Hur många ger pengar till välgörenhet

Forskning ifall filantropi VARFÖR SKÄN KE R oss BO RT PENGAR? Anna Breman F O R S K N inom N G inom F inom C K F O R M AT EFI:s aktivitet sidé Institutet existerar ett vetenskaplig institution, nära vilken undersökning skall bedrivas oberoende från såväl ekonomiska liksom politiska intressen.

Institutets arbetsuppgift existerar för att bedriva teoretisk samt empirisk undersökning inom samhällsvetenskapernas, särskilt dem ekonomiska vetenskapernas, plats samt jobba tillsammans med spridning från forskningens effekt. Vägledande på grund av EFI-forskarnas omröstning från uppdrag existerar forskningsområdets behov från praktisk alternativt teoretisk vidareutveckling, projektens metodologiska nyfikenhet samt forskarnas eget nyfikenhet.

Forskningens arrangemang Forskningen nära EFI existerar organiserad inom 20 forskningssektioner. Ordinarie sektionschefer nära EFI existerar inom regel professorer nära Handelshögskolan inom huvudstaden. EFI-sekt ion: Företagslednings- samt Arbetslivsfrågor (A) Centrum till Entreprenörskap samt Affärsskapande (E) Offentlig Organisation (F) upplysning Management (I) Programmet Människa samt Organisation (PMO) Management från nyhet samt Produktion (T) Media samt finansiell Psykologi (P) Centrum till Konsumentmarknadsföring (CCM) Centrum på grund av Informations- samt Kommunikationsforskning (CIC) reklam, Distributionsekonomi samt fabriksmässig Dynamik (D) Centrum på grund av företagsstrategi samt konkurrenskraft (CSC) rapportering samt Finansiering (B) Centrum till redovisningsbaserad ekonomisk utvärdering samt kostnadsintäktsanalys (BFAC) ekonomisk finans (FI) Centrum på grund av Hälsoekonomi (CHE) Internationell finans samt Geografi (IEG) Samhällsekonomi (S) finansiell Statistik (ES) Rättsvetenskap (RV) Centrum på grund av skatterätt (SR) Styrelseordförande: Professor Carin Holmquist Institutets chef: Docent Filip Wijkström plats EFI, kartong 6501, SE-113 83 huvudstaden, land.

Besöksadress: Sveavägen 65, huvudstaden. Telefon: + 46(0)8-736 90 00 2 Fax: + 46(0)8-31 62 70 E-post: efi@hhs.se Hemsida: www.hhs.se/efi/ Sektionschef: Sven-Erik Sjöstrand Carin Holmquist Nils Brunsson Mats Lundeberg Andreas Werr (vik) Pär Åhlström Guje Sevón Magnus Söderlund Per Andersson Björn Axelsson Örjan Sölvell Johnny träd Kenth Skogsvik Clas Bergström Magnus Johannesson Mats Lundahl Paul Segerstrom Anders Westlund Johnny Herre Bertil Wiman www.pwc.com / titta Öhrlings PricewaterhouseCoopers existerar Sveriges inflytelserik företag inom revision samt rådgivning tillsammans med 3 400 medarbetare samt kontor vid 125 orter runt angående inom landet.

dem 60 000 kunderna utgörs från globala företag, svenska storföretag samt organisationer, mindre samt medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. inom tjänsteutbudet ingår förutom revision även rapportering, riskhantering, skatterådgivning, corporate finance samt ytterligare revisionsnära rådgivning. Öhrlings PricewaterhouseCoopers ingår inom PricewaterhouseCoopers såsom existerar världens största nätverk inom revision samt rådgivning tillsammans med mer än 154 000 medarbetare inom 153 länder världen ovan.

Ämnesord: Filantropi, nationalekonomi, altruism ISSN 1654-8566 ISBN: 978-91-7258-765-6 © EFI samt författaren, 2008 Omslag samt formgivning: Manifesto, Petra Lundin Grafisk struktur, inlaga: Mats Glenngård Omslagsfoto: Lasse Lychnell Omslagsfoto, porträtt: Knut Koivisto Bilder inlaga: Lasse Lychnell, www.lasselychnell.com Distribuerad av: EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet nära Handelshögskolan inom huvudstaden låda 6501, 113 83 huvudstaden www.hhs.se/efi efi@hhs.se Tryck: Elanders Gotab, huvudstaden, 2008 4 Forskning inom Fickformat existerar enstaka vetenskaplig skriftserie inom samarbete mellan EFI nära Handelshögskolan inom huvudstaden samt Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Syftet tillsammans skriftserien existerar för att sprida aktuell undersökning angående finans samt samhälle. Författarna existerar huvudsakligen nydisputerade vetenskapsman verksamma nära Handelshögskolan inom huvudstaden. Skrifterna visar upp författarnas undersökning. såsom brukligt existerar nära EFI äger författarna haft full frihet för att självständigt utforma projekt- samt resultatredovisning.

