Vilken aspekt av språk utvecklas först

Språk existerar enstaka förutsättning till socialisering samt skolstudier. inom denna produkt kommer fyra villkor liksom existerar viktiga till språkinlärning diskuteras samt presenteras. Mer särskilt lyfts villkoren ålder, hörsel, socio-ekonomisk status (SES) och flerspråkighet upp.

Målet existerar för att läsaren bör behärska öka sin medvetande på grund av hur språkinlärning påverkas från just dessa fyra utvalda villkor till för att vidare stödja unge samt elevers språkutveckling.

Ålder nära språkinlärning 

Svaret vid frågan angående vem liksom lär sig en nytt tungomål snabbast existerar oftast ”det yngsta barnet”, vilket existerar enstaka sanning tillsammans med modifikation (Birdsong, 2018).

Den såsom plats yngst då språkinlärningen startade blir typiskt bäst vid andraspråket efter några tid.

Att lära sig en nytt tungomål existerar enstaka utdragen samt komplex process.

ursprunglig blir dem yngre förbättrad än dem äldre vid för att uppfatta samt uttala språkljud (fonem), sedan blir dem förbättrad vid grammatik samt meningsbyggnad medan gruppskillnaderna är kapabel artikel minimala då detta kommer mot vokabulären. Däremot, inom start från språkinlärningen existerar detta oss liksom redan förmå en tungomål likt lär oss en nytt tungomål snabbare, mot modell till för att oss redan behärska uppfatta samt uttala vissa fonem.

ett ytterligare fördel består inom för att oss äger enstaka metalingvistisk medvetenhet. Detta innebär för att oss besitter ett medvetande till vad tungomål existerar, vilket mot modell för att man kunna prata angående nutid samt dåtid. oss kunna även äga ett medvetenhet från hur man fullfölja detta, vilket inom svenskan genom för att lägga mot ändelsen -de eller ska innan grundformen från verbet (bakade, bör baka).

Dessutom förstår oss vuxna fler term. detta innebär för att vuxna bara behöver känna till vad begreppet besitter på grund av ”etikett” vid detta nya språket, medan detta lilla barnet ursprunglig behöver förstå begreppet innan dem lär sig den nya ”etiketten”, något såsom tar många längre period (Perozzi & Sánchez, 1992). angående jag lär ut termen mbikompensoj (albanska på grund av överkompensera) skulle detta existera enkelt för att lära på grund av vuxna såsom redan förstår innebörden, dock svårt på grund av små människor vilket ej redan lärt in begreppet vid sitt förstaspråk (modersmål).

Språk förändras samt divergerar ovan tidsperiod vid bas från faktorer vilket migration, isolering samt kulturell interaktion.

Förutom dessa fördelar existerar vuxna många förbättrad vid för att fokusera vid ett övning än vad en litet ungar existerar. Även detta kunna förklara varför detta går snabbare för att lära sig tungomål tillsammans med åldern. dock varför blir då detta lilla barnet bäst samt varför existerar detta intressant för att förstå även på grund av förstaspråksinlärning?

Fonologi, ålder samt hörsel 

För för att svara vid dessa numeriskt värde problem att diskutera behöver oss prata lite angående fonologi, detta önskar yttra läran angående fonemen inom en tungomål. inom denna kontext är kapabel detta artikel värt för att skilja tecken samt fonem åt då tecken endast existerar symboler på grund av fonem.

Att man existerar tvåspråkig inom land, vilket små människor, utför ej för att man blir sämre vid svenska.

mot modell bokstaven ’a’ förmå beteckna både språkljudet (fonemet) inom termen man inom betydelsen manlig individ samt termen man inom betydelsen håret vid ett ridhäst. till för att påvisa fonem inom en tungomål bör man istället fokusera vid minimalapar likt skiljer sig inom endast en fonem. Om oss byter ut detta inledande fonemet inom en mening är kapabel detta bli mot en nytt mening vilket rimmar (m-att, n-att).

oss kunna även ändra vid fonemet mitt inom en mening (m-u-r, m-o-r) alternativt inom slutet vid en mening (bo-g, bo-k). Dessa ordpar visar för att m och n existerar numeriskt värde olika fonem, noggrann likt u och o, samt g och k.Det finns även andra skillnader likt ej existerar fonologiska.

Alla bör äga riktig mot språk: för att förbättra samt tillägna sig svenska språket, för att förbättra samt bruka detta egna modersmålet samt nationella minoritetsspråket samt för att ett fåtal chans för att lära sig främmande språk.

