När är solen uppe längre

Vintersolståndet existerar tidpunkten vid året då solen äger sin lägsta middagshöjd, vilket sammanträffar tillsammans med den kortaste dagen.^[5] Detta inträffar då jordensrotationsaxellutar maximalt försvunnen ifrån solen.

Detta sker numeriskt värde gånger angående året – vid norra halvklotet cirka 21–23 månad, vid södra halvklotet runt 20–23 juni. Motsvarande årets kortaste dag uppträder hos andra planeter tillsammans med fast axellutning, inom förhållande mot den himlakropp likt den kretsar runt. inom länder vid norra halvklotet tillsammans centraleuropeisk period infaller vintersolståndet den 22 månad kalenderår före skottår samt den 21 månad övriga kalenderår fram mot samt tillsammans 2050 (därefter infaller vintersolståndet den 22 månad dem numeriskt värde år såsom föregår skottår, medan den vid skottår samt detta därpå nästa året infaller den 21 december).

På dem allra flesta platser vid jorden (untantagen ligger inom en många smalt grupp nära vardera polcirkeln) inträffar ej vintersolståndet vid den ljus då solen går upp senast inom förhållande mot ett "vanlig klocka" vilket visar medelsoltid alternativt ned likt tidigast inom förhållande mot enstaka sådan ur. detta existerar dock den solens tid vid året då tiden mellan solens uppgång samt dess minskning äger sitt lägsta värde beneath året vid dem flesta platser (undantagen ligger främst mellan polcirklarna samt polerna var begreppen existerar "lösa" eftersom detta denna plats råder midnattsol vid sommaren samt polarnatt vid vintern, dock även kring ekvatorn förekommer skillnader eftersom dagarna denna plats existerar nästan liklånga samt tidpunkten till solens upp- samt minskning inom förhållande mot enstaka "vanlig klocka", liksom visar medelsoltid, på denna plats nästan helt beror från tidsekvationen).

titta vidare avsnittet Solens upp- samt minskning nedan.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Sett ifrån jorden existerar vintersolståndet tidpunkten då solen antar sin minsta deklination, detta önskar yttra då solen står liksom lägst vid sky. Detta blir således årets kortaste solens tid, räknat efter antal ljustimmar. då detta inträffar vid norra halvklotet står solen inom zenit ovan Stenbockens vändkrets, vilket brukar infalla någon gång mellan den 21 samt 23 månad.

Vintersolståndet vid södra halvklotet inträffar då solen står inom zenit ovan Kräftans vändkrets, vilket brukar infalla någon gång mellan 20 samt 23 juni. vid bas från för att en genomsnittligt tropiskt kalenderår existerar 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter samt 45 sekunder förskjuts vintersolståndet inom medelvärde tillsammans dessa knappt 6 timmar vidare varenda normalår samt drygt 18 timmar bakåt varenda skottår (vilka infaller fanns fjärde år).

för att tidsförskjutningen ej existerar noggrant 5 tim 48 min 45 s varenda gång beror vid nutationen samt lägesstörningar vid jorden samt solen ifrån dem övriga planeterna samt månen.^[6][7]

Vid norra halvklotets årets kortaste dag lutar jordaxelns norra sektion försvunnen ifrån solen, vilket medför för att detta norra halvklotet då får sin kortaste dygn samt längsta mörker.

Norr angående norra polcirkeln går då solen ej ens upp utan mörker alternativt gryning råder även beneath den ljusaste delen från dygnet.^[8] eftersom solen skiner strax beneath horisonten, således blir detta mera gryning än mörker. Ofta ligger även frost såsom sprider ljuset.

Solens upp samt minskning beräknas i enlighet med ett matematisk formel samt beroende vid hur man definerar dem detaljerad parametrarna inom denna formel, förmå dem olika tiderna varierna något mellan oss samt t.ex.

Då råder således kallad polarvinter alternativt polarnatt (vilket man företrädesvis säger inom Sverige) likt blir längre ju närmare man kommer nordpolen. inom Kiruna existerar detta polarnatt ifrån 12 mot 31 månad, inom Tromsø samt Kirkenes inom Norge ifrån 27 november mot 15 januari, inom Longyearbyen vid Svalbard ifrån 26 oktober mot 16 månad. Nordpolens polarnatt varar inom 175 dygn ifrån 25 september mot 18 mars.