Serieredaktörer Ilinca Benson samt Filip Wijkström. 2008 Linda Port nof f, Musikbranschens styrningsproblematik. Kalle Kraus, Sven alternativt pengarna? Styrningsdilemman inom äldrevården. Pernilla husdjur relius Karlberg, Vd beneath press – ifall medialiseringen från näringslivets chef. Anna Breman, undersökning angående filantropi. Varför skänker oss försvunnen pengar?

Beställningar: efi.publications@hhs.se 5 Innehåll Förord 7 introduktion 11 belönande inom land samt belönande internationellt 23 vad fungerar inom insamlingsverksamhet? 33 Staten samt insamlingsorganisationerna 51 beskrivning 59 Referenser 69 6 Förord Ideella organisationer existerar viktiga aktörer inom samhället samt deras innebörd ökar vid alltfler områden.

Samtidigt växer konkurrensen ifall resurserna, ej minimalt eftersom internationella organisationer etableras inom landet. Detta ställer högre krav vid professionalitet samt kompetens hos insamlingsansvariga inom organisationerna. Mot den bakgrunden blir detta ännu viktigare för att framstå såsom enstaka pålitlig samt produktiv mottagare från givarnas valuta.

ett utmärkt start existerar då för att äga en således kallat 90-konto. detta visar vid seriositet gentemot denkbar givare. flera organisationer strävar efter för att öka andelen insamlade medel. detta kunna antingen göras genom för att hitta nya grupper från tänkbara givare alternativt genom för att ett fåtal nuvarande givare för att skänka mer. dock hur övertygar man vid en effektivt sätt icke-givare för att stödja organisationens ändamål?

samt hur får man befintliga givare för att ge oftare alternativt bidra tillsammans med större belopp? Tidigare undersökning visar för att enstaka sektion människor skänker valuta från egoistiska skäl. Några utför detta på grund av för att må god samt andra på grund av för att dem bryr sig ifall vad pengarna används mot. inom den denna plats skriften överför nationalekonomen Anna Breman praktiskt användbar förståelse vid området.

Resonemangen bygger vid konsekvens ifrån hennes personlig undersökning inom kombination tillsammans med slutsatser ifrån undersökning inom nationalekonomi samt neurovetenskap. fräsch undersökning tillsammans med magnetröntgenkameror visar exempelvis för att centra inom hjärnan vilket existerar relaterade mot välbefinnande aktiveras nära välgörenhet.

(I detta sammanhanget önskar jag betona för att denna informativa text bidrar mot för att öka både förståelse samt välbefinnande!) Anna Bremans studier ligger mot bas på grund av hennes doktorsavhandling nära Handelshögskolan inom huvudstaden. dem ger flera intressanta modell vid framgångsrikt insamlingsarbete. Genom för att lättbegripligt förklara resultaten från en flertal laboratorie- samt fältexperiment presenteras 7 insamlingsmetoder såsom fungerar god – samt även sådana liksom fungerar mindre god.

Breman pekar även vid tre viktiga framtidstrender likt påverkar den ideella sektorn. Den inledande trenden existerar den ökande konkurrensen. Den andra existerar företagens nyfikenhet till socialt ansvarstagande (CSR), likt existerar vid väg för att bli ett kärnfråga inom näringslivet. Slutligen lyfter Anna Breman fram begreppet mätbarhet. flera organisationer försöker ta fram nyckeltal liksom existerar anpassade mot den egna verksamheten.

Jag vet för att detta existerar svårt för att producera allmängiltiga nyckeltal. Samtidigt vet jag för att intressenterna ställer krav vid ett klar återrapportering från hur organisationerna använder sina tillgångar. Inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers bidrar oss vid flera sätt mot den akademiska kunskapsutvecklingen inom den ideella sektorn. Jag äger haft förmånen för att lyssna mot Anna Breman vid vårt årliga arrangemang Ideellt forum, var denna höll enstaka uppskattad presentation angående sina studier.

Därför existerar detta särskilt roligt för att hennes undersökning idag sprids vid en nytt sätt samt kommer ännu fler inom sektorn mot sektion. Organisationernas sysselsättning tillsammans med för att generera nya tillgångar via gåvoinsamling existerar viktigt till för att förbättra sektorns verksamheter. vid identisk sätt existerar den på denna plats skriften en viktigt bidrag mot vår något som ökar i storlek eller antal förståelse angående den ideella sektorns organisationer samt deras förutsättningar.

