

Min mor klippte ut ett skrivelse angående dem ur HBL åt mig, till för att jag skulle äga koll vid ”vad flickor gillar just nu”.

Jag läste, jag lärde mig några låtar samt jag klädde ut mig tillsammans tillsammans min släkting. oss ägde roligt, dock utåt kände jag skräck på grund av för att bli avslöjad på grund av för att låtsas existera medlem inom enstaka samling vilket möjligen inte någonsin ägde accepterat mig vilket medlem.

Coola flickor inom samling väckte ej identifikation samt girl-power-pepp hos mig, detta väckte skam samt oro.

Hemligheter jag ej fick lyssna, fester jag ej bjöds vid samt matraster tillbringade vid skoltoaletten därför för att ingen skulle titta för att jag ej ägde någon för att sitta med.

Jag brukar ej ta upp mitt förhållande mot Spice Girls.

detta går emot den feministiska kampens maximalt angelägna aspekter, nämligen för att systerskap samt samhörighetskänsla utgör kärnan till samhällsförändring.

Feminism måste leda mot kollektiv mobilisering samt specifika politiska mål.

Då ser detta fult ut inom berättelsen ifall mig för att ej behärska visa för att jag började inom tidsperiod, för att jag kände kraften inom girl power redan såsom barn.

Det gjorde jag inte.

Tvärtom existerar otryggheten gentemot kvinnliga kompisgrupper djupt rotad inom min lekamen än inom dygn, trots tid från motsatta erfarenheter.

Jag kämpar tillsammans för att våga lita varenda dygn. Varför existerar jag då sålunda trygg vid för att arrangemang samt systerskap existerar ett utmärkt grej?

Jo, till detta existerar ej systerskapet detta existerar fel vid. detta existerar mig. dock ej ”jag” likt personen Ylva Perera, utan detta faktum för att jag (och flera tillsammans med mig) besitter fått till mig för att den egna politiska visionen samt dem egna erfarenheterna måste skapa ett helgjuten identitet.

Vi lever inom ett period då detta personliga ej längre existerar politiskt, utan detta politiska istället besitter blivit personligt.

detta riskerar för att lägga sig inom vägen till all äkta solidaritet.

Det existerar viktigare för att artikel feminist än för att utföra feminism

På en strategi existerar detta enkel för att tänka sig för att feminismen just idag upplever ett guldålder.

Var fjärde svensk säger sig existera feminist inom samtliga lägen samt lika flera tycker för att ”feminist” existerar en fult ord.

Den syns vid en helt annat sätt på grund av bara några kalenderår sedan.

Högprofilerade politiker kallar sig feminister, detta finns gott ifall feministiska Facebookgrupper samt Instagramkonton var människor förmå samtala samt utbyta erfarenheter, detta lanseras klädkollektioner tillsammans med feministiska slogans samt beneath detta senaste året besitter enstaka hel sektion skrivna verk ifall feminism utkommit både inom land i norden samt internationellt.

Det borde existera ett fantastisk sak, dock ett beklämmande massiv sektion från världen ser kvar ut såsom förut – alternativt existerar mot samt tillsammans vid väg mot detta värre – då detta gäller jämställdhet inom förhållande mot löner, auktoritet samt utsatthet.

De säger ingenting ifall vilket likt behöver förändras på grund av för att en mer jämställt samhället bör uppnås

Ylva Perera

Aborträttens ifrågasättande inom USA samt legaliserandet från våld inom hemmet inom Ryssland existerar bara numeriskt värde exempel.

Här inom land i norden existerar detta i enlighet med Statistikcentralens senaste rapport ifrån 2016 ännu kvinnor liksom ägnar mer tidsperiod åt obetalt hushållsarbete (till modell städar kvinnor inom medelåldern dubbelt sålunda många vilket män).

detta existerar kvinnor likt äger lägre löner, såsom lyser tillsammans med sin frånvaro vid höga poster samt likt blir offer till sexuellt våld. (För mer statistik, titta Statistikcentralens rapport).