Omkring numeriskt värde veckor efter vintersolståndet, den 5 januari, befinner sig jorden vilket närmast solen, kallat perihelium.

Jordaxelns lutning inom förhållande mot ekliptikalplanet existerar 23,44 grader, dock man måste även ta hänsyn mot precessionen, såsom ovan utdragen tidsperiod existerar enstaka variabel för att beakta.

Eftersom förändringen inom solens deklination existerar således nedsänkt kring solstånden bestäms solståndet genom passagen från solens mittpunkt genom solståndskoluren inom astronomiska kontext.

Vintersolståndet existerar tidpunkten vid året då solen äger sin lägsta middagshöjd, vilket sammanträffar tillsammans med den kortaste dagen.

I folkkultur, tro samt historia

[redigera | redigera wikitext]

Inom olika religiösa struktur besitter vintersolståndet ofta uppfattats vilket betydelsefullt, samt firandet från julen ägde ursprungligen enstaka koppling mot vintersolståndet.^{[källa behövs]} inom den julianska kalendern, likt infördes tid 45 f.Kr.

inom Rom, inföll vintersolståndet ursprungligen den 25 månad (kalendern ägde påbörjats tillsammans 1 januari tillsammans med den inledande månsken efter vintersolståndet). dock kalendern ägde en litet fel - den flyttade sig långsamt genom seklerna. nära kyrkligt sammanträde inom Nicaea tid 325 inföll vintersolståndet den 22 månad.

kalenderår 1100 inföll detta den 15 månad samt tid 1500 den 12 månad. Detta korrigerades inom landet då den mer korrekta gregorianska kalendern infördes tid 1753. Genom den nya gregorianska kalendern kom vintersolståndet för att fortsättningsvis fixeras inom tiden, mot normalt^[9] den 22 månad, identisk datum liksom detta ägde skett nära kyrkligt sammanträde inom Nicaea.

Vintersolståndet äger haft massiv innebörd inom flera kulturer. inom romerska riket gavs veckan såsom omger vintersolståndet, 17–23 månad, massiv innebörd såsom tillbedjan från saturnus samt andra jordbruksgudomar, (Saturnalia). Några folkseder knutna mot saturnalie-firandet lever ännu inom firandet från Jesu födelse.^[vilka?] Inom judendomen existerar vintersolsåndet den inledande dagen från Tekufot tevet, då man i enlighet med tradition ej bör förtära dricksvatten såsom funnits lagrat inom huset.

inom Iran infaller enstaka från årets viktigaste högtider, Shab-e Yalda, nära vintersolståndet. Den förkristna julen, juldrickandet, ägde utrymme någon gång mellan slutet från oktober^[10] samt mitten från januari,^[11] dock är kapabel möjligtvis äga skett mellan 14 november samt 14 december^[12], samt haft tillsammans vintersolståndet för att utföra.

Solens upp- samt nedgång

[redigera | redigera wikitext]

Solen går ej, vid dem flesta platser, ned liksom tidigast alternativt upp liksom senast inom förhållande mot klockan (som visar medelsoltid till tidsmeridianen) nära vintersolståndet, utan detta sker tidigare respektive senare beroende vid tidsekvationen, alltså före respektive efter vintersolståndet.^[13][14] Solnedgången "vänder" före vintersolståndet vid eftermiddagen, medan soluppgången "vänder" efter vintersolståndet vid förmiddagen.

Översikt.

Hur långt före respektive efter beror från ortens latitud (eftersom den hastighet såsom dagslängden förändras tillsammans med beror från denna).^[15]

Vid ekvatorn existerar dagen inom stort sett lika utdragen beneath bota året. Solen går upp några minuter inom sex vid morgonen (sann soltid - detta önskar yttra drygt sex tmmar före solens meridianpassage) samt ner några minuter efter sex vid kvällstid.

Således existerar detta nära ekvatorn skillnaden mellan vilket klockan visar (medelsoltiden) samt den sanna soltiden, detta önskar yttra tidsekvationen, såsom styr. då man avlägsnar sig ifrån ekvatorn existerar dagarna ej längre lika långa beneath året samt ju längre ifrån ekvatorn man kommer förändras dagslängden alltmer beneath året tills man når polcirklarna (eller faktiskt strax bortom dessa) var dagslängden varierar mellan noll samt 24 timmar - antingen polarnatt alternativt midnattssol.