Jonas Grahn Auktoriserad revisor samt Partner, Öhrlings PricewaterhouseCoopers 8 Inledning Varför önskar människor skänka försvunnen sina valuta samt varför bryr sig nationalekonomer ifall altruism? inom land besitter bland annat socionomer, statsvetare, sociologer samt företagsekonomer beneath senare tid studerat ideell aktivitet (se mot modell Wijkström samt Lundström 2002; Amnå 2006).

Nationalekonomer besitter inom massiv utsträckning saknats inom detta forskningsfält. Nationalekonomi, ett disciplin liksom teoretiskt bygger vid antaganden ifall människors egenintresse, besitter haft svårt för att förklara altruistiskt beteende. Samtidigt vet oss för att enstaka avgörande majoritet svenskar varenda kalenderår skänker valuta mot ideell aktivitet.

2006 uppgick detta privata givandet mot organisationer tillsammans därför kallade 90-konto (se faktaruta vid nästa sida) mot 5 miljarder kronor (SFI 2008). Därtill kommer statliga medel såsom går mot olika former från ideell aktivitet, bidrag samt anslag ifrån en stort antal privata stiftelser samt privatpersoner såsom bidrar tillsammans med miljarder inom medlemsavgifter samt enstaka massiv mängd ideellt arbete.1) Den ideella sektorns totala omsättning beräknas mot cirka 140 miljarder inom land (Wijkström samt Einarsson 2006).

1) på grund av enstaka omfattande översyn från den svenska ideella sektorns olika tillgångar samt fördelningen mellan olika delsektorer, titta Wijkström samt Lundström (2002). 11 Stiftelsen till Insamlingskontroll (SFI) SFI:s huvudmän existerar den svenska arbetsmarknadens centralorganisationer – LO, SACO, TCO samt Svenskt Näringsliv samt FAR SRS. SFI:s syften existerar för att verka på grund av för att • insamlingar bland allmänheten till humanitära, välgörande samt kulturella ändamål, miljövård, naturskydd samt andra allmännyttiga ändamål sker beneath betryggande övervakning.

• insamlingar ej belastas tillsammans med oskäliga kostnader. • sunda marknadsföringsmetoder används vid insamlingsområdet. • ändamålsenliga metoder till insamlingskontroll utvecklas. St if t elsen f ör Insamlingskont roll 2008 vad existerar en 90-konto? • SFI administrerar 90-konto likt på grund av givaren existerar ett stöd vid för att insamlingen sköts vid en ansvarsfullt sätt samt för att pengarna går mot syftet eller målet utan oskäliga kostnader.

• Endast dem ideella föreningar, stiftelser samt trossamfund likt besitter godkänts såsom kontrollgirokontoinnehavare från SFI samt granskas från SFI kunna ett fåtal en sjusiffrigt 90-konto hos Plusgirot alternativt Bankgirot. • SFI granskar varenda organisationer tillsammans 90-konton ett gång per kalenderår till för att säkerställa för att SFI:s riktlinjer avseende data följs.

ifall enstaka organisation ej möter SFI:s krav fråntas 90-kontot omedelbart. St if t elsen f ör Insamlingskont roll 2008 Den ideella sektorn utmärks från för att dess organisationer ej delar ut eventuellt ekonomiskt överskott såsom profit mot någon form eller gestalt från ägare alternativt huvudman.2) dem bör även äga inslag från idealitet, vilket innebär bidrag alternativt frivillig medverkan ifrån privatpersoner.

Inom svensk undersökning besitter den ideella sektorn placerats inom den domän likt kallas civilsamhället.3) dem största aktörerna existerar idrottsrörelsen samt arbetarrörelsen tillsammans med fack- samt yrkesföreningar. Dessa organisationer existerar drivna från medlemskap samt ett upphöjd andel ideellt sysselsättning. Folkrörelser samt medlemskap besitter 2) inom USA samt Storbritannien används ofta utrycket the non-profit sector.

3) titta Wjkström samt Lundström (2002) till ett samtal ifall civilsamhället såsom term samt hur den ideella sektorn definieras samt klassificeras. 12 därför varit numeriskt värde centrala term inom svensk undersökning angående civilsamhället. många undersökning besitter fokuserat vid folkrörelser samt exempelvis deras innebörd till demokrati (Amnå 1999).

Denna text fokuserar vid dem organisationer inom den ideella sektorn liksom aktivt samlar in valuta mot välgörande ändamål ifrån allmänheten. Röda korset, Rädda Barnen, Cancerfonden, Diakonia samt doktor Utan Gränser tillhör dem största organisationerna inom landet. Jag kallar dessa organisationer på grund av insamlingsorganisationer på grund av för att betona för att dem, mot skillnad ifrån flera andra ideella organisationer, helt alternativt delvis existerar beroende från medel insamlade ifrån allmänheten.

landet skiljer sig ifrån flera andra länder inom hur insamlingsorganisationerna regleras. Sedan 1940-talet kontrolleras insamlingsorganisationerna från Stiftelsen på grund av Insamlingskontroll (SFI, titta faktaruta vid s. 12). Endast dem ideella föreningar, stiftelser samt trossamfund såsom äger godkänts vilket kontrollgirokontoinnehavare från SFI samt liksom granskas från SFI kunna erhålla en sjusiffrigt 90-konto.

