I stockholms skärgård 4 bokstäver
Stockholms skärgård
Stockholms skärgård existerar ett arkipelag inom östra Mellansverige, belägen längs större delen från Stockholms läns kust. Den räknas likt Sveriges största ögrupp samt den näst största inom Östersjön, efter Skärgårdshavet inom sydvästra land i norden. Området saknar formell avgränsning, dock brukar anses sträcka sig ifrån Arholma inom norra delen från länet, cirka 150 kilometer (80 nautiska mil) utefter Upplands samt Södermanlands kuster mot Landsort inom söder samt inom väst-östlig riktning ifrån Stockholms fastland cirka 80 kilometer (43 nautiska mil) österut mot inom höjd tillsammans Svenska Högarna.[1] ögrupp utanför huvudstaden brukar delas upp inom numeriskt värde huvuddelar, den norra delen tillsammans Vaxholm såsom centralort inom söder samt Norrtälje inom norr, respektive den södra delen tillsammans Dalarö liksom centralort inom norr samt Nynäshamn inom söder.
ögrupp mellan Vaxholm samt Dalarö samt österut brukar benämnas den mellersta ögrupp.
Stockholms ögrupp äger mellan Björkö-Arholma samt Öja-Landsort befunnits äga något ovan 24 000 småöar, holmar samt skär[2] samt täcker cirka 1 700 km² varav cirka 530 km² existerar land.[1] detta finns omkring 10 000 bofasta samt 50 000 fritidshus inom skärgården.[3] Bofast befolkning finns vid samtliga större småöar närmast landremsa vid havet vilket äger fast bro- alternativt färjeförbindelser tillsammans vägfärja likt exempelvis Vaxholm, Ingarö, Värmdö, Yxlan, Blidö, Ljusterö samt Väddö dock även vid flera från dem större öarna längre ut ifrån landremsa vid havet likt exempelvis Ingmarsö, Möja, Runmarö, Nämdö, Ornö samt Utö likt trafikeras från passagerarfartyg tillsammans fastställda turlistor.
Cirka 15 andel från markarealen inom Stockholms ögrupp ägs alternativt förvaltas från Skärgårdsstiftelsen. Övrig mark ägs mot största delen från privata fastighetsägare, inom viss mån från olika företag liksom bedriver aktivitet inom turistnäringen, således även dem fiskevatten vid inre vätska likt tillhör fastigheterna var enbart fastighetsägaren äger korrekt för att bedriva nätfiske.[4]
Historik
[redigera | redigera wikitext]- Se även historiebeskrivningar på grund av enskilda öar.
Stockholms ögrupp besitter sedan utdragen tidsperiod igen haft innebörd liksom kommersiell samt armé inseglingsled mot huvudstaden.
beneath Gustav Vasas period likt regent (1523–1560) inom land beslutades för att stärka Vaxholmen till för att skydda Stockholms inlopp sjövägen via Kodjupet samt Vaxholmen mot fientligt inställda angrepp samt 1549 stod den inledande försvarsanläggningen genomskinlig vilket nära den tiden bestod från en enkelt blockhus inom virke likt senare förstärktes tillsammans med en en hög byggnad eller struktur inom berg beneath Johan III:s period.
detta andra inloppet, Oxdjupet, mellan Rindö samt Värmdö likt idag existerar huvudled mot huvudstaden, skyddades ifrån 1500-talet tillsammans med bomstängsel samt värn. 1735 färdigställdes den kraftigt bestyckade Fredriksborgs fästning vid Värmdösidan vilken kom för att räknas vilket landets starkaste fästning. Denna skyddade Oxdjupet tills detta 1839 ägde försänkts. Försänkningen blev tagna försvunnen efter 1877 då detta bepansrade Oskar-Fredriksborgs fort stod tydligt vid Rindösidan.
Befästningen vid Vaxholmen byggdes ut inom olika rundor beneath flera hundra tid samt fick sitt nuvarande utseende efter enstaka total ombyggnad såsom stod ljus inledningsvis 1863. 1889 fick fästningen enstaka personlig fast bemanning, vilket 1902 ombildades mot Vaxholms kustartilleriregemente, beläget vid Rindö. 2005 flyttade regementet mot Berga örlogsbas samt bytte då namn mot inledande amfibieregementet.[5]
Under 1600-talet kartlades Stockholms ögrupp från kartografenCarl Gripenhielm.
tid 1719 drabbades Stockholms ögrupp liksom stora delar från ostkusten svårt från rysshärjningarna var flera skärgårdsbyar plundrades samt brändes ner. Slaget nära Stäket existerar inom sammanhanget en från dem maximalt kända drabbningarna ifrån denna tidsperiod. Stockholms ögrupp såsom fick enstaka mer avgörande bofast befolkning ursprunglig ifrån slutet från 1400-talet, ägde nära tiden till rysshärjningarna vid 1700-talet enstaka befolkning vid totalt cirka 2 800 personer.[6]
Efter andra världskriget samt in mot 1950-talet skedde ett successiv utflyttning ifrån skärgård in mot dem närmaste fastlandsorterna vilket erbjöd en större utbud från arbetstillfällen.
Utflyttningen berodde även mot massiv sektion vid för att den obligatoriska skolgången successivt byggdes ut var flera blev tvungna för att söka sig mot fastlandet var skolorna fanns på grund av högre studier efter den primär folkskolan. Fisket fanns länge ett avgörande näring dock minskade successiv inom innebörd samt utgör idag enstaka många små sektion från skärgårdsnäringarna.
beneath senare delen från 1900-talet, ifrån omkring 1960 samt vidare besitter Stockholms ögrupp utvecklats mot för att främst ett fåtal rollen såsom sommarviste till fastlandsbor ifrån inom huvudsak stockholmstrakten, tillsammans hyrda alternativt egna sommarhus samt vilket friluftsområde till fritidsbåtar tillsammans med övernattningsmöjlighet inom likhet tillsammans med camping vid fastlandssidan.
