antipoem.pages.dev









När började man göra glass

Glas

För andra betydelser, titta kopp (olika betydelser).

Glas existerar enstaka smälta såsom äger stelnat mot fast struktur utan för att kristallisera, en ämne liksom äger enstaka transformationspunkt alternativt en transformationsområde, en icke kristalliserat, fast ämne.

Genomlysande kopp kallas flussglas (opaline).

Under 100-talet e.Kr.

mot kopp är kapabel även räknas bland annat metalliskt kopp samt olika plaster vilket existerar amorfa. termen kopp existerar germanskt tillsammans med grundbetydelsen "glans".

Glastyper

[redigera | redigera wikitext]

Glas består inom allmänhet från tre huvudkomponenter: glasbildare, flussmedel samt stabilisatorer.

Därutöver är kapabel man tillföra luttringsmedel samt färgande alternativt grumlande komponenter.[1] Glasbildaren existerar detta ämne liksom utgör glasets grundmaterial. inom traditionellt kopp existerar detta ständigt kiseldioxid, inom äldre tidsperiod oftast inom form eller gestalt från kvartssand, senare på grund av för att nå större renhet krossad kvarts.[2] Flussmedlet äger mot övning för att sänka smälttemperaturen samt viskositeten hos glaset.

När började oss förtära glass samt kommer glass ifrån Italien?

Samtidigt reduceras dock även glasets motståndskraft, något såsom kunna leda mot glaspest.[2] Stabilisatorerna besitter mot övning för att motarbeta flussmedlets effekt vid glasets stabilitet, dock förmå även påverka ljusbrytning, glans samt lyster hos glaset.[2]

Den vanligaste typen från kopp existerar silikatglas (även kallat sodaglas) vilket framställs tillsammans kiseldioxid liksom glasbildare, soda (natriumkarbonat) såsom flussmedel samt kalksten (kalciumkarbonat) vilket stabilisator.

tillsammans pottaska (kaliumkarbonat) vilket flussmedel inom stället på grund av soda får man kaliglas[1] (kaliumkalkglas, bömisk genomskinligt mineral, lättkristall), en mjukare samt mer svårsmält kopp, samtidigt vilket detta existerar mer motståndskraftigt mot kemiska angrepp.[3] Buteljglas existerar en enklare kopp, såsom förorenats från järn- alternativt kopparoxid (ger smaragdgrön färgton) alternativt manganoxid (ger brun färgton).[1]

Glasbildaren kiseldioxid utvinns ur kvartssand.

Venetianerna använde ren flodsand ifrån Po alternativt landremsa vid havet inom Istrien. dem Böhmiska glasarbetare använde krossad kvarts.

Under 1700-talet började glass säljas mot allmänheten inom Nordamerika, dock detta plats inledningsvis vid 1800-talet såsom försäljningen tog hastighet då den inledande grossistfirman startade.

vid dem flesta håll fick man större alternativt mindre mängd föroreningar genom metalloxider. Stabilisatorn kalciumkarbonat erhölls genom tillskott från krossade musselskal hämtade ifrån Egypten. beneath medeltiden hämtade man kalcium ifrån rester efter förbränning från havsalger alternativt träaska. ursprunglig vid 1600-talet började man inom Böhmen nyttja kalksten såsom stabilisator.[4]

Flussmedlet soda utvanns genom urlakning från havsalger ifrån havet.

inom Böhmen, Tyskland samt Norden använde man ursprungligen pottaska ifrån bok- alternativt barrträdaska. Järnföroreningar gjorde pottaskeglaset gröntonat, samt vid 1500-talet börjar man nyttja mangandioxid (brunsten) på grund av för att färga från glasmassan.[4] tillsammans med tiden börjar man importera soda ifrån medelhavstrakterna till för att behärska framställa en renare kopp.

Kaliumglaset plats väl lämpat på grund av glasslipning samt fortsatte därför tillverkas inom Böhmen, samt sedan man vid 1670-talet samt 1680-talet börjat nyttja kalksten likt stabilisator.[4] andra modernare stabilisatorer existerar dolomit, bariumkarbonat samt zinkoxid.[2]

När blymönja (blyoxid) ingår likt stabilisator talar man angående blyglas, liksom även benämns kristallglas.

ifall glasbildaren kiselsyra delvis (upp mot 56%) byts mot borsyra (tillsätts inom glasmassan likt borax) får man borsilikatglas, likt existerar särskilt motståndskraftigt mot kemisk inverkan, tål upphöjd temperatur samt existerar motståndskraftigt mot snabba temperaturväxlingar.[3] Denna sorts kopp besitter därför massiv ingenjörsmässig användning.

mot kvicksilverlampor används således kallat hårdglas innehållande 20-30% oxiderat aluminium. Smältning från ren kvartssand utan tillsatser ger kvartsglas, såsom äger den speciella egenskapen för att detta släpper igenom ultraviolett ljus (UV-ljus). detta existerar denna sorts kopp vilket används mot urladdningsröret inom kvartslampor.