90-kontot bör artikel ett bekräfta till givaren vid för att insamlingen sköts vid en ansvarsfullt sätt samt för att pengarna går mot syftet eller målet utan oskäliga kostnader. Detta struktur innebär för att oss inom landet besitter ett väl definierad zon tillsammans med organisationer liksom redovisar sin aktivitet, inklusive insamlade medel, i enlighet med gemensamma riktlinjer.

Den ideella sektorn samt insamlingsorganisationerna Ideella sektorn • Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte. Organisationerna delar ej ut eventuellt ekonomiskt överskott mot ägare alternativt huvudman. • Verksamheten besitter inslag från idealitet, såsom bidrag alternativt frivilligt sysselsättning ifrån privatpersoner. • Sektorn omsätter inom land cirka 140 miljarder per tid.

Insamlingsorganisationerna • Den sektion från den ideella sektorn likt finansieras helt alternativt delvis från privata bidrag var pengarna går mot välgörande ändamål.

Förra året skänktes närmare 9 miljarder kronor mot välgörenhet.

• Omsätter cirka 10 miljarder kronor varav hälften kommer ifrån privata givare. • Kontrolleras från Stiftelsen på grund av Insamlingskontroll, SFI. 13 Dessutom skiljer sig land ifrån dem flesta andra länder inom västvärlden inom samt tillsammans med för att donationer mot välgörande ändamål ej existerar avdragsgilla. Detta förmå existera ett från anledningarna mot för att den ideella sektorn äger ett inom internationell jämförelse många upphöjd grad från frivilligt jobb (Wijkström 1997; Jeppsson Grassman samt Svedberg 1999), dock relativt låga privata donationer från finansiella tillgångar per capita (Breman 2006).4) undersökning kring givandets omfattning samt innebörd inom den ideella sektorn äger varit eftersatt inom landet.

Både antalet organisationer samt insamlade medel ökar (SFI 2008). Detta existerar enstaka kraftigt något som ökar i storlek eller antal zon liksom snabbt förändras. vid 15 kalenderår besitter antalet insamlingsorganisationer inom land mer än trefaldigats (Breman 2006). Social aktivitet, såsom vård för äldre, missbrukarvård samt stöd mot hemlösa, vilket tidigare sköttes från statliga samt kommunala kroppsdel, köps inom allt större utsträckning in ifrån privata aktörer, både vinstdrivande samt ideella organisationer.

Samtidigt besitter flera internationella organisationer tillsammans med massiv upplevelse från insamlingsarbete, dock utan stabilisering eller fastsättning inom den svenska folkrörelsetraditionen tillsammans stora medlemsburna organisationer (Hvenmark 2008), såsom program samt Actionaid, etablerat sig inom landet. på grund av för att möta den ökande konkurrensen angående insamlade tillgångar ifrån allmänheten upplever flera från dem traditionell samt etablerade organisationerna inom land för att dem måste förändra sitt sysselsättning.

mot resultat från dessa förändringar ökar dem medlemsdrivna organisationernas fokus vid professionell data. vilket vet oss ifall drivkrafterna på baksidan människors donationer samt givande? Vilka insamlingsmetoder besitter demonstrerat sig artikel effektiva? Hur provar oss vad såsom fungerar? Borde oss inom landet utföra vilket man redan besitter gjort inom flera andra länder samt utföra donationer skattemässigt avdragsgilla?

Jag visar upp inom denna text enstaka överblick från hur nationalekonomer internationellt resonerar samt forskar ifall gåvor samt välgörenhet. Fokus ligger vid donationer ifrån privatpersoner.5) Den amerikanska forskningen dominerar starkt då detta gäller studier från välgörenhet inom national4) inom den denna plats boken fokuserar jag vid detta regelbundna givandet från relativt små belopp mot ideella organisationer.

Jag lämnar alltså både frågorna angående stora enstaka donationer samt givandet från tidsperiod (ideellt arbete) såsom även existerar viktiga resurskällor till den ideella sektorn. då detta gäller dem insatser från frivilligt jobb vilket görs från svenskar samt den kvantitativa undersökning såsom besitter vuxit fram angående detta beneath 1990-talet ( Jeppsson Grassman samt Svedberg 1999) ser oss dock för att vissa frågeställningar tycks överlappa samt mot samt tillsammans med länka ihop dessa numeriskt värde resurstillskott ifrån privatpersoner.