Utvecklingen äger lett mot en starkt säsongsbetonat behov från arbetskraft inom olika servicenäringar inom ögrupp.
Skärgårdsbornas levnadsvillkor
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp äger inom samtliga tider haft karaktären från småjordbruk kombinerat tillsammans fiske på grund av detta egna hushållet, mot skillnad ifrån relaterat till göteborg ögrupp liksom mer besitter haft karaktären från renodlade fiskesamhällen.
Dessa tydliga skillnader inom levnadsvillkor samt utkomstmöjligheter äger medfört stora skillnader inom tradition samt tillväxt inom dem båda typerna från skärgårdssamhällen.
Lista tillsammans med mening på grund av korsordstråden inom Stockholms skärgård.Ända fram mot start från 1900-talet präglades skärgårdsbornas levnadsvillkor från finansiell knapphet inom jämförelse tillsammans levnadsvillkoren vid fastlandet. vid dem mindre gårdarna tillsammans med små jordbruksarealer fanns detta en begränsat utrymme till salg från jordbruksprodukter. detta likt producerades gick till detta mesta åt inom detta egna hushållet samt till foder mot gårdens vilt beneath vinterhalvåret.
Fisket svarade på grund av enstaka avgörande sektion från hushållningen dock även likt inkomstkälla, var man vid dem större öarna tillsammans enstaka massiv befolkning ofta fiskade inom arbetslag tillsammans gemensamt ägda större fiskeredskap till för att effektivisera fisket, vilket främst gällde strömmingsfisket vid vår samt höst.
Strömmingsfisket, samt fisket inom allmänhet, likt redan vid 1400-talet utvecklades liksom enstaka från skärgårdsbornas huvudnäringar till främst dem bofasta inom den mellersta delen från ögrupp såsom ägde enstaka begränsad passage mot jordbrukarealer, bedrevs även såsom stordrift runt ett sektion från dem yttersta skären vid dem fria fiskevattnen, sålunda kallade kronovatten, såsom tillhörde staten.
liksom viktiga ”Fiskehamnar alternativt Fiskeskiär” nämns 1744; Håkanskär, Vattungarna, Norrskär, Tyfskär, Karlskär, Långskär, Skärf, Svenska Högarna, Gillöga, Kubbarna, Nassa, Björkskär, Horssten, Grönskär, Brand samt Bytta.
Det på denna plats existerar enstaka register ovan småöar samt platser inom Stockholms skärgård.Trängseln vid dessa fiskeställen fanns tidvis massiv samt ordningen måste upprätthållas tillsammans med noggranna föreskrifter. en ”Hamneskrå” upprättades redan 1448 från Karl Knutsson (Bonde) (cirka 1409–1470) samt Huvudskärslagen 1450 från Erengisle Nilsson d.y. Dessa ersattes 1669 från enstaka ”Hamnerätt”, samt senare från Kungl. Maj:ts förnyade ”Hamnordning” tid 1726.
i enlighet med dessa förordningar skulle detta finnas enstaka hamnfogde nära varenda fiskehamn, liksom justerade fördelningen från fiskevattnen, tilldelning från hamnplats, samt tomt till fiskebod samt sjöbod samt lokal till nättorkning. ingen fick börja fisket vid morgonen, innan hamnfogden tillsammans med ett ringklocka givit startsignal. vid kvällstid fick heller ej nätläggningen börja förrän efter enstaka sådan startsignal.
Hamnfogden avgjorde även tvister mellan fiskelagen. detta intensiva säsongsfisket ute vid öarna inom ytterskärgården tillsammans med stora avstånd in mot dem fasta boplatserna, medförde för att flera bodde ute nära fiskelägena längre tider varför kyrkan ansåg för att detta fanns behov från för att bygga kapell vid dem maximalt befolkade öarna, såsom Horssten, Gillöga samt Svenska Högarna.
Prästerna ifrån dem närmaste kyrkorna ägde skyldighet för att infinna sig beneath fisketiden samt ”sacra ibidem peragere” samt fiskelagen måste infinna sig mot dem gudstjänster såsom hölls. vid Horssten fanns detta även ett krog. vid vissa småöar anlades även kyrkogårdar genom för att dem plats alltför långt till för att ro inom nation dem avlidna. Avsaknaden från tillräckligt tillsammans med mark vid dem kala klipporna gjorde för att man byggde ett nedsänkt stenmur omkring grav vilket fylldes tillsammans med mark.
kvarlevor från sådana kyrkogårdar finns bland annat vid Horssten samt Svenska Högarna.
Längst ut inom ögrupp tillsammans med tunna jordlager liksom bara räckte mot mindre trädgård på grund av exempelvis potatisodling samt en fåtal betesdjur, svarade fisket samt jaktverksamhet vid säl samt havsfågel till dem primära inkomstkällorna. kvarlevor från gömslen på grund av fågeljakt inom form eller gestalt från stenrösen kunna ännu påträffas vid flera från öarna inom den yttre skärgård.
Innan man började nyttja skjutvapen, ofta inom kombination tillsammans med vettar (fågelattrapper), på grund av jaktverksamhet vid havsfågel, använde man stora nät såsom spändes upp mellan höga stolpar var man visste för att dem lågtflygande fågelsträcken drog fram, vilket exempelvis ejder. Man skördade även fågelägg ute vid öarna vilket dock, liksom fångst tillsammans med fågelnät, ganska snart förbjöds genom för att detta utvecklades mot en allvarligt hot mot all fågelbeståndet inom skärgård.
De liksom saknade jordbruksmark plats oftast inriktade vid enbart fiske alternativt olika typ från hantverk såsom båt- alternativt husbyggnation. Obebodda småöar tillsammans med utmärkt ängsmarker längre in inom ögrupp vilket ingick inom ägorna, användes ofta vilket betesöar på grund av boskap vilket man transporterade ut tillsammans båtar samt åkte ut samt mjölkade vid område.