De denna plats siffrorna fångar bara enstaka sektion från problematiken – ej mot modell hur människor även diskrimineras vid bas från etnicitet, klass, sexualitet samt könstillhörighet – dock dem visar klart för att ojämställdheten ännu existerar en faktum inom vårt nation, trots för att feminismen vunnit mark.

Delvis handlar detta självklart ifall för att utvecklingen tar tidsperiod, dock detta finns även enstaka oroväckande trend inom dagens feminism såsom hotar ligga ner inom vägen till faktisk förändring.

Det existerar nämligen viktigare för att existera feminist än för att utföra feminism.

Den på denna plats feminismen blir enkel sjanghajad samt maktlös.

Från slogans mot statements

Jag bör ta några exempel:

Radioprogrammet Stil inom P1 tog den 10 mars inom kalenderår upp fenomenet ”Plakatmode” – nämligen för att detta vid senare kalenderår blivit trendigt på grund av både billigkedjor samt exklusiva modehus för att ge ut kollektioner tillsammans feministiska budskap.

Till modell genom catwalks var modellerna fått bära plakat liksom “History fryst vatten Herstory”, “Ladies First” and “Women’s Rights are Alright”, samt t-skjortor tillsammans tryck vilket ”We Should All be Feminists”, ”Woman Power” samt ”Radical Feminist”.

I programmet intervjuas Ebba Witt-Brattström, professor inom skandinavisk litteratur nära Helsingfors högskola samt kunnig vid 70-talsfeminismen, angående skillnaden mellan feministiska slogans för tillfället samt då.

En intressant skillnad träder fram: var kampen vid 70-talet något som har transporterats eller flyttats genom plakat var konkreta åtgärder krävdes – ”Kvinnors korrekt mot fri abort”, ”Sex timmars arbetsdag”, ”Lika ersättning på grund av lika arbete” samt ”Göd ej kapitalets porrindustri” – handlar dagens slogans istället angående för att personen likt små frukter från växter dem berättar åt världen för att hen existerar feminist.

Journalisten frågar Witt-Brattström vad detta denna plats får till konkreta verkningar inom världen.

Witt-Brattström säger för att t-skjortorna fyller år ett funktion genom för att människor sprider feminism inom detta offentliga rummet, vilket utför för att människor ser detta samt kunna ställa frågor.

- dem önskar vid något sätt märka en beslut samt dem önskar även ge kraft.

Till viss sektion håller jag tillsammans, dock jag tycker enstaka betydande aspekt går förlorad inom Witt-Brattströms resonemang, sålunda liksom detta presenteras inom Stil.

Feminism handlar angående jämställdhet, samt jämställdhet inom sin tur existerar en politiskt område.

Nämligen för att slagord liksom ”Radical Feminist” samt ”This fryst vatten What a Feminist Looks Like” säger saker ifall bäraren istället till ifall samhället.

De säger ingenting ifall vad likt behöver förändras till för att en mer jämställt samhälle bör uppnås, liksom 70-tals-sloganerna gjorde, utan handlar ifall för att manifestera ett identitet likt feminist hos den såsom små frukter från växter tröjan.

Från systerskap mot individperspektiv

Samma trend går för att titta inom den feministiska populärlitteraturen.

Bland dem senaste årens skrivna verk finns flera modell vid verk var personer skriver ifall feminism genom för att informera ifall sitt eget liv. denna plats vid hemmaplan är kapabel nämnas: Miten helvetissä minusta tuli feministi från Eveliina Talvitie samt Peppe Öhmans existensen & Patriarkatet.

Oftast används detta på denna plats angreppssättet tillsammans motiveringen för att detta personliga existerar politiskt, samt tanken existerar för att igenkänning bör utföra detta enklare på grund av läsaren för att ta mot sig budskapet.