14 ekonomi (se Andreoni 2006 på grund av enstaka utmärkt översikt från denna forskning). många från den litteratur samt förståelse såsom existerar kommer därför ifrån amerikanska vetenskapsman. Jag belyser dem viktigaste resultaten ifrån den internationella litteraturen, dock jag önskar särskilt lyfta fram konsekvens ifrån min personlig undersökning såsom besitter genomförts inom land.

Jag besitter haft passage mot svensk uppgifter både vid organisationsnivå samt vid individnivå. Datan vid organisationsnivå kommer ifrån SFI samt omfattar varenda organisationer inom landet tillsammans med 90-konto. Datan vid individnivå kommer ifrån en flertal samarbeten tillsammans svenska insamlingsorganisationer. tillsammans hjälp från materialet besitter jag systematiskt testat olika motiv på grund av belönande (Breman 2006).

inom detta start avsnitt ges ett överblick från den befintlig nationalekonomiska kunskapen angående motiven på baksidan välgörenhet. till detta första: existerar belönande själviskt? på grund av detta andra: vad sker inom hjärnan då oss skänker försvunnen pengar? till detta tredje: Blir man lycklig från för att ge alternativt existerar lyckliga personer mer generösa?

existerar givandet själviskt? Nationalekonomisk teori utgår traditionellt sett ifrån enstaka nyttomaximerande individ liksom drivs från egenintresse. för att arbeta hårt på grund av för att tjäna valuta samt sedan skänka försvunnen dem ter sig ej rationellt utifrån detta synsätt. existerar altruistiskt beteende egentligen gömd själviskhet? ett tillfälle existerar för att man ger mot organisationer likt man får något tillbaka ifrån alternativt likt man tidigare äger fått något från.

Exempelvis äger jag inom USA undervisat inom sal 129 vilket officiellt även benämns ”the Coca-Cola classroom”. Företaget besitter troligen ej skänkt valuta mot universitetet enbart till för att främja kurs. Även Handelshögskolan inom huvudstaden besitter flera undervisningsrum samt salar uppkallade efter rika personer såsom besitter skänkt valuta mot skolan.

andra typer från gåvor ger nytta till individen även ifall detta ej ständigt kommer givaren mot sektion. Exempelvis är kapabel ett individ vilket skänker valuta mot cancerforskning äga inom åtanke för att detta enstaka ljus kommer för att artikel mot nytta på grund av någon närstående. 5) Insamlingsorganisationer får även gåvor ifrån privata företag samt stiftelser, dock kunskapen angående dessa existerar betydligt mindre.

Oavlönat sysselsättning existerar enstaka ytterligare struktur från välgörenhet vilket tyvärr existerar relativt outforskad inom nationalekonomin samt därför ej får område inom denna översyn (för svenska information ifall ideellt sysselsättning, titta dock Jeppson Grassman samt Svedberg 1999). 15 Ett andra alternativ existerar för att organisationen erbjuder ett service såsom man utnyttjar.

Man förmå exempelvis donera mot den religiösa samling vilket man går mot varenda vilodag, en museum man ofta besöker, alternativt mot detta högskola var ens små människor utbildar sig.

Den största delen från pengarna går direkt mot välgörenhet, dock organisationerna behöver även valuta till för att driva verksamheten.

ett tredjeplats tillfälle existerar för att man ger på grund av för att man önskar nå högre ställning eller tillstånd inom samhället, alternativt omvänt på grund av för att man för att man ej önskar verka snål. Personer är kapabel uppleva press ifrån släkt alternativt arbetskamrater för att ge. detta kunna artikel svårt för att yttra nej mot för att köpa bingolotter likt säljs till för att stödja ett kollegas barns fotbollsklubb.

Dessa alternativ förmå dock ej förklara all typ från belönande.

Det betyder för att flera liksom ger valuta mot välgörenhet äger riktig mot enstaka skattereduktion inom nästa års deklaration.

Varför skulle man inom därför fall ge valuta anonymt mot fattigdomsbekämpning inom Afrika? vilket driver individer för att bidra mot biologisk diversitet genom för att rädda enstaka sällsynt fågelart vilket dem troligtvis inte någonsin själva kommer för att erhålla se? Hur redogör man fenomenet tillsammans individer vilket skänker försvunnen stora summor mot välgörande ändamål inom sina testamenten?

Skulle detta behärska artikel sålunda för att människor skänker valuta till för att detta ger dem enstaka emotion från välbefinnande för att utföra osjälviska handlingar? detta skulle behärska förklara belönande likt ej kunna härledas mot själviska motiv. Man mår helt enkelt god från för att ge. Den amerikanske nationalekonomen James Andreoni (1989; 1990) besitter kallat detta motiv mot belönande warmglow giving samt demonstrerat teoretiskt hur detta är kapabel motivera människor mot för att ge valuta mot välgörenhet.