Man slog även ofta detta höga gräset vid småöar likt ej betades samt fraktade bostad detta inom båtar mot gården vilket foder åt djuren. flera från dem småöar inom ögrupp liksom kallas "Ängsholmen" alternativt "Ängsholmarna" äger sitt ursprung inom användning vilket betesöar alternativt småöar dit man rodde ut, slog gräset samt höll efter sly.
Hushållen inom ögrupp plats ofta helt självförsörjande samt detta mesta tillverkades vid den egna gården alternativt lokalt vid någon från dem närmaste större öarna. Besöken in mot närmaste större ort vid fastlandet plats sällsynta var detta oftast handlade ifall för att sälja insaltad vattendjur, sälskinn samt hantverksvaror såsom man ägde tillverkat beneath dem mörka vintermånaderna samt beläggning vid sina förråd från basvaror vilket ej kunde införskaffas ute vid öarna.
Isoleringen mot fastlandslivet blev speciellt påtaglig beneath vintermånaderna var detta främst handlade angående för att överleva samt spara vid dem förråd man ägde bunkrat upp. Isbildningen inom ögrupp vintertid, liksom beneath århundraden besitter varierat kraftigt, ägde förr inom tiden enstaka helt kritisk innebörd till chansen för att överleva samt förflytta sig mellan småöar samt in mot fastlandet.
Vintermånader, höst samt vår tillsammans med dålig fryst vatten liksom varken dryckesställe alternativt brast då man ej ägde resurser mot isbrytande båtar, fanns speciellt svåra samt skapade enkel kritiska situationer nära behov från för att tillkalla ett doktor.
Den regelbundna mötesplatsen blev ofta kyrkan vid söndagarna på grund av dem såsom kunde ta sig dit beroende från atmosfärförhållanden samt isförhållanden.
Kyrkan användes även på grund av sockenstämmorna angående detta ej fanns ett speciell bygdegård, var man diskuterade allt liksom hänt samt planerade till avgjorde åtgärder inom socknen.
13 tecken Korsordshjälp & korsordslexikon ifall ni befinner dig inom ett situation var ni besitter kört fast inom en korsord samt stöter vid ledtrådar liksom verkar omöjliga för att åtgärda, kunna ni existera trygg inom vetskapen för att ni ej existerar ensam.Skolan inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]Genom den allmänna skolplikten, införd inom landet 1842 vilket kompensation på grund av den från kyrkan tidigare bedrivna elementär läsundervisningen, kom flera mindre skolor inom slutet vid 1800-talet för att inom enstaka 5–10-årsperiod byggas vid dem större öarna ute inom skärgård.
Ofta svarade ett alternativt högst numeriskt värde pedagog till undervisningen inom samtliga ämnen inom den primär 4-åriga skolan samt ifrån 1882 den 6-åriga obligatoriska folkskolan. Skolbyggnaden uppfördes på grund av detta mesta såsom ett sammansatt lärcentrum samt bostad till lärarens släkt såsom oftast kom ifrån fastlandet samt inom dem flesta fall ej ägde ett familjebakgrund vilket person som bor i skärgården.
Läraren, prästen samt distriktsläkaren plats dem tre instanser såsom långt in vid 1800-talet inom praktiken svarade till många från den primär vardagliga ordningen inom skärgårdssamhället samt löste flera mindre tvister genom för att dem oftast ägde den bästa utbildningen samt god kontakter tillsammans med samhällets centrala funktioner samt olika myndigheter.
Polisväsendet inom form eller gestalt från länsman (från 1675, kronolänsman) tillgreps bara nära större tvister samt rena förbrytelser genom för att resevägen ut inom skärgård handlade ifall dagslånga resor. på grund av den lokala gemensamma inriktningen från samhällets tillväxt svarade sockenstämmorna såsom beslutande kroppsdel samt hölls ofta inom kyrkan tillsammans kyrkoherden vilket ordförande.
Innan tidningsutgivningen blev allmänt spridd samt läskunnigheten mer utbredd, proklamerades ofta viktiga aviseringar samt kungörelser ifrån myndigheter inom muntlig form eller gestalt från prästen ifrån predikstolen då man ägde samlats mot gudstjänsten vid söndagarna.
Genom för att antalet studenter inom flera skolor ute inom skärgård plats lågt, liksom ofta fanns fallet vid 1800-talet inom den glesbefolkade ruralt område inom landet, samt ett alternativt högst numeriskt värde pedagog undervisade ifrån inledande mot sjätte årskurs inom samtliga läroämnen inklusive hantverk, delades eleverna ofta upp inom åldersgrupper, var läraren bedrev utbildning sidled inom flera olika årsklasser genom för att skifta kurs beneath lektionstimmarna.
till studenter vid dem maximalt avlägsna öarna plats man inom vissa fall tvungen för att tillgripa inkvartering inom anslutning mot skolan genom svårigheten för att ta sig mot skolan nära uselt atmosfärförhållanden. Undervisningen inom skolorna fanns mot massiv sektion kontrollerad från kravet vid för att varenda arbetsföra familjemedlemmar behövdes vid gården på grund av familjens försörjningen, speciellt beneath skördetider samt nära andra viktiga säsongsgöromål.
Skolgången sågs därför från flera skärgårdsbor länge vilket "ett nödvändigt ont" var detta främst handlade angående för att erhålla eleverna för att lära sig dem primär ämnena läsning, skrivning samt räkning. detta fanns sällan någon tillfälle för att analysera vidare vid fastlandet efter den elementär 6-åriga skolgången, från både praktiska samt ekonomiska skäl, förhållanden liksom ofta gällde ända in vid 1950-talet, vilket kom för att skjuta upp den allmänna teoretiska utbildningsnivån jämfört tillsammans förhållandena till fastlandsboende.
till skärgårdsborna nedsänkt detta stora nödvändigheten främst inom praktiska kunskaper inom jordbruk, maskinskötsel, djurskötsel, fiske, sjövana samt hantverksskicklighet genom för att dessa färdigheter plats helt kritisk till för att behärska försörja sig samt behärska överta familjegården. Antalet arbetstillfällen likt erbjöds inom fabriksmässig aktivitet inom skärgård plats ett fåtal mot skillnad mot inom dem tidiga industrisamhällena vid fastlandet, vilket medförde för att jordbruk samt fiske fanns dem näringar såsom inom huvudsak stod mot buds på grund av dem likt valde för att bo kvar inom skärgård.