Utöver detta tillsätts även ofta luttringsmedel på grund av för att erhålla cirkulation inom glasmassan då luttringsmedlet avger gaser.

Vanligt kopp existerar sprött samt krossas enkel, dock tillsammans med speciella tillverkningsmetoder kunna man utföra "okrossbart" kopp (varumärke Duralex), sålunda kallat härdat kopp, likt används bland annat mot hushållsföremål samt bilrutor.

då kopp används på grund av optiskt bruk, såsom linser från olika stöt, utnyttjar man dem speciella ljusbrytningsegenskaperna hos flintglas samt kronglas. andra typer från kopp existerar skottsäkert kopp samt säkerhetsglas.

Istället till för att tillverka kopp vid detta gamla sättet, var man gjöt detta inom former, alternativt gjorde ihåliga flaska genom för att gjuta kopp kring ett lerkärna vilket sedan knackades försvunnen, utvecklade denne ett helt fräsch teknik - glasblåsningen.

För för att färga kopp används olika metaller alternativt metalloxider. modell är:

  • Gulgrönt – uranoxid alternativt kromoxid
  • Gräsgrönt – kromoxid
  • Blågrönt – kromoxid alternativt kopparoxid
  • Mörkgrönt – kromoxid, kopparoxid alternativt manganoxid
  • Ljusgult – selen, titanoxid, ceriumoxid
  • Guldgult – selen, uranoxid
  • Orange – selen, kadmiumsulfid
  • Guldrubin – guldklorid, manganoxid
  • Signalrött – selen, kadmiumsulfid, zinkoxid
  • Rosa – selen, manganoxid
  • Grått – järnoxid, kopparoxid, nickeloxid, manganoxid
  • Ljusgråbrunt – järnoxid, nickeloxid
  • Buteljbrunt – manganoxid, järnoxid, nickeloxid, kolpulver
  • Rödviolett – manganoxid
  • Blåviolett – manganoxid, koboltoxid
  • Ljusblått – koboltoxid
  • Blågrönt – kopparoxid
  • Klarblått – koboltoxid, manganoxid
  • Svart – manganoxid, järnoxid, kromoxid, kopparoxid [1]

Mjölkglas alternativt opalglas tillverkas genom tillskott från grumlande kompoenter, antingen kryolit alternativt flusspat, alternativt trikalciumfosfat, benaska.[1] tillsammans med speciell värmebehandling är kapabel man bygga in spänningar inom glaset, därför för att detta existerar starkt inom vissa situationer, dock sprött inom andra.

en experiment är kapabel göras tillsammans enstaka glaskolv såsom existerar därför hård utifrån, för att den kunna användas likt hammare för att slå in ett mindre spik tillsammans med, dock låter man sålunda lite likt ett femtioöring falla ner inom kolvöppningen spricker kolven inom småbitar.

Optiska glas

[redigera | redigera wikitext]

Se Flintglas samt Kronglas

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Glas existerar många gammalt.

kopp är kapabel uppstå naturligt genom förglasning från småsten - sålunda sker ibland nära åsknedslag. Genom upphettningar från bl. a. fornborgsmurar besitter förglasning från småsten förekommit - oklart dock ifall detta haft praktisk funktion. Omkring 8 000 f.Kr. lyckades man inom Mesopotamien producera förglasade ytor vid lerkärl liksom på det sättet fungerade liksom ett sorts glasyr.

ifrån omkring 6 000 f.Kr. stammar detta äldsta föremålet inom rent kopp, ett persisk amulett gjuten inom lerform. beneath antiken göts antingen glaset - alternativt således tillverkades glasflaskor genom för att glastråd lindades runt ett lerkärna, såsom därefter knackades försvunnen. Omkring 1 500 f.Kr. växte enstaka avgörande glasproduktion fram inom Egypten dock även inom Fenicien samt Mesopotamien.

inom dessa trakter ägde man lämplig småsten, sjöar tillsammans upphöjd halt från soda samt ingång mot kalksten samt krita.[1]

Först ca 50 f.Kr upptäcktes glasblåsningen. Romarna plats dem inledande vilket lärde sig för att slipa kopp. beneath 100-talet e.Kr. började man inledande gången behärska framställa en halvgenomskinligt samt någorlunda ofärgat kopp.

detta plats dock inledningsvis inom Venedig likt man vid 1300-talet lyckades smälta enstaka "Christallo". Detta kopp plats dock efter moderna krav tämligen orent samt äger enstaka klart grå nyans.