Samma tanke finns inom Birgitta Boucht samt Carita Nyströms 70-talsklassiker Denna planet existerar vår.

Handbok inom systerskap, en pionjärverk inom finlandssvensk feminism. denna plats får även egna erfarenheter massiv lokal, dock ändå finns ett slående skillnad inom annonsen angående oss jämför Denna planet existerar vår tillsammans med mot modell existensen & Patriarkatet.

I Denna planet existerar vår ligger fokus vid för att utbilda kvinnor inom hur samhällsstrukturerna – kärnfamiljen, kapitalismen – diskriminerar kvinnor, samt uppmana mot solidarisk omorganisering från samhället.

Många röster får anlända fram – dels genom för att bokens numeriskt värde författare ständigt betonar för att dem lärt sig vilket dem är kapabel genom diskussion tillsammans med andra, dels genom för att boken inkluderar inlägg från en flertal andra personer inom olika livssituationer.

I existensen & Patriarkatet handlar detta mer angående för att ge läsaren argument för att nyttja inom diskussioner tillsammans antifeminister, samt åtgärder till hur den egna relationen (om man lever inom en heteroförhållande) kunna fungera mer jämställt.

Frågan existerar bara vilket denna feminism riktigt förmå åstadkomma

Ylva Perera

Mycket från boken ägnas åt problemen tillsammans finansiell ojämställdhet, dock istället på grund av för att bedöma detta ekonomiska systemet liksom sådant handlar detta angående hur kvinnor bäst bör klara sig inom detta – mot modell genom för att värna ifall sin intäkter samt pension.

Jämfört tillsammans 70-talsboken finns ett större medvetenhet angående hur olika faktorer påverkar diskriminering – sexualitet, etnicitet samt således vidare – dock inom praktiken blir perspektivet ändå väldigt smalt eftersom inga andra röster än författarens släpps in.

Något generaliserat handlar Denna planet existerar vår angående feminism vilket ett kollektiv rörelse var omorganiseringen från samhället står inom fokus, medan existensen & Patriarkatet handlar ifall individers egna uppfattningar samt livsval.

Även ifall Öhman bör äga ett eloge på grund av sitt pedagogiska samt förlåtande tilltal – denna påminner ifall för att detta ej går för att leva helt jämställt inom ett patriarkal planet – ligger ändå fokus vid för att förändra sig egen, snarare än vid för att förändra världen.

Liksom nästan samtliga andra nyutkomna skrivna verk inom identisk genre besitter existensen & Patriarkatet enstaka foto från författaren vid omslaget.

Redan denna plats antyds alltså för att detta existerar personen, feministen, liksom existerar från intresse.

Det denna plats beror naturligtvis vid för att trenden inom reklam överlag just idag existerar för att ansikten samt personliga registrerade namn säljer, dock detta denna plats existerar ej avskilt feminismens tillväxt, tvärtom.

Det finns helt uppenbart ett handelsplats på grund av feminism liksom fokuserar vid jaget istället till vid samhället.

Frågan existerar bara vilket denna feminism riktigt är kapabel åstadkomma.

Feminismen samt nyliberalismens oheliga allians

I boken Fortunes of Feminisms – From State-Managed Capitalism to Neoliberal Crisis (2013) går samhällsfilosofen Nancy Fraser igenom feminismens tillväxt inom relation mot kapitalismens dito.

Där 70-talsfeminismen såg omfördelningen från ekonomiska tillgångar liksom detta viktigaste medlet på grund av för att nå likhet mellan könen gjorde 80-talets nyliberala värderingar för att fokus flyttades mot problem att diskutera ifall identitet samt representation.

Det viktiga tillsammans med skiftet plats för att detta öppnade upp till ett mer nyanserad ögonkontakt vid förtryckande strukturer – sådana såsom ej grundar sig enbart vid finans samt kön, utan vid kulturella faktorer vilket etnicitet, sexualitet, könsidentitet, funktionalitet samt därför vidare.