Segel, ångmaskinen, tändkulemotorn samt dieselmotorn
[redigera | redigera wikitext]Innan förbränningsmotorn kom mot användning på grund av mindre båtar skedde varenda mindre transporter tillsammans med enkla kombinerade rodd- samt segelbåtar utan fock[a] var den ostagade alternativt till större båtar stagade masten samt seglet från typen sprisegel enkelt kunde fällas samt lyftas ur båten då detta ej användes.
Att ta sig runt inom Stockholms ögrupp kunna artikel förvirrande, tillsammans med tanke vid den oändliga mängd pittoreska småöar likt finns.Fanns detta ingen luftström plats detta enda alternativet för att ro båten. Den större roslagsskutan[7] från typ sandkil, vedjakt även kallad "rospigg" alternativt "storbåt", en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans med ett mast samt massiv segelyta inom struktur från en gaffelsegel samt även fock blev som tillhör skärgården vanligaste fraktfartyg på grund av tyngre samt skrymmande gods vilket ved samt timmer.
Båttypen, likt avbildas inom Österåkers kommunvapen plats inom storleksklassen 15 meter utdragen samt relativt bred inom förhållande mot längden vilket gav ett utmärkt lastförmåga tillsammans litet intensiv. detta skulle dröja mot 1910-talet innan tändkulemotorn kom inom allmänt bruk på grund av båtar liksom vid en radikalt sätt förändrade transportmöjligheterna mot sjöss samt man blev mindre beroende från meteorologi samt luftström.
Ångmaskinen, tändkulemotorn samt den senare dieselmotorn plats dem enskilt viktigaste faktorerna på baksidan den totala förändringen från samhället inom slutet vid 1800-talet samt inom start vid 1900-talet, både vid fastlandssidan samt inom skärgård. Den mindre cirka 6 meter långa kraftigt byggda "högsjöbåten" inom virke, oftast helt öppen, tillsammans med den tillförlitliga samt enkelt konstruerade tändkulemotorn vilket kunde startas genom för att värma upp tändkulan tillsammans med enstaka blåslampa samt dras igång tillsammans med handkraft utan krav vid el-system, blev plats mans "lastbil" mot sjöss tillsammans med enstaka massiv kapacitet till både transporter samt fiske långt ut inom skärgård.
Båttypen plats många vanlig långt in vid 1960-talet. flera från dessa äldre högsjöbåtar inom virke finns bevarade samt används än idag, dock var man ofta ersatt tändkulemotorn dock enstaka encylindrig bränslesnål dieselmotor liksom ger identisk karakteristiska motorljud likt hörts inom skärgård sen mer än 100 år. dem större fiskebåtarna byggda inom virke till fiske utomskärs tillsammans trål, vilket fanns vanliga vid västkusten användes även vid ostkusten ända fram mot 1960-talet, dock dessa båtar äger haft betydligt större en-, två- mot trecylindriga lågvarviga tändkulemotorer.
I slutet från 1800-talet tillkom flera mindre rederier inom huvudstaden vilket tillsammans med koleldade ångmaskinsdrivna[b] större skärgårdsbåtar tillsammans skrov från hopnitade stålplåtar, på grund av inom huvudsak personbefordran, började trafikera varenda större småöar inom skärgård tillsammans med reguljära turlistor, vilket medförde avgörande förbättringar inom kommunikationerna mellan skärgård samt fastlandet.
Den inledande reguljära ångbåtsförbindelsen inom skärgård fanns traden mellan huvudstaden samt Norrtälje, likt öppnades 1846. tid 1862 ägde dem reguljära tilläggsplatserna till ångmaskinsdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig utökats mot orterna Vaxholm, Östanå, Furusund, Väddö samt Dalarö. detta plats beneath denna tidsperiod liksom fastlandsboende började söka sig ut mot ögrupp beneath sommarmånaderna.
Flera skärgårdsbåtar fanns även isgående vilket möjliggjorde reguljär trafik vid vissa rutter även vintertid. således småningom ersattes ångmaskinen från den betydligt effektivare samt mer lättmanövrerade dieselmotorn såsom kunde fjärrmanövreras ifrån kommandobryggan. Merparten från dem därför kallade ångbåtarna[c] liksom kvar trafikerar Stockholms ögrupp från kulturella skäl, besitter oljeeldade ångpannor var brännaren fungerar efter identisk princip såsom ett oljebrännare mot en vattenburet värmesystem inom enstaka fastighet.
Båttypen erfordrar utbildade ångmaskinsmaskinister.
Industriell aktivitet inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]I Ytterby gruva vid Resarö upptäcktes mellan 1843 samt 1879 ej mindre än sju nya grundämnen, varav samtliga fått namn vilket förmå härledas mot Ytterby, huvudstaden alternativt Skandinavien.[8]
Militär närvaro från främmande makter
[redigera | redigera wikitext]Den 1–13 oktober 1982 genomfördes den maximalt kända ubåtsjakten inom Stockholms ögrupp inom Horsfjärden, då svenska marinen sprängde 44 sjunkbomber samt 4 minor.
Inledningsvis utgår man ifrån för att Marinen lyckats för att blockera eller hindra in ett främmande undervattensbåt inom Hårsfjärds-området. detta visar sig dock senare för att därför ej existerar fallet.[9]
Marinarkeologi
[redigera | redigera wikitext]Århundraden från stark sjöfart inom kombination tillsammans med Östersjöns frånvaro från skeppsmask, äger lett mot en stort antal välbevarade skeppsvrak inom området.
en från dem äldsta kända existerar Kravellen nära Franska Stenarna inom Nämdöfjärden ifrån tidigt 1500-tal. andra kända övergivet skepp existerar Regalskeppet Riksäpplet, förliste utanför Dalarö 1676 samt detta utomordentligt välbevarade Dalarövraket, en 20 meter långt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån identisk epok vilket regalskeppet Vasa samt såsom står kölrätt vid 30 meter djup inom farleden invid Edesön.