Dessa kunna existera dialektala skillnader, sålunda likt tungspets r samt tungrots r, alternativt skillnader likt beror vid koartikulation. ifall ni håller handen framför din munhåla då ni säger stopp samt sedan spruta sålunda bör ni uppleva för att p inom detta inledande termen existerar aspirerat (följt från enstaka luftström, p^h) medan p inom detta andra termen ej existerar aspirerat (p).

Detta märker oss ej från medan oss talar då dessa numeriskt värde p existerar allofoner. detta innebär för att p kunna uttalas vid numeriskt värde olika sätt inom svenska. detta intressanta existerar för att allofoner inom en tungomål kunna existera numeriskt värde fonem vid en annat tungomål, vilket existerar fallet till p samt p^h som existerar fonem inom flera från indien tungomål.

Vid sex månaders ålder är kapabel oss skilja vid varenda fonem vilket finns inom världens tungomål (t.ex. p^ha och pa),men nära en års ålder äger våra hjärnor lärt sig vilka skillnader liksom besitter innebörd till dem tungomål vilket oss utsätts till (Rivera-Gaxiola et al., 2005). Detta resulterar inom för att oss ej längre uppfattar skillnader vid allofoner.

De dialogiska principerna tillsammans med dess innebörd från informationsutbyte, samspel samt delaktighet gör starkare banden mellan förskolan samt barnens familjer, samt gynnar båda parters medvetande från sambandet mellan tungomål samt kultur.

Ju sämre oss existerar nära en års ålder vid för att uppfatta skillnaden mellan fonem ifrån tungomål vilket oss ej utsätts till desto större vokabulär kommer oss för att äga nära tvåårsålder. Detta existerar intressant då vokabulärens storlek inom sin tur äger innebörd på grund av inlärningen från grammatik samt meningsbyggnad. på grund av språkinlärningen existerar detta därför utmärkt för att tidigt lära sig vilka skillnader liksom besitter samt ej äger innebörd på grund av språket.

angående oss efter en års ålder ej kunna uppfatta fonem inom en andraspråk då blir detta svårare på grund av oss för att uttala dem samt för att uppfatta nya mening vid andraspråket.

För för att förklara vad vilket fullfölja för att oss förmå alternativt ej är kapabel uppfatta fonem samt flytta ovan lite mot nästa villkor, hörsel, önskar jag ge ett förenklad redogörelse från hur den sektion från hjärnan likt uppfattar olika fonem existerar uppbyggd.

Denna skulle behärska beskrivas såsom enstaka trasmatta var varenda fonem får sin kant samt färg. en ungar likt lär sig språket tidigt skulle ett fåtal ett trasmatta tillsammans med just dem färger samt detta mönster vilket fullfölja för att dem förmå uppfatta fonemen inom detta specifika språket. Däremot inläraren från språket liksom existerar äldre alternativt vid bas från hörselnedsättning inom enstaka tidig ålder ej kunnat uppfatta varenda fonemen inom språket skulle behärska ett fåtal ett trasmatta tillsammans en annat mönster tillsammans med andra färger (Shetty & Koonoor, 2016).

Språk existerar enstaka förutsättning till socialisering samt skolstudier.

Vissa specifika språkljud likt mot modell g samt k skulle behärska uppfattas såsom identisk fonem (allofoner) snarare än numeriskt värde olika fonem genom för att äga ”smält” samman mot enstaka bredare kant inom trasmattan.

Det innebär för att inlärarens ålder nära vilken hen hör en tungomål påverkar hur väl samt snabbt inlärningen från en förstaspråk samt en andraspråk sker.

Därför existerar detta viktigt för att undersöka småbarns ljuduppfattning samt artikel uppmärksammad vid upprepade hörselinflammationer alternativt ytterligare anledning mot nedgången ljuduppfattning inom ett ung ålder. detta existerar dock ej omöjligt för att lära sig nya fonem efter ettårsåldern, dock detta existerar mer utmanande således för att kvantiteten (mängden) samt kvaliteten vid inputen från språket blir viktigare.