Romarna startade enstaka rad hyttor inom detta erövrade Gallien samt Spanien, samt efter romerska rikets fall kom glasblåsare för att dröja sig kvar inom dessa områden, även ifall detta tekniska kunnandet minskade.

inom stället kom Syrien för att bli detta zon var glaskonsten beneath tidig medeltid kom för att utvecklas mot sin högsta konst.[1]

Dock kom Venedig tidigt för att bli enstaka huvud lokal till glastillverkning - kunnande inhämtades ifrån Östra medelhavsområdet, samt flera glasblåsare flydde troligen hit ifrån Konstantinopel inom samband tillsammans med dess flera plundringar beneath medeltiden.[1] Man kom redan beneath 1500-talet för att behärska framställa enstaka glasmassa vilket inom renhet ej överträffades inom övriga Europa vid flera hundra tid.

Man utvecklade även millefioriglaset, flügelglaset samt tråd- alternativt nätglaset.[1]

Sakta spred sig glashanteringen norrut. Redan vid 1300-talet ägde den nått dem böhmiska klostren. inom motsats mot detta venetianska glaset var dem använde natriumkarbonat likt flussmedel använde man denna plats kaliumkarbonat. Glaset fanns mot ett start starkt förorenat från järn samt kopparoxider, samt detta gröna därför kallade Waldglaset fick ett helt ytterligare, tyngre struktur än detta venetianska.

tillsammans med tiden lärde man sig dock för att avfärga glasmassan samt återupptog även den sedan romartiden obegagnade glasslipningen. vid 1500-talet börjar man även gravera kopp. Den böhmiska kalikristallen lämpade sig förbättrad till slipning samt fick snart världsrykte till sin bergkristallsliknande struktur.[1]

I England samt Irland nedsänkt glaskonsten länge efter övriga Europa, skogsbrist gjorde chansen för att etablera glasbruk på denna plats sämre än vid kontinenten.

1675 uppfann dock George Ravenscroft enstaka teknik för att genom tillskott från blymönja ett fåtal en mer lättsmält kopp, såsom därmed blev mer lämpat till slipning än sodaglaset. Blyglaset behövde även tillsammans sin lägre smälttemperatur mindre bränsle.[1]

År 1825 blev tagna inom USApatent vid den inledande metoden på grund av tillverkning från pressglas.[1]

Michael namn platsnamn mekaniska maskin, inom vardagligt anförande kallad Owensmaskin, banade väg på grund av automatiseringen från glastillverkningen inom start från 1900-talet.[5]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land äger man funnit enstaka glaspärlor inom gånggrifter samt gravar ifrån bronsålder, dock fynden existerar sällsynta samt bedöms därför likt tillfälligheter.

Ungefär då började människor tillverka kopp inom Främre Asien?

inom enstaka krigargrav ifrån Dalby inom Nättraby socken inom Blekinge besitter man hittat enstaka ringformig små azurblå glaspärla jämte avsatsyxa, spjut, svärd osv. detta existerar inledande gången kopp visar sig inom nordiska fynd, daterbar mot övergångtiden sten-bronsålder.

Till landet kom glastillverkningen tidigt. dem inledande romerska glasbägarna letade sig hit redan beneath detta inledande århundradet efter Kristus, samt ifrån 400-talet e.

kr. äger man denna plats smält samt återvunnit glaskross på grund av för att tillverka glaspärlor. Redan beneath 1200-talet blåstes kopp på grund av kyrkfönster nära kloster- samt kyrkobyggen inom landet, dock medeltidens glastillverkning äger nästan varit helt okänd fram mot vid 1480-talet. angående man även tillverkat bruksglas existerar hittills okänt.

inledningsvis 1556 inkallas Anders Glasmakare från Gustaf Vasa på grund av för att tillverka vinglas på grund av hovets räkning. Hur denna produktion såg ut existerar okänt. Däremot startade hertig Karl, sedermera Karl IX ett hytta nära Nyköpingshus samt ett ytterligare inom Sundby utanför Örebro. Den besitter grävts ut arkeologiskt, samt man besitter kunnat återfinna ett bred produktion från olika dryckesbägare inom Waldglas.

beneath slutet från 1500-talet samt start från 1600-talet tillkommer enstaka rad mindre hyttor inom land, dem flesta dock tillsammans med enstaka ganska kortvarig existens.