Skärgården såsom boplats
[redigera | redigera wikitext]De sämre levnadsvillkoren ekonomiskt samt detta kärva klimatet, speciellt beneath höst samt vinter samt detta starka beroendet från havet beneath samtliga väderleksförhållanden på grund av både försörjning samt försändelse, äger satt sin speciella prägel vid dem bofasta skärgårdsborna ända in vår tidsperiod.
en förhållande såsom dock alltmer beneath år äger utraderas genom för att dem relativt sett erhålla kvarvarande bofasta skärgårdsbor, ofta kombinerar jobb ute inom skärgård tillsammans med jobb inom den närmaste större fastlandsorten till för att behärska försörja sig. Moderna IT-lösningar besitter även möjliggjort för att delvis behärska jobba vid distans ifrån hemorten ute vid öarna till dem likt arbetar inom tjänstesektorn.
Även ifall närmandet mellan levnadsvillkoren mellan tätort samt ögrupp besitter utjämnats successivt underhålls ofta skillnaderna inom levnadssätt genom för att flera skärgårdsbor sen århundraden tillbaka innehar ärvda stora landarealer samt fiskevatten liksom bara är kapabel utnyttjas från den enskilde fastighetsägaren till småskaligt skogsbruk, tillverkning från ved samt nätfiske mot hushållsbehov.
flera skärgårdsbor såsom ärvt samt behållit sina förfäders lantbruksfastigheter lever stadsliv beneath arbetsveckorna samt mot viss sektion skärgårdsliv inom klassisk fras vid ledig tidsperiod. odlad mark utarrenderas oftast mot närmast större lantbruksgård vid fastlandet vid dem större öarna liksom äger fasta förbindelser mot fastlandet tillsammans bro alternativt vägverksfärja.
Försök för att etablera större företag ute vid öarna till för att tillhandahålla fler arbetstillfällen besitter haft vissa framgångar beneath 2000-talet dock maximalt handlar detta ifall mindre serviceföretag, livsmedelsbutiker, restauranger, byggföretag, hantverksföretag samt båtvarv tillsammans mellan 1 samt 5 anställda alternativt tjänsteföretag vid fastlandet vilket besitter anställda likt arbetar vid distans ute inom ögrupp, såsom exempelvis vid Möja samt Ingmarsö.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Landhöjningen, likt idag inom Stockholmstrakten ligger vid cirka 3–3,5 mm per tid, detta önskar yttra 30–35 cm per 100 år liksom existerar en effekt från den senaste istiden, fullfölja för att som tillhör skärgården geografi kontinuerligt förändras även angående den inom praktiken ej äger någon innebörd till innevarande generationer samt existerar knappt märkbar beneath ett hel livstid.
Effekterna från sedimenteringen ifrån döda växter vid botten av havet inom grunda områden tillsammans stillastående dricksvatten existerar betydligt större än effekterna från den reguljära landhöjningen från botten av havet. på grund av för att påvisa avgörande förändringar från vattenlinjen liksom för att separata småöar förenats tillsammans med fast mark måste man vandra tillbaka mot mitten alternativt slutet vid 1800-talet.
Farleder samt sund liksom inom start från 1900-talet kunde användas till sjötrafik äger inom flera fall blivit på grund av grunda alternativt behöver muddras. Nya skär samt bas likt stiger ur vattnet kräver ett uppdatering från sjökorten tillsammans med minimalt cirka 25-årsintervaller till för att behärska avvisa erforderlig noggrannhet inom vattendjup.
Vattendjupet påverkas även inom upphöjd grad från rådande lufttryck ovan Östersjön inom förhållande mot lufttrycket inom Nordsjön, kraftiga vindar såsom pressar in alternativt ut dricksvatten ur Östersjön samt den genomsnittliga havsnivån inom världshaven såsom kontinuerligt varierar. Sammantaget ger detta enstaka variation vid cirka ±0,5 meter inom förhållande mot medelhavsnivån beneath en tid.
Vattendjupet inom Stockholms ögrupp ut mot inom höjd tillsammans med Svenska Högarna ligger inom medelvärde inom maximalt 20–35 meter tillsammans med enstaka djupsänkor vid 50–80 meter upp mot maximalt 100–110 meter inom mot modell Uddjupet samt Möja västerfjärd. dem största djupen återfinns inom Landsortsdjupet, en snävt sektor cirka 15 nautiska mil rakt österut ifrån Landsort, såsom även utgör detta djupaste området inom Östersjön, tillsammans djup vid mellan 440 samt 460 meter.
Den norra delen från detta region användes vid tidigt 1900-tal såsom tipplats till uttjänt ammunition.
Avgränsning
[redigera | redigera wikitext]Allmänt betecknas enstaka ögrupp liksom enstaka möte småöar utan fast förbindelse tillsammans fastlandet. Stockholms skärgårds avgränsning existerar ej entydig, samt flera olika definitioner samt avgränsningar förekommer.
I nord-sydlig riktning går den klassiska avgränsningen ifrån Arholma inom norr mot Landsort inom söder.[1][10] ett bredare definition inkluderar läka Stockholms läns ögrupp, ifrån platsnamn samt Märket inom norr mot Tullgarns slott inom syd.[11] Ibland räknas bota landskapen Upplands samt Södermanlands grupp av öar mot begreppet Stockholms ögrupp, detta önskar yttra ifrån trakterna från Gräsö mot söder angående Oxelösund.
Den sektion från Stockholms ögrupp liksom ligger norr angående Vaxholm går även beneath beteckningen Roslagens skärgård[12] samt avser skärgård utanför den sektion från fastlandskusten liksom kallas Roslagen (motsvarande landområdet Södertörn söder angående Stockholm), var Bergshamra samt Rådmansö tillhör dem centrala delarna tillsammans med enstaka massiv koncentration från fritidsfastigheter.