Problemet uppstår då dessa faktorer ses liksom fristående ifrån ekonomiska faktorer, eftersom dem ej existerar detta.

Vad existerar feminism på grund av Kvinna mot Kvinna?

Även angående vissa förtryck, mot modell våld inom nära relationer, drabbar kvinnor inom varenda samhällsklasser finns detta ekonomiska skillnader inom hur våldet förmå bemötas (vem besitter råd för att lämna sin man, mot exempel? Fler modell vid ekonomiskt våld kunna läsas här.)

Dessutom finns ett kraftfull korrelation mellan mot modell etnicitet samt finansiell utsatthet, eftersom relaterade till rasism strukturer fullfölja detta svårare på grund av icke-vita personer för att erhålla sysselsättning samt bostad.

Korrelationen existerar även kraftfull mellan finansiell utsatthet samt chans för att leva ut sin identitet vilket hbtqi-person, eftersom ett icke-välbärgad transperson möjligen ej är kapabel komma ut från fruktan till för att mista jobbet.

Fraser förespråkar därför ej enstaka återgång mot 70-talsfeminismen per titta, eftersom detta innebär för att blunda till hur mångfacetterade förtrycken existerar, utan istället menar denna för att feminister måste behärska hantera båda perspektiven samtidigt.

Målet på grund av kampen måste existera för att samtliga bör behärska delta inom samhället vid lika villkor, samt på grund av detta behövs ett utjämning samt omfördelning både gällande vetenskapen om resurserhandel och finans samt gällande social ställning eller tillstånd (vilket existerar Frazers samlingsbegrepp till dem övriga förtryckskategorierna).

Problemet tillsammans dagens nyliberala identitetspolitiska feminism existerar för att fokus läggs vid synliggörande istället på grund av vid förändring.

detta denna plats leder mot för att autentisk jämställdhet lyser tillsammans sin frånvaro, trots för att termen ”feminism” syns överallt.

Exemplet tillsammans klädindustrin existerar talande, eftersom feminismen var bokstavligen går kapitalets ärenden – en företag kunna sälja t-skjortor tillsammans med trycket ”This fryst vatten What a Feminist Looks Like” samtidigt vilket man låter kvinnorna liksom syr dessa t-skjortor jobba beneath slavliknande förhållanden.

I detta fallet används feminismen vilket en sätt för att öka ojämlikheten snarare än för att främja den.

Feminism bortom jaget

När feminismen blir nyliberal blir den inledningsvis samt främst enstaka fråga angående för att skydda sina egna, personliga rättigheter.

Fokus läggs vid för att jag likt kvinna bör behärska tjäna lika många valuta vilket män, ej vid för att löneinkomsterna måste utjämnas både mellan kön samt mellan länder, klasser samt yrkesområden.

Feminismen blir då även ett fråga angående vilket förtryck jag personligen utsätts på grund av – detta existerar enstaka radikal missförstånd från termen ”tolkningsföreträde”.

Istället till för att tänka för att personer tillsammans med kunskap från t.ex.

rasism alternativt sexism besitter värdefull förståelse vilket behövs till för att samtliga tillsammans bör behärska motarbeta förtryck – samt likt detta därför skulle löna sig till varenda för att lyssna vid samt solidarisera sig tillsammans – finns enstaka utbredd koncept ifall för att man ej ”får” prata ifall något man ej upplevt.

Där oss förstår för att jämställdhet vid kulturell nivå ej existerar möjlig utan lika rättigheter vid finansiell nivå

Ylva Perera

Det leder enkel mot en från flera dåliga alternativ.

Antingen börjar jag inleda varenda samtal tillsammans för att rabbla upp mina privilegier: ”jo förlåt jag existerar ett ljus högskoleutbildad cis-kvinna, dock bla bla…” – vilket existerar sjukt oproduktivt eftersom detta oftast leder mot för att jag tar upp bara mer plats.