Den bakomliggande tanken existerar för att individen motiveras både från ren altruism, detta önskar yttra enstaka verklig omtanke angående detta välgörande syftet eller målet liksom pengarna går mot samt från för att denna alternativt denne mår god från för att ge. Andreonis teori besitter idag blivit den ledande inom nationalekonomi liksom förklaring mot välgörenhet.

ett sektion människor skänker således försvunnen valuta från rent egoistiska skäl, andra på grund av för att dem mår god från detta samt vissa på grund av för att dem genuint bryr sig ifall vad pengarna används mot. till dem flesta människor existerar motiven mot för att skänka försvunnen valuta enstaka blandning från ovanstående möjligheter.

enstaka massiv mängd studier äger gjorts på grund av för att testa altruism, dock den elementär frågan ifall dem underliggande motiven existerar svår för att testa. Nyligen äger dock nationalekonomer börjat samarbeta tillsammans med hjärnforskare på grund av för att undersöka vilket såsom sker inom hjärnan då man fattar ekonomiska beslut. möjligen detta förmå lära oss något ifall altruism?

16 Teorin ifall imperfekt altruism Warm-glow giving • Warm-glow giving kallas även på grund av imperfekt altruism. • dem flesta människor motiveras mot osjälviska handlingar genom enstaka kombination från ren altruism samt välbefinnande från för att ge (warm-glow). • Ren altruism innebär för att man genuint bryr sig ifall andra människor alternativt en välgörande ändamål.

• Warm-glow innebär för att man mår god från givandet såsom ett frivillig papper. vilket sker inom hjärnan då oss skänker försvunnen pengar? på grund av för att analysera altruism besitter vetenskapsman utvecklat detta sålunda kallade diktatorspelet. Frivilliga försökspersoner rekryteras till för att delta inom enstaka försöksmässig forskning.

Experimenten går mot vid nästa sätt. Forskarna ger deltagarna enstaka summa valuta, exempelvis 100 kronor. Deltagarna får känna till för att enstaka sektion alternativt varenda valuta förmå tillfalla välgörenhet6) alternativt dem själva. Sedan får deltagaren, ”Diktatorn”, välja fritt hur många från pengarna han alternativt denna önskar skänka försvunnen samt hur många denne alternativt denna önskar behålla egen.

eftersom ett individ enväldigt beslutar angående fördelningen från pengarna kallas experimentet på grund av diktatorspel.

Vill ni ge välgörenhet inom present?

Diktatorspelet äger testats hundratals gånger inom olika länder tillsammans olika stora summor valuta (se exempelvis Camerer 2003 till enstaka överblick från denna litteratur). Hur många man ger varierar mellan olika mottagare, organisationer samt scenarier. Trots för att besluten existerar anonyma finner man för att dem flesta människor väljer för att dela tillsammans med sig, oavsett nation, tro alternativt kön samt oavsett angående man tar beslut angående små alternativt stora summor.

självklart finns detta även människor likt ej ger några valuta alls. dem flesta människor väljer för att skänka försvunnen valuta även ifall mottagaren existerar ett anonym individ såsom dem inte någonsin besitter träffat samt liksom inte någonsin kommer för att erhålla känna till vilket omröstning dem gjorde. vetenskapsman ser detta liksom bevis till för att människor ej existerar osjälviska endast mot närstående familjemedlemmar utan även mot främlingar (Camerer 2003).

6) inom flera fall existerar mottagaren enstaka ytterligare deltagare inom experimentet, dock ibland används olika insamlingsorganisationer. 17 För för att ta forskningen en steg längre samt undersöka vad likt sker inom hjärnan då man skänker valuta mot välgörenhet äger vetenskapsman använt magnetröntgenkameror. Frivilliga försökspersoner äger rekryterats till för att delta inom diktatorspel samtidigt vilket dem befinner sig inom enstaka magnetröntgenkamera.

Magnetröntgenkameror ger enstaka tredimensionell foto från ett människas hjärnaktivitet. detta utför för att oss är kapabel titta vilka delar från hjärnan såsom aktiveras då ett individ fattar ekonomiska beslut. inom vårt fall existerar oss intresserade från vad såsom sker inom hjärnan då man utför enstaka altruistisk papper. Neuroeconomics • Neuroeconomics existerar en nytt forskningsområde inom nationalekonomi, såsom kombinerar nationalekonomi tillsammans med neurovetenskap.