Även inom ost-västlig riktning varierar definitionerna, var den bredaste delen sträcker sig ända ifrån Stockholms hamn samt ut mot dem yttersta skären, detta önskar yttra inklusive småöar inom centrala huvudstaden vilket Lidingö samt Djurgården.[11] ett mer allmän perception existerar för att skärgård inom höjd tillsammans med huvudstaden börjar nära Fjäderholmarna.
Några från dem största öarna såsom Värmdö samt Ingarö äger centrala delar tillsammans med enstaka karaktär från fastland samt förorter mot Stockholms ort samt räknas därför likt enstaka sektion från den allmänt glesbefolkade samt naturnära skärgård. Samtidigt finns vid fastlandet orter från skärgårdskaraktär liksom uppfattas vilket delar från ögrupp, såsom exempelvis Dalarö.
Lidingön anses tillhöra fastlandet inom Storstockholm genom dem fasta broförbindelserna mot Stockholms ort även ifall omkringliggande småöar samt vattenområden tillhörande Lidingö samhälle existerar för att betrakta likt enstaka sektion från skärgård närmast huvudstaden.
Som modell vid avstånden österut inom den norra delen från mellanskärgården mot den yttersta skärgård existerar avståndet ifrån Vaxholm förbi Möja, Stora Nassa samt Gillöga ögrupp ut mot Svenska Högarna lågt räknat cirka 65 kilometer (35 nautiska mil).
på grund av ett farkost vilket framförs tillsammans 12 knop tar färden minimalt cirka 3 timmar.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp brukar indelas inom dem norra, mellersta samt södra delarna[13][14][15], var avgränsningar går ungefär mellan Ängsö samt Ljusterö respektive mellan Nämdö samt Dalarö[13].
Dock saknas tydliga gränser däremellan. Även indelning inom endast ett nordlig samt enstaka sydlig sektion förekommer, tillsammans gräns längs flöda kanal samt södra Kanholmsfjärden ut mot Sandhamn.[10]
En mer entydig indelning utgörs från dem ordinarie sjökorten samt båtsportkorten ovan Stockholms ögrupp såsom bland annat utges från Sjöfartsverket.[14][16]
Ytterligare enstaka nord-sydlig indelning görs från SMHI inom dess sjöväderrapporter; inom dem numeriskt värde områdena Söderarm–Sandhamn samt Sandhamn–Landsort.
Därtill görs ofta ett distinktion mellan ytterskärgården vilket domineras från stora öppna fjärdar samt små, karga samt sparsamt bevuxna klippöar, den mer skyddade samt lummiga mellanskärgården tillsammans sin hällmarkstallskog samt innerskärgården vilket domineras från en fåtal stora småöar tillsammans med fastlandskaraktär.[1] Dock existerar även dessa områden utan precisa alternativt formella avgränsningar.
Öar
[redigera | redigera wikitext]Orter
[redigera | redigera wikitext]Fjärdar
[redigera | redigera wikitext]Bland dem mer kända fjärdarna inom Stockholms ögrupp märks[17]:
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Beroende vid dem varierande definitionerna från som tillhör skärgården utbredning existerar detta ogörligt för att vid en entydigt sätt redogöra på grund av hur flera människor liksom bor inom Stockholms ögrupp.
i enlighet med landstingets regionalplane- samt trafikkontor (RTK) bodde detta 14 212 personer vid öarna inom Stockholms ögrupp nära slutet från 2005.[18] Större delen från skärgårdsbefolkningen bor vid större småöar såsom Möja, Ingarö samt Utö.
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga bebyggelsen inom skärgård präglas från den sedvänja svenska landsbygdsarkitekturen tillsammans rödmålade trähus samt till skärgårdslivet anpassade byggnader såsom bondgårdar, båthus samt fiskestugor.
Sommarvillor
[redigera | redigera wikitext]Efter 1860-talet samt enstaka bit in vid 1900-talet uppstod enstaka fräsch typ från byggnader inom Stockholms innerskärgård. detta fanns dem stora sommarvillorna vilket uppfördes främst från den rika borgarklassen likt började köpa alternativt arrendera mark inom inre skärgård (Nacka, Lidingö, Värmdö, Gustavsberg).[19] en modell existerar Erikslund vid Norra Lagnö vilket uppfördes omkring 1884 från byggmästaren O.J.
Haglund på grund av skomakarföretagaren Johan Petter Lagerborg. han ägde släkt tillsammans tre unge, verkstad till skotillverkning vid Östermalm samt salubod vid Holländargatan.[20] detta plats regel för att den rika ägaren tog tillsammans sig tjänstefolket ifrån stan ut mot sommarhuset, vilket fanns enstaka orsak mot för att husen byggdes väl tilltagna sålunda för att tjänstefolket skulle ett fåtal ordentligt tillsammans utrymme inom huset på grund av en stort hushåll samt även behärska inkvarteras inom separata lokal inom huset.
Perioden inom slutet från 1800-talet sammanföll inom konsten tillsammans övergången ifrån ateljémåleri mot naturmåleri. Bland dem konstnärer samt författare vilket nära tiden arbetade alternativt ägde ateljéer inom Stockholms ögrupp är kapabel nämnas August strindberg, Bruno Liljefors samt Gustaf Fröding.
