Hur vet man hur gammal jorden är

Jorden liksom oss bebor ligger såsom tredjeplats planet ifrån solen. Himlakroppen vilket även kallas Tellus består från främst berg samt metall samt skyddas från strålning samt partiklar ifrån solen samt solvinden tillsammans med enstaka atmosfär samt en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar.

Grundläggande fakta

Jordens ålder uppskattas mot cirka 4,6 miljarder kalenderår.

detta existerar ett geologisk energisk himlakropp samt enstaka himlakropp tillsammans med organiskt liv tackar vare för att den ligger inom den beboeliga zonen inom solsystemet.

Jordens geologiska historia

Under jordens tidig del av ett liv efter detta stora bombardemanget upphört täcktes jordklotet från en ocean, fast utan dem djup vilket idag finns inom världshaven.

detta existerar osäkert hur länge ocean funnits vid jorden, dock i enlighet med uppskattning bör dem åtminstone äga funnits inom 3,5 miljarder tid. Redan nära denna tidsperiod uppstod dem inledande organismerna såsom skulle ge jordens atmosfär sitt syre.

Den inledande atmosfären skulle försvinna, dock organismernas nya gaser ifrån den svalnande jordkroppens inre skulle samlas inom en nytt luftskikt. Den syrehalt såsom finns inom luften anses existera noggrann lagom, angående den ökat skulle risken på grund av skogsbränder snabbt mångfaldigas.

För omkring 3 miljarder tid sedan steg nation upp ur havet (eventuellt fanns mindre småöar utspridda beneath tidigare), samt beneath en förlopp såsom tog miljarder kalenderår skulle dem inledande kontinenterna bildas på grund av för att beneath cykliska processer kämpa samman samt splittras genom kontinentaldriften.

vid bas från den geologiska aktiviteten vilket utför för att ytans utseende förändras vet oss ej många angående hur jorden såg ut beneath dem inledande miljarderna från jordens nästa fem miljarder tid långa existens.

Den arkaiska eran varade mot samt tillsammans ca 2,5 miljarder tid sedan.

beneath denna period finns detta kontinenter såsom utför för att havsbottnar pressas neråt samt blir kärl på grund av vattenoceaner medan bergskedjor pressas uppåt samt reser sig mot skyn.

Bland dem inledande namngivna kontinenterna existerar Gondwana samt Laurasien vilket bildades på grund av omkring 400 miljoner tid sedan. Dessa drevs mot varandra samt på grund av omkring 300 miljoner kalenderår sedan forma Pangea, ett enda superkontinent omgiven från världshavet (Panthalassa).

detta fanns nära denna period liv inom vattnet samt vid nation var landmassan bland annat utgjordes från ormbunksskogar samt träsk.

Pangea existerar urkontinenten till den geografiska planet oss idag känner. på grund av omkring 200 miljoner tid splittrades den samt något som har fått en viss form eller struktur dem kontinenter såsom oss idag känner likt Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Eurasien samt Nordamerika.¹ inom mellanrummen liksom uppstod nära den stora superkontinentens delning uppstod Atlanten samt från indien Oceanen medan detta likt återstod från Panthalassa blev Stilla Havet.

Jordens geografi samt klimat

70 % från jordens yta utgörs från ocean.

Stilla havet mellan den amerikanska samt den eurasiatiska kontinenten existerar detta största från haven.

detta lägsta havsdjupet Marianergraven inom Stilla havet ligger ca 11 km beneath havsytan.

Av den totala landytan täcks cirka 30 % från träd medan 20 % existerar öken. Cirka 1% utgörs från sjöar samt vattendrag. Höga bergskedjor finns vid flera från kontinenterna samt detta högsta berget Mont Everest inom Himalaya sträcker sig 8,8 km ovan havsnivån.

Bergskedjorna ökar alternativt sänker sig beroende vid förflyttningen från kontinentalplattorna, vilket sker tillsammans ett en par millimeter per år.

Temperaturen vid jorden förmå skifta ifrån minus 80 grader nära Sydpolen mot ovan 50 plusgrader inom dem varmaste ökenområdena nära ekvatorn. dem flesta livsformer lever inom dem tempererade zonerna, områden var temperaturerna ej närmar sig dem extrema.

Jorden myllrar från liv samt växter, vilket existerar tackar artikel den stora mängd vätska vid planeten samt värmen likt alstras från solljuset.

Avståndet mot solen existerar ett förutsättning till en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom flytande form eller gestalt. ifall jorden befunnit sig betydligt närmare solen ägde vattnet dunstat försvunnen samt ägde jorden befunnit sig längre försvunnen ägde detta frusit mot is.

Att oss äger årstider beror vid lutningen inom jordens cirkelrörelse, vilket fullfölja för att norra respektive södra halvklotet värms upp mer beneath varsitt halvår.

Bidrar mot årstidsväxlingarna fullfölja även faktumet för att banan runt solen existerar elliptisk samt beneath perioder befinner sig jorden något längre försvunnen ifrån solen (det existerar dock ett sekundär faktor samt vintern förmå infalla inom samband tillsammans för att jordens läge existerar närmast solen).