Denna förändring från dagens längd fullfölja för att den hastighet tillsammans med vilken solens upp- samt nedgångar ändras börjar behärska mäta sig tillsammans, samt mot slut överträffar, dem förändringar liksom tidsekvationen genomgår. Detta leder mot för att tidpunkterna på grund av allra första solnedgång samt senaste soluppgång närmar sig varandra till för att sammanfalla nära vintersolståndet var, strax bortom polcirkeln, likt polarnatt förekommer.

Mellan latituden till minimalt en dygn tillsammans med polarnatt samt polen blir ju den sista gång solen gick ned även den allra första nedången, medan den senaste uppgången blir då solen återigen visar sig efter polarnatten. nära polerna saknar begreppen allra första respektive senaste ned- alternativt uppgång innebörd eftersom solen på denna plats endast går upp respektive ner ett gång årligen (och dessutom kunna man välja fritt inom vilken tidszon man befinner sig).

Denna konsekvens existerar störst vid norra halvklotet eftersom tidsekvationens maximum inom november samt minimum inom månad besitter större belopp än dess maximum samt minimum inom femte månaden i året samt juli (som befinner sig kring vintersolståndet vid södra halvklotet) - vid södra halvklotet existerar således denna "förskjutningseffekt" tydligast nära dettas sommarsolstånd.

• Diagram ovan hur dagslängden varierar beneath året beroende vid latitud. Notera för att dagslängden nära ekvatorn existerar strax ovan tolv timmar beroende vid för att dagen börjar samt slutar då solskivans överkant bryter den skenbara horisonten (se artikeln Vårdagjämningen till närmare beskrivning).

• Tidsekvationen (röd heldragen linje) visar skillnaden mellan den sanna soltiden samt medelsoltiden.

  Vänder man upp samt ner vid diagrammet får man inom stället skillnaden mellan medelsoltiden samt den sanna soltiden - vilket överensstämmer ganska väl tillsammans med solens uppgång inom Libreville mot höger.

• Tidpunkt (medelsoltid - alltså vilket klockan visar) på grund av soluppgången beneath året inom Libreville, Gabon likt ligger strax norr angående ekvatorn.

  Soldygnet existerar uppdelat likt en pajdiagram var all cirkeln existerar 24 timmar.

  på denna plats dominerar tidsekvationen eftersom dagslängden existerar inom stort sett densamma beneath året. Senaste soluppgång ligger därför inom månad nära tidsekvationens minimum, medan allra första soluppgång (och därmed även allra första solnedång, eftersom dagslängden existerar inom stort sett densamma beneath året) ligger inom november intill ekvationens maximum.

• Diagram ovan tidpunkten till solens minskning beneath året vid olika latituder vid norra halvklotet.

• Tidigaste solnedgång (blå linje) samt senaste soluppgång (röd linje) beroende vid latitud inom förhållande mot solstånden.

  för att "växlingen" sker strax söder angående ekvatorn beror vid för att tiden (vintern) mellan norra halvklotets höstdagjämning (i september) samt dess vårdagjämning (i mars) existerar några dagar mindre än en halvt kalenderår (och på det sättet även ett resultat från för att tidsekvationens beloppsmässigt största maximum samt minimum ligger runt detta norra halklotets vintersolstånd).

• Solens uppgång (orange), solens nedång (blå) samt dagens längd (röd) nära 40° N kring en årets kortaste dag (gult) vilket infaller den 22 månad ungefär mitt vid dagen. Tidsekvationen (grön) avbildas även. Notera även för att dagslängdens förändring sker både genom ett senare soluppgång samt ett tidigare solnedgång före vintersolståndet (och omvänt efter detta) inom förhållande mot den sanna soltiden.

  Således behöver tidsekvationen bara "kämpa" emot ungefär halva förändringen inom tid på dagen vilket solens upp- samt nedgångstider beträffar.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Jansson, Sam Owen, "Dagjämningar samt solstånd" inom Andersson, Ingvar, Granlund, John, red (1957). Kulturhistoriskt lexikon till skandinavisk medeltid ifrån vikingatid mot reformationstid.

  grupp 2, s. 611. Malmö: Allhem. Libris153162 

• Stålbom, Göran (1994). Vintersolståndet: angående jul, mark samt äring inom folklig tradition.
  I landet blir dagarna längre samt mer ljus beneath våren samt mindre samt mörkare beneath hösten.

  Stockholm: berättelse. Libris7668224. ISBN 91-7842-172-1 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]