Det fanns för tillfället såsom glassen började ett fåtal en stort genomslag.

beneath 1600-talet börjar man inom landet även behärska framställa klarglas därför kallad "Venetiansk kristall".

Under 1800-talet samt 1900-talet kom Småland för att bli en centrum på grund av glastillverkning, exempelvis inom Emmaboda, Kosta Boda samt Orrefors. mot detta hör en zon såsom främst omfattar Lessebo, Emmaboda samt Nybro kommuner mellan Växjö samt Kalmar, likt därför kallas till Glasriket.

beneath 1900-talet mekaniserades samt automatiserades glasemballagetillverkningen vid Surte glasbruk, Hammars glasbruk samt Limmareds glasbruk. inom Halmstad tillverkas planglas. därför gott likt allt förpackningsglas tillverkas idag vid Limmareds glasbruk.

Förutom nämnda Glasriket äger oräkneliga mindre studioglashyttor tillkommit beneath slutet från 1900-talet, var man blåser unika kopp, alternativt kopp inom små serier.

Dessa studioglashyttor finns utspridda inom läka landet, samt arbetar tillsammans varmt (smält) kopp. Sedan äger ett färsk teknik blivit populär, därför kallad fusing, då man skär olika nyanserade kopp inom bitar samt passar ihop bitarna mot enstaka mosaik, liksom smälts samt formas inom fusingugnar. Mindre utrustning behövs, samt håller vid för att utvecklas ett mot teknik, således kallad lampworking, då man formar pärlor alternativt mindre objekt från glaspinnar tillsammans med hjälp från enstaka gasollåga.

Myter ifall glas

[redigera | redigera wikitext]

Glas existerar ej en fast material utan egentligen enstaka vätska. Detta beror dels vid atomstrukturen hos kopp likt existerar omöjlig för att skilja ifrån ett vätskas. kopp existerar inom själva verket den tjockaste vätskan liksom existerar vilket existerar vilket vilket får den för att verka liksom en fast ämne.

Den exakta naturen hos kopp existerar ännu mot största sektion en mysterium på grund av vetenskapsman samt vetenskapsmän världen ovan. Samtidigt därför äger datorsimuleringar blivit allt mer komplexa vilket fullfölja för att oss kunna analysera detta närmare samt ta reda vid ytterligare faktorer mot dess underliga attribut. nära frysning mot en vanligt fast kurs genomgår ett vätska enstaka sålunda kallad fasövergång.

Molekylerna radar upp sig bredvid samt ovanpå varandra inom en kristallmönster. då enstaka vätska stelnar inom en kopp hittar man ej identisk organiserade stapling. Istället rör sig molekylerna bara långsammare samt långsammare, tills dem faktiskt ej rör sig alls, fångade inom en konstigt status mellan flytande samt fast kurs.

Men då kom glassen mot Sverige?

[6] detta finns även ett legende angående för att snus innehåller kopp. Detta existerar ej sant. Förr kunde detta hända för att saltkristaller fanns inom snuset, vilket kanske missuppfattades såsom kopp.

Specialglas

[redigera | redigera wikitext]

Belysningslampor från olika stöt samt radiorör måste existera lufttomma. Då måste metalltrådar till anslutning artikel vakuumtätt inneslutna inom glaset.

Detta innebär för att glaset måste äga ett sådan sammansättning för att dess utvidgningskoefficient överensstämmer tillsammans med metalltrådens. detta existerar ej heller vilken metalltråd vilket helst, liksom duger, utan detta existerar kombinationen glas/metall, vilket måste passa ihop. inom praktiken skarvas ofta enstaka betalkort trådstump in just till genomgången.

Ofta användes materialet kovar.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcdefghijkl] Hermelin, Carl F.

    & Welander-Berggren, Elsebeth (1980). Glasboken: bakgrund, teknik samt form : handbok. Stockholm: Askild & Kärnekull

  2. ^ [abcd] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^ [ab] Svensk uppslagsbok, malm 1932
  4. ^ [abc] Durdík, Jan (red.), Den stora antikvitetsboken, människor inom foto, huvudstaden, 1971
  5. ^Biografi ovan Michael namn Owens
  6. ^Chang, Kenneth (29 juli 2008). ”The natur of Glass Remains Anything but Clear” (på amerikansk engelska). The New York Times.

    ISSN0362-4331. https://www.nytimes.com/2008/07/29/science/29glass.html. Läst 16 september 2020.