Orsaken mot sommarutflyttningen plats flera. ett anledning likt besitter anförts fanns dåliga sanitära förhållandena, bristande vid rent vätska samt enstaka allmänt dålig doft vid Stockholms gator samt torg sommartid då detta blev varmt samt solen gassade, vid bas från undermåliga avloppssystem.[21] enstaka ytterligare anledning plats detta allt ökande intresset ifrån mitten från 1800-talet till en hälsosammare liv inom allmänhet än vad staden kunde tillhandahålla vid sommaren, nära naturen då klimatet plats likt bäst samt vattentemperaturen inom innerskärgården gjorde detta möjligt tillsammans med bad inom havet, var Carl Curman (1833–1913), badläkare inom Lysekil anses artikel ett från föregångarna vid friskvårdsområdet inom landet.
dem bofasta inom ögrupp besitter inom egentlig fras inte någonsin använt havsvattnet på grund av nöjesbad, utan enbart till försändelse, fiske samt inom sällsynta fall på grund av för att tvätta sig då temperaturen således tillät, varför stadsbornas tilltag tillsammans med för att kasta sig inom havet till rent nöjes skull plats något helt nytt på grund av ortsbefolkningen.
ett samt ytterligare grosshandlare fanns tillsammans bland dem liksom uppförde dessa sommarvillor; därav den inom folkmun utbredda benämningen grosshandlarvillor till påkostade sommarvillor inom virke, ofta tillsammans enstaka rik utsmyckning från sirliga snickerier. detta skulle titta propert ut samt ge enstaka framtidsperspektiv från för att ägaren tillhörde den mer förmögna borgarklassen.
i enlighet med ett inventarieförteckning ifrån 1888 ovan antal villor/egendomar samt sommargäster fanns 1 280 villor/egendomar samt 2 093 sommargäster inom skärgården.[d][22]
Många från villorna ritades från kända arkitekter liksom Fredrik Wilhelm Scholander, Charles Emil Löfvenskiöld, Carl Westman samt Adolf W.
Edelsvärd.
Stockholms ögrupp existerar en världsunikt landskap; ingen annanstans inom världen finns lika flera småöar vid lika små yta.Sommarvillan fanns inom regel ett påkostad träbyggnad, ibland inom fornnordisk, nationalromantisk stil likt Eva Bonniers hus vid Dalarö, ritad från Ragnar Östberg. dock oftast fanns husen gestaltade inom schweizerstil alternativt enstaka kombination från olika stilar. Schweizerstilen stod på grund av en sunt liv nära naturen. Sommarvillan fanns oftast helt oisolerad, genom för att den bara skulle tjänstgöra såsom ett något som är kortvarigt eller inte permanent sommarbostad.
Viktigt fanns ett massiv inglasad veranda tillsammans sjöutsikt, vilket hängde ihop tillsammans detta innanför liggande rummet. Denna verandatyp kallades sedermera inom folkmun på grund av punschveranda alternativt groggveranda var man inbjöd in gäster samt umgicks vid sommarkvällarna.
Många från som tillhör skärgården sommarvillor äger bevarats samt genom strandskyddet besitter en fåtal nya byggnader tillkommit längs stränderna.
Numera existerar dem forna sommarvillorna ofta vinterbonade samt används på grund av året-runt-bruk.
Stockholms ögrupp existerar enstaka arkipelag inom östra Mellansverige, belägen längs större delen från Stockholms läns kust.Merparten från dem större sommarvillorna byggda runt sekelskiftet 1900 samt inom start vid 1900-talet ägs idag från företag samt institutioner.
Sommarstugor & sommargäster
[redigera | redigera wikitext]In vid 1940-talet samt efter andra världskriget växte enstaka färsk typ från sommarhus fram såsom fanns betydligt mindre än den klassiska sålunda kallade sommarvillan, oftast inom storleksklassen 20–50 m².
Husen fanns oftast helt oisolerade utan indraget vätska samt tillsammans utedass, anpassade till den normala inkomsttagaren. Samhällsutvecklingen beneath samt efter andra världskriget samt införandet från semesterlagen 1938 tillsammans mer ledighet medförde för att även familjer tillsammans med normala inkomster började köpa tomter samt bygga mindre fritidshus inom närheten från havet inom den inre ögrupp utefter landremsa vid havet samt nära större insjöar utanför städerna.
Bilen såsom började bli vanlig ursprunglig efter andra världskriget ägde även en kritisk påverkan vid utvecklingen, genom för att tillhandahålla betydligt större rörlighet. Husen likt ofta uppfördes från tomtköparen egen plats många enkelt byggda, avsedda enbart till för att användas beneath sommarsäsongen. Man såg en stort värde inom för att komma ut inom naturen mot en eget bostad, den friska luften samt närheten mot bad.
Under identisk tidsskede uppfördes även flera barnkolonier ute inom ögrupp på grund av för att yngre unge, speciellt inom familjer tillsammans knappa ekonomiska förhållanden, skulle ett fåtal chans för att anlända ut inom naturen beneath sommaren då den övriga familjen arbetade. Planerade större områden tillsammans med ren fritidshusbebyggelse började även växa fram beneath denna period var dem enkla sommarstugorna samt campingstugorna nära Årsta havsbad, såsom uppfördes inom HSB:s regi vid 1930- samt 1940-talen existerar en utmärkt modell vid detta.
S tockholms ögrupp passar varenda smaker – på denna plats förmå ni uppleva från allt paddling inom Östersjön mot förtrollande havsutsikt inom kvällssolen.Planerade fritidshusområden fick fortsättning även långt senare, var olika byggbolag nedsänkt på baksidan projekten, vilket exempelvis Bergshamra-Envikens fritidshusområde ute nära landremsa vid havet söder ifall Norrtälje.
Skärgården invaderas från sommargäster
[redigera | redigera wikitext]Den stora utflyttningen ifrån städerna beneath semesterperioderna vid 1940–1960 talen inleddes dock ej genom byggandet från egna sommarstugor utan inom huvudsak genom för att ortsbefolkningen inom dem kustnära områdena samt ute inom ögrupp hyrde ut lokal inom den egna bostaden tillsammans anslutande mindre provisorisk köksdel alternativt separata mindre stugor vilket tidigare ägde använts liksom drängstugor, magasin- samt förrådshus, likt man inredde samt försåg tillsammans med enklaste typen verktyg och apparater för köket samt inom bästa fall indraget vatten på grund av för att behärska användas likt bostad beneath sommaren.
beneath 1950- samt 1960-talen utvecklades uthyrningsverksamheten många starkt utefter bota den svenska ostkusten samt även längre ut inom skärgård, vilket gav enstaka dramatisk ökning från befolkningen beneath sommarmånaderna samt ett mottagen extrainkomst till den bofasta befolkningen inom form eller gestalt från hyresinkomster (oftast skattefria) samt enstaka ökad affär.
dem stora dagstidningarna plats att vara berusad eller övermättad från radannonser vid våren ifall boende samt stugor såsom hyrdes ut från ortsbefolkningen. Snart sagt vartenda beboeligt sjönära uthus samt bod hyrdes ut, var hyrestiden oftast avsåg all sommaren motsvarande skolornas sommaruppehåll, mot en fast kostnad, ospecificerat inom antalet veckor.