• tillsammans hjälp från magnetröntgenkameror förmå vetenskapsman avläsa vilket såsom sker inom hjärnan då oss fattar ekonomiska beslut. • Denna undersökning hjälper oss för att förstå varför oss observerar vissa ekonomiska beteenden. på denna plats existerar en quotation ifrån enstaka nyhet angående altruism baserad vid enstaka forskning var man använder magnetröntgen, publicerad inom Proceedings of the National Academy of Sciences, enstaka framstående amerikansk vetenskaplig tidskrift: » We show that the mesolimbic reward struktur fryst vatten engagerad bygd donations in the same way as when monetary rewards are obtained.

Furthermore, medial orbitofrontal-subgenual and sido orbitofrontal areas, which also play key roles in more primitive mechanisms of social attachment and aversion, specifically medla decisions to donate or to oppose societal causes« (Moll m fl 2006, s. 15623-15628). Detta säger väl allt? Inte? Låt mig översätta citatet mot lättbegriplig svenska: människor mår utmärkt från för att ge.

Välgörenheten ökar inom Sverige.

då frivilliga försökspersoner ombeds besluta ifall dem önskar skänka valuta mot välgörenhet alternativt behålla pengarna själva avslöjar magnetröntgenkameran för att dem delar från hjärnan vilket existerar relaterade mot välbefinnande aktiveras då man skänker försvunnen 18 pengar. Detta plats den inledande studien vilket kunde visa neurovetenskapligt stöd på grund av Andreonis teori ifall warm-glow giving.

en annat grupp från vetenskapsman (Harbaugh m fl 2007) avgjorde sig till för att närmare undersöka förhållandet mellan ren altruism samt välbefinnande från för att ge. Även inom denna undersökning användes magnetröntgenkameror, dock forskarna jämförde idag frivilliga tillsammans med påtvingade donationer mot välgörenhet. Icke-frivilliga donationer förmå jämföras tillsammans för att erlägga avgift medan frivilliga donationer existerar för att likna nära vanlig privat välgörenhet.

Nationalekonomisk teori förutsäger för att rena altruister endast bryr sig angående vad pengarna används mot. dem bör därför, i enlighet med teorin, må god från för att titta valuta vandra mot ideell aktivitet även ifall donationerna existerar icke-frivilliga. angående belöningscentra aktiveras nära icke-frivilliga donationer tyder detta vid ren altruism då syftet eller målet ger positiva känslor trots för att donationen ej plats frivillig.

Teorin angående warm-glow giving säger för att detta existerar detta aktiva valet för att donera vilket ger välbefinnande samt ej vilket pengarna används mot. angående man motiveras från välbefinnande bör frivilliga snarare än icke-frivilliga donationer leda mot mer handling inom hjärnans belöningscentra. detta existerar troligt för att dem flesta individer existerar imperfekt osjälviska samt motiveras både från ren altruism samt från för att dem mår god från för att ge.

då forskarna jämför frivilliga tillsammans icke-frivilliga donationer kunna oss titta angående detta stämmer. varenda deltagare inom studien fick 100 dollar. Icke-frivilliga donationer innebar för att forskarna tog enstaka sektion från pengarna ifrån deltagarna samt gav direkt mot ett bestämd ideell organisation. inom dem frivilliga donationerna fick deltagarna besluta själva hur många dem ville ge.

Resultaten existerar fascinerande. till detta inledande, då pengarna blev tagna ofrivilligt fanns detta identisk centra inom hjärnan liksom aktiverades vilket man observerade inom den tidigare studien, detta önskar yttra belöningscentra.

Vi besitter sett tydligt samt klart för att 1) välgörenhet hjälper människor likt existerar inom behov, 2) välgörenhet bidrar mot givarens välbefinnande, samt 3) genom välgörenhet således är kapabel världen bli ett mer rättvis plats.

Detta tolkas vilket bevis till för att individerna existerar rena altruister vilket besitter en genuint nyfikenhet på grund av vilket pengarna används mot. till detta andra kunde man konstatera för att belöningscentra aktiverades även nära frivilliga donationer. Detta fanns väntat, dock detta intressanta fanns för att belöningscentrat stimulerades mer nära frivilliga donationer än nära ofrivilliga, vilket tyder vid för att Andreoni (1989; 1990) ägde riktig då denne sade för att individer motiveras både från ren altruism samt från för att dem mår utmärkt från för att ge vilket frivillig, avsiktlig papper.

19 När donationer ej kunna förklaras tillsammans med själviska motiv visar således undersökning för att personer skänker valuta mot välgörenhet tackar vare enstaka kombination från ren altruism samt från för att dem mår god från för att ge. för att människor mår god från för att ge överensstämmer även tillsammans med utfall ifrån enkätundersökningar var individer liksom ger valuta mot välgörenhet besitter demonstrerat sig existera lyckligare än individer liksom ej ger valuta.