Eller, således använder jag all energi vid för att hävda min personlig offerposition – ”som finlandssvensk möter jag faktiskt även rasism”.

alternativt således blir jag kränkt ovan för att ej stå inom fokus samt avsäger mig kampen helt samt hållet.

Här ligger riskerna då detta politiska blir personligt.

Witt-Brattström säger för att t-skjortorna fyller år ett funktion genom för att människor sprider feminism inom detta offentliga rummet, vilket fullfölja för att människor ser detta samt kunna ställa frågor.

ej personligt inom bemärkelsen ”angår mig” – detta bör detta självklart utföra – utan inom bemärkelsen ”definierar mig”.

Då handlar kampen bara angående mig egen. angående hurudan jag existerar vilket feminist, vid vilka sätt jag diskrimineras samt hur resehandling politiskt precis jag existerar inom mitt sätt för att uttrycka mig.

Det betyder ej för att detta ej existerar livsviktigt för att dela personliga erfarenheter på grund av för att vid således vis behärska kartlägga förtryckande strukturer.

detta existerar viktigt för att samtliga får höras samt ses såsom individer, speciellt då detta gäller människor vilket tidigare klumpats ihop likt ett opersonlig massa beneath kategorier liksom ”kvinnor”, ”svarta” alternativt ”fattiga”.

Det förmå även artikel frigörande tillsammans med kaxiga selfies samt Spice Girls-anekdoter, helt enkelt liksom verktyg inom kampen.

Grejen existerar bara för att den kampen ej slutar var, detta existerar ursprunglig var den börjar.

då individer från samtliga stöt får tillfälle för att agera inom världen, lyssna vid varandra, samarbeta samt vid därför vis ändra dem strukturer likt orsakar förtryck.

Solidaritetsarbete tillsammans med asylsökande positivt exempel

Ett positivt modell vid detta denna plats ser oss faktiskt för tillfället inom den folkrörelse likt organiserar sig till asylsökares rättigheter runtom inom vårt land.

Det existerar människor såsom använder sina kroppar samt röster på grund av för att jobba mot en förtryckande struktur, utan för att på grund av den skull nödvändigtvis egen lyssna mot gruppen vilket detta riktas mot.

Feminismen värnar ifall kvinnors samt mäns lika värde samt rättigheter.

likt lyssnar, solidariserar sig samt handlar.

Som skapar ett rörelse likt både går ut vid för att ge röst åt enskilda förtryckta individer samt vid för att förändra samhällssystemen vilket möjliggör förtrycket.

Organisering existerar ej bara peppande samt roligt, detta existerar ofta frustrerande samt väldigt svårt, eftersom detta kräver för att jag lämnar min bekvämlighetszon samt blir enstaka sektion från en kontext jag ej isolerad förmå kontrollera.

Som ej bara handlar angående mig egen, utan ifall vilket jag kunna bidra mot för att producera tillsammans tillsammans med andra.

Det existerar tungt eftersom man öppnar sig på grund av både andras smärta samt – inom mitt fall – egna sociala hjärnspöken, dock detta existerar även kärleksfullt samt stärkande.

Framför allt existerar detta enda sättet för att åstadkomma autentisk förändring.

Jag drömmer angående ett feminism inom identisk stil.

Där detta intressanta ej existerar hurudan feminist ”jag” existerar – ifall jag sminkar mig, ifall jag rakar mina ben – utan ifall jag förmå bidra mot en samhälle var samtliga får titta ut liksom dem önskar.

var oss ej bara skriker ”feminism” utan ”förnya translagen” samt ”lika ersättning åt alla”.

Där oss förstår för att jämställdhet vid kulturell nivå ej existerar möjlig utan likhet vid finansiell nivå.

Eller, på grund av för att travestera Bertold Brecht: var oss ej strävar efter för att ”vara” feminister, utan efter för att producera en status såsom fullfölja feminism möjligt – alternativt ännu hellre överflödigt.
Ylva Perera existerar författare samt kulturjournalist.