SES 

För samtliga inlärare från tungomål gäller för att kvantiteten samt kvaliteten påverkar utvecklingen. undersökning besitter demonstrerat för att ju mer samt desto förbättrad tungomål en litet små människor hör desto förbättrad språkutveckling får barnet (Hoff, 2003a, 2003b). tillsammans med högre standard vid tungomål syftas vid sådant liksom användning från fler olika mening, längre meningar, dock även sådant liksom andel anförande vilket används till för att engageras inom enstaka konversation inom motsatts mot andel anförande såsom används till för att styra beteende.

Dessutom anses högre standard innebära många bokläsning samt mer användning från barnriktat tungomål. Socioekonomisk ställning eller tillstånd (SES) existerar starkt samt positivt relaterad tillsammans med både inputens standard samt kvantitet.

Barns SES förmå bli mättad genom för att undersöka sådant likt vilken yrke vårdnadshavarna äger, hur många dem tjänar alternativt deras utbildningsnivå.

ifall man bara önskar mäta ett sak därför existerar utbildningsnivån detta bästa måttet (Bornstein et al., 2003). Detta mått besitter demonstrerat sig existera relaterat mot barns språkutveckling således för att unge mot vårdnadshavarna tillsammans med högre kurs besitter större språkfärdigheter än vilket små människor mot vårdnadshavare tillsammans lägre kurs äger.

Vidare undersökningar besitter demonstrerat för att detta ej existerar den högre utbildningen inom sig såsom utför för att barnen får större färdigheter. detta existerar inom stället enstaka högre kvantitet samt standard vid den språkliga inputen vilket redogör barnens språkfärdigheter. Detta syns mot modell då man ser positiva effekter från bokläsning vid språkfärdigheter.

Bokläsning likt sådan sker oftare inom bostad tillsammans högre SES än lägre SES, dock viktigare existerar för att förstå för att ifall den sker äger vårdnadshavarnas utbildningsnivå ingen innebörd på grund av en gott utfall (Hoff, 2003a).

Flerspråkighet 

När oss träffar vid flerspråkiga små människor samt studenter tillsammans med lägre färdigheter vid svenska talar oss ofta ifall detta vilket angående detta vore flerspråkigheten likt existerar orsaken.

Svenskan förändras ständigt, noggrann vilket andra språk.

på grund av flera från dessa små människor existerar detta snarare en från dem andra tre villkoren nämnda ovan liksom existerar orsaken (ålder nära lärande, ljuduppfattning och/eller SES). inom landet ser oss mot modell för att ungar såsom besitter svenska samt tyska såsom sina numeriskt värde tungomål klarar sig förbättrad inom skolan än dem ungar likt existerar enspråkigt svenska.

detta existerar troligt för att detta beror vid för att vårdnadshavarna inom denna lilla team besitter högre utbildningsnivå än vilket den stora gruppen enspråkiga svenska vårdnadshavare besitter inom medelvärde. Förutom detta finns detta undersökning såsom visar vid fördelarna tillsammans för att existera flerspråkig.

Här talar man framförallt ifall numeriskt värde fördelar, tidigare tillväxt från dels metalingvistisk medvetenhet, dels exekutiva funktioner.

Den metalingvistiska medvetenheten existerar elementär till litteracitet. en unge vilket förmå manipulera mening samt förstår vilket en mening existerar förmå tidigare svara precis vid problem att diskutera likt vad börjar ’tåg’ med? var detta korrekta svaret existerar t medan yngre ungar typiskt svarar lok.

alternativt problem att diskutera vilket vilket mening existerar längst bort, ’tåg’ alternativt ’tuggummi’? var yngre små människor typiskt svarar ’tåg’ samt ännu enstaka gång påvisar för att dem ej förmå skilja den abstrakta ordformen ifrån detta objekt termen representerar. Man antar för att inlärningen från flera tungomål var unge får förstå för att en objekt är kapabel äga flera namn (hund, dog, perro osv.) främjar utvecklingen från den metalingvistiska medvetenheten.

noggrann liksom man får en förbättrat bollsinne genom för att träna olika bollsporter således verkar man ett fåtal en förbättrat ”språksinne” genom för att lära sig olika tungomål.

För några tid sedan uppmärksammades forskningen ifall effekterna från mångspråkighet vid exekutiva funktioner (EF), vilket inkluderar sådant likt inhibition (bromsen) (Bialystok & Barac, 2012).

inflytelserik vetenskapsman inom fältet ägde påvisat positiva effekter från mångspråkighet, dock ägde ofta slarvat tillsammans med för att granska på grund av effekter från SES samt tradition. inom vissa fall ägde den flerspråkiga gruppen högre SES än den enspråkiga gruppen, samt inom andra fall jämförde man grupper ifrån olika kulturer. Flerspråkiga ungar tillsammans asiatisk bakgrund ägde högre EF än enspråkiga unge tillsammans med nordamerikansk bakgrund.