Den denna plats guiden på grund av data från välgörenhetsmedel ger råd angående välgörenhet därför för att ni är kapabel stödja välgörenhetsorganisationer likt betyder maximalt på grund av dig, oavsett din ekonomiska situation.

ett relaterad fråga existerar dock ifall lyckliga individer ger mer valuta mot välgörenhet alternativt angående givandet fullfölja dem lyckliga. Blir oss lyckliga från för att ge alternativt ger lyckliga personer mer pengar? på grund av för att undersöka välmående samt välgörenhet skickade Elizabeth Dunn (2008), inom en samarbete tillsammans med kollegor inom Kanada samt USA, ut enstaka enkätundersökning tillsammans grundlig problem att diskutera angående bland annat hur många valuta man ger mot välgörenhet, intäkt samt självuppskattad lycka vid ett skal 1-10.

Liksom inom tidigare studier visade detta sig för att detta fanns en positiv samband mellan välgörenhet samt välbefinnande. Kausaliteten, detta önskar yttra ifall lyckliga personer ger mer alternativt angående belönande utför för att människor blir lyckligare, existerar dock kvar oklar. inom en andra steg inom identisk undersökning följde forskarna enstaka assemblage individer likt ägde fått bonus vid sin kontor.

dem undersökte hur nöjda dem plats tillsammans med sina liv före samt efter dem fått ett bonus. vid detta sätt fick dem kunskap angående individernas generella lyckonivå. Sedan relaterade dem hur individerna spenderade sin bonus mot förändringar inom lyckonivån. dem fann för att personerna vilket spenderade pengarna ifrån bonusen vid sig själva fanns mindre lyckliga än dem liksom spenderade pengarna vid andra människor alternativt vid välgörenhet.

Denna slutsats höll trots för att man kontrollerade på grund av första lyckonivå. Slutligen genomförde forskarna en experiment.

Hur står detta mot tillsammans viljan samt förmågan för att öppna plånboken till välgörande ändamål inom slutet från en tid präglat från kris?

inom experimentet – återigen en sålunda kallat diktatorspel – fick deltagarna enstaka summa valuta. Deltagarna delades slumpmässigt in inom numeriskt värde grupper. inom den en gruppen blev dem tillsagda för att spendera pengarna vid sig själva. inom den andra gruppen skulle dem spendera pengarna vid välgörenhet. Forskarna mätte självuppfattad lycka både före samt efter experimentet.

dem fann för att lyckonivån ökade hos dem vilket spenderade pengarna vid andra, dock ej hos dem 20 individer såsom spenderade pengarna vid sig själva. Detta existerar den inledande studien liksom seriöst försöker testa kausalitet mellan välgörenhet samt välbefinnande. Resultaten indikerar för att man blir lyckligare från för att ge valuta mot välgörande ändamål samt ej för att detta endast existerar lyckliga personer såsom ger valuta.

detta en utesluter dock ej detta andra. beskrivning samt vägledning mot läsning undersökning besitter demonstrerat för att enstaka sektion människor skänker försvunnen valuta från rent egoistiska skäl, andra på grund av för att dem mår god från detta samt vissa på grund av för att dem genuint bryr sig angående vilket pengarna används mot.

tackar vare kombinationen från neurovetenskap samt nationalekonomi vet oss för att på grund av dem flesta människor existerar motiven mot för att skänka försvunnen valuta enstaka blandning från ovanstående möjligheter. inom nästa avsnitt presenteras uppgifter ifall belönande inom land samt utomlands. Hur många valuta skänks varenda tid mot välgörenhet?

Hur existerar givandet uppdelat mellan olika sektorer? Hur många ger oss inom landet jämfört tillsammans med andra länder? detta tredjeplats kapitlet handlar ifall organisationers insamlingsarbete, vilket ofta kallas fundraising. Vilka metoder förmå oss nyttja till för att testa vad vilket fungerar bra? vad äger demonstrerat sig öka donationer samt vad påverkar ej privatpersoners gåvor?

Hur lär oss oss mer angående vilket likt fungerar? detta fjärde kapitlet tar upp statens relation mot den ideella sektorn utifrån en nationalekonomiskt perspektiv. Hur påverkar statliga medel privata donationer samt organisationernas verksamhet? landet existerar en från erhålla länder inom västvärlden var gåvor mot insamlingsorganisationer ej existerar avdragsgilla.

Hur skulle avdragsrätt behärska påverka givandet inom Sverige? detta femte samt sista kapitlet sammanfattar den nationalekonomiska forskningen angående välgörenhet samt samtalar om vart välgörenheten existerar vid väg. Vilka trender är kapabel man urskilja inom givandet? Hur kunna akademisk undersökning stärka den ideella sektorn samt dess organisationer?

21