Begreppet "sommargäster" härrör ifrån denna period, detta önskar yttra människor vilket fanns hyresgäster vid sommaren inom ortsbefolkningens egna egendomar. Den nära kontakten mellan stadsborna samt ortsbefolkningen gav flera nya värdefulla erfarenheter till både stadsbor samt skärgårdsbefolkningen. Den kända TV-filmatiseringen från Astrid LindgrensVi vid Saltkråkan kunna sägas förklara urtypen på grund av relationerna mellan "sommargäster" samt ortsbefolkning beneath denna epok.
Genom för att dem flesta kommuner gjorde detta möjligt till ortsbefolkningen för att stycka från mark ifrån sina lantbruksfastigheter till fritidshusbebyggelse samt sälja tomter, samtidigt vilket den allmänna inkomstnivån inom landet steg kraftigt runt 1960-talet, växte därför småningom intresset på grund av för att bygga sin personlig sommarstuga. Den mark liksom erbjöds fanns oftast kuperad samt kuperad, inom stort sett värdelös ur lantbrukssynpunkt, genom för att den ej kunde användas vilket odlingsmark alternativt vilket betesmark till boskap samt heller ej gav någon större utdelning inom form eller gestalt från skogstillväxt.
dem flesta från dessa tidiga tomtförvärv finns ännu kvar tillsammans med oförändrade tomtgränser dock existerar idag ofta bebyggda tillsammans med större sommarstugor tillsammans förbättrad isolering samt utrustning. Den beläget nära stranden marken plats ofta ej styckbar på grund av fritidshusbebyggelse genom lagen ifall strandskydd såsom tillämpades strikt från flera kommuner.
Nya tider samt utlandsresor
[redigera | redigera wikitext]Fram mot mitten från 1970-talet upphörde inom några erhålla kalenderår inom stort sett uthyrningsverksamheten hos ortsbefolkningen genom flera samarbetande faktorer. Ortsbefolkningen fick ett förbättrad finans samt såg ej längre uthyrning liksom någon betydande sidoinkomst. Den bofasta befolkningen inom ögrupp såsom ägde ägnat sig åt lantbruk samt fiske inom generationer tillbaka började minska dramatiskt.
flera mindre lantbruk lades ner samt detta småskaliga fisket upphörde snabbt då den äldre generationen blev till äldre samt flyttade in mot olika typ från äldreboende. Den uppväxande efterkrigsgenerationen såg inga möjligheter för att behärska försörja ett släkt samt leva vid dem små jordbruksarealerna, utan ägde börjat söka sig in mot städerna vid fastlandet på grund av förbättrad utkomstmöjligheter.
Föräldragården kom för att utnyttjas vilket permanentbostad alternativt sålunda byggde man nya permanentvillor vid mark likt tillhörde gården inom dem fall avståndet in mot arbetsplatsen vid fastlandet plats rimligt. inom flera fall utnyttjades föräldragårdens bostad enbart liksom fritidsbostad från släkten alternativt således styckade man från tomten tillsammans med boningshusen samt sålde fastigheten, dock behöll lantbruksarealen såsom angående möjligt arrenderades ut mot närmast större lantgård vilket ännu fanns inom drift.
flera stadsbor byggde egna sommarstugor vid 1970- samt 1980-talen samt svenska människor började inom allt högre grad för att åka utomlands vid prisbilliga charterresor mot främst medelhavsområdet liksom erbjöd garanterad solen samt värme beneath dem svenska semesterveckorna vid sommaren. Charterresandet tog skötsam hastighet inom mitten vid 1960-talet var Simon Spies plats enstaka från dem stora pionjärerna vid området inom Skandinavien.
på grund av dem liksom tidigare ägde skaffat sig enstaka sommarstuga kom stugan för att utnyttjas inom mindre grad vid sommaren samt då främst beneath helger vid vår samt höst samt beneath den återstående delen från semestern. Båtcamping blev en alltmer sällsynt alternativ mot aktivitet beneath semesterveckorna. Fram mot 1990-talet vände trenden ifrån för att äga utnyttjat semesterveckor vid sommaren till utlandsvistelse mot för att man inom högre grad förlade eventuell utlandssemester mot hösten alternativt mot vinterhalvåret mot resmål tillsammans varmt klimat året runt.
Ökade möjligheter till flera mot mer anpassningsbar förläggning från semesterveckorna utspridda ovan året samt en ökat antal semesterdagar reglerat inom centrala arbetstidsavtal fanns även några från dem faktorer liksom nedsänkt på baksidan detta nya sättet för att utnyttja semestertiden. Den hyrda alternativt egna sommarstugan blev åter en populärt alternativ på grund av flera dock såsom främst utnyttjades beneath en fåtal veckor beneath den svenska högsommaren ifrån midsommartid fram mot inom start vid augusti.
Den ökade användningen från sommarstugor beneath vår samt höst bidrog mot för att flera stugägare isolerade sina bostad, byggde ut tillsammans med fler boende samt investerade inom indragning från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ordnat avlopp på grund av kök samt WC, alternativt inrättande från ett erkänd typ från infiltrering samt kompostering.
"Sommarstugan" fick alltmer funktionen från en fullutrustat "fritidshus".
Bebyggelse inom byn höjd vid Möja inom månad 2012.