Senare undersökning visade för att även enspråkiga asiatiska små människor ägde högre EF än enspråkiga nordamerikanska unge, vilket troligtvis existerar en indikator vid för att dessa färdigheter tränas mer inom vissa kulturer än andra. Även angående man samtalat om resultaten samt ifrågasatt deras ursprung således verkar fältet vandra mot ett fräsch konsensus för att detta finns positiva effekter från mångspråkighet då andra bakgrundsfaktorer existerar desamma.

eftersom tidigt utvecklad EF existerar relaterat mot högre bedömning efter grund- samt gymnasieskola förväntar oss därför oss fördelar från mångspråkighet speciellt då andra förutsättningar existerar positiva.

Vägen framåt

När oss träffar enstaka språkinlärare således behöver oss tänka efter hur hens bakgrund förmå utföra inlärningen utmanande, dock även vilka fördelar den kunna ge.

dem fyra villkor vilket presenterats inom separata stycken existerar ofta relaterade mot varandra samt är kapabel artikel enstaka orsak mot utmanande alternativt simplifierad språkinlärning.

För för att stödja språkinlärning bör ni fokusera vid kvaliteten vid din språkliga input mot inläraren. Framför allt numeriskt värde aspekter vid kvaliteten bör uppmärksammas: barnriktat tungomål samt diskussion.

Förutom enstaka överdriven prosodi består en barnriktat tungomål från för att lägga in pauser mellan mening samt meningar, samt från för att prata långsammare. Detta underlättar till inläraren för att förstå vilket ni säger, dock ger även mer period till förberedelse från samtalet samt på grund av för att hitta korrekt mening. Medan pedagoger existerar väl medvetna angående vikten från hur dem utrycker sig till för att stärka språkinlärningen, således glöms ofta för att detta existerar inom samtalet då inläraren egen får uttrycka sig liksom språket utvecklas.

en språkutvecklande arbetssätt bör därför omfatta mer utrymme samt tidsperiod till diskussion.

Referenser: 

Bialystok, E., & Barac, R. (2012). framträdande bilingualism: Dissociating advantages for metalinguistic awareness and executive control. Cognition, 122(1), 67-73. https://doi.org/10.1016/j.cognition.2011.08.003

Birdsong, D.

(2018). Plasticity, variability and age in second language acquisition and bilingualism. Frontiers in Psychology, 9, 1-17. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.00081

Bornstein, M. H., Hahn, C.-S., Suwalsky, J. T. D., & Haynes, O. M. (2003). Socioeconomic ställning eller tillstånd, parenting, and child development: The Hollingshead four-factor index of social ställning eller tillstånd and the socioeconomic index of occupations.

In M. H. Bornstein & R. H. Bradley (Eds.), Socioeconomic ställning eller tillstånd, parenting, and child development (pp. 29-82). Lawrence Erlbaum Associates Publishers.

Hoff, E. (2003a). Causes and consequences of SES-related differences in parent-to-child speech. In M. H. Bornstein & R. H. Bradley (Eds.), Socioeconomic ställning eller tillstånd, parenting, and child development. (pp.

147-160). Lawrence Erlbaum Associates Publishers.

Hoff, E. (2003b). The specificity of environmental influence: Socioeconomic ställning eller tillstånd affects early vocabulary development via maternal speech. Child Development, 74(5), 1368-1378.

Perozzi, J. A., & Sánchez, M. C. (1992). The effect of instruction in L1 on receptive acquisition of L2 for bilingual children with language delay.

Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 23(4), 348-352. https://doi.org/10.1044/0161-1461.2304.348

Rivera-Gaxiola, M., Silva-Pereyra, J., & Kuhl, P. K. (2005). Brain potentials to native and non-native speech contrasts in 7- and 11-month-old American infants. Developmental Science, 8(2), 162-172. https://doi.org/10.1111/j.1467-7687.2005.00403.x

Shetty, H.

N., & Koonoor, V. (2016). Sensory deprivation due to otitis media episodes in early childhood and its effect at later age: A psychoacoustic and speech observation measure. International journal of pediatric otorhinolaryngology, 90, 181-187. https://doi.org/10.1016/j.ijporl.2016.09.022