Är fransk ek samma som europeisk ek

Ekfatslagring, även kallat fatlagring alternativt inom vardagstal ibland eklagring, existerar en delmoment inom tillverkningen från alkoholhaltig, whisky samt ett sektion andra alkoholdrycker. Ekfatslagring innebär för att vinet, efter fullföljd alkoholjäsning får ligga ner inom tunnor gjorda från ek.

Utan ek skulle flera smaker oss förknippar tillsammans alkoholhaltig ej finnas.^[1]

Ekfatet

[redigera | redigera wikitext]

Ett ekfat existerar ett tunna från såsom ofta används nära skildring från spritdrycker, vanligtvis amerikansk whiskey samt sherry. eftersom virke existerar levande ämne är kapabel numeriskt värde inom princip identiska tunnor leda till inom olika karaktärer vid drycken.

nära lagring från whisky används ofta tallrik ifrån USA var man lagrat amerikansk whiskey inom dem alternativt Spanien var dem använts till sherry. Normalt besitter en ekfat ett livslängd vid cirka 50 kalenderår dock vissa tallrik kunna ”hålla” inom ovan 100 tid.

Vi får lära oss för att detta mesta från ”europeisk” ek (fransk, rysk, slavonsk etc) faktiskt ger ungefär identisk smakupplevelse, den stora skillnaden existerar mellan olika tunnbinderier (Seguin Moreau existerar tex många kompetenta – dock kunna även ge på grund av många egenkaraktär angående ej grundvinet håller måttet).

en normalt ekfat används cirka tre-fyra gånger beneath dess livstid. enstaka vanlig lagringsmetod existerar för att inledningsvis lagra whisky vid ett typ från tallrik till för att sedan låta den ligga ner några månader alternativt en tid vid sherryfat.

Inverkan från fatlagring

[redigera | redigera wikitext]

Ekfatslagringen inverkar vid vinet vid flera sätt.

vid bas från ekens porositet kommer vinet inom begränsad förbindelse tillsammans syre. Detta leder mot ett långsam oxideringsprocess såsom reducerar fruktsmaken inom vinet (man talar angående frukt) dock liksom inom samverkan tillsammans eken ökar kvantiteten smakämnen inom vinet. Tunnan avsöndrar även tanniner mot vinet, vilket fullfölja vinet mera långlivat dock även strävare.

angående vinet skall utvecklas positivt från utdragen eklagring måste vinet äga många fruktsmak samt sålunda anlända ifrån många mogna druvor.

Övriga Europa, speciellt Östeuropa, besitter identisk sorts träd såsom Frankrike.

En tunna ger maximalt smakförmåga åt vinet beneath dem inledande år från sin användning, därefter avtar dess kapacitet för att ge vinet smakupplevelse, eftersom träet inom tunnan successivt besitter lakats ur vid dem ämnen såsom är kapabel lakas ur. vid bas från detta existerar detta från massiv innebörd om man använder nya alternativt gamla ektunnor då man lagrar vinet.

(Detta existerar någonting likt ej tagits inom beaktande inom dem regler ifall lagring liksom ställts upp exempelvis inom Rioja samt Toscana, var enbart längden vid ekfatslagringen regleras.) detta existerar även enstaka kostnadsfråga ifall nya alternativt begagnade tallrik utnyttjas, därför existerar detta betydligt vanligare för att högklassiga viner likt förmå säljas kostsamt lagras vid 100 andel fräsch ek.

Fatets storlek påverkar även hur många smakämnen vilket lakas ur, från detta enkla skälet för att detta finns mer träyta per liter dricka inom en mindre tallrik än inom en större. Dessutom påverkas hur många samt hur snabb dryckens mognad blir. nära whiskytillverkning (inom EU) finns detta team vid för att whiskyn måste lagras minimalt tre kalenderår vid en tallrik såsom ej existerar större än 700 liter.

dem flesta single-malter använder tallrik inom storleksordningen 200–300 liter, Mackmyra Svensk Whisky lagrar enstaka sektion från sin whisky vid 30-litersfat.

Den franska eken kommer inom själva verket ifrån numeriskt värde trädarter, liksom båda även växer inom Sverige.

Sammantaget innebär effekten från storleken samt åldern inom vinsammanhang för att mindre, relativt nya tallrik (ofta 225 liters barrique bordelaise) används då man önskar för att vinet skall erhålla klar fatkaraktär, medan större, äldre tallrik (ofta 500-1200 liter) används då fatlagringen mer existerar mot på grund av för att vinet skall mogna samt erhålla ett aning syrekontakt.

En ytterligare faktor vilket besitter massiv effekt vid smaken existerar hur länge samt hur kraftigt tunnan rostats. Tunnorna rostas inifrån på grund av för att dem skall hålla vätska, dock enstaka kraftigt rostad tunna ger enstaka kraftigt rostad alternativt rökig smakförmåga åt vinet.

Typ från ek liksom används

[redigera | redigera wikitext]

Ekens härkomst existerar även från största vikt, dels på grund av för att olika arter från ek växer vid olika platser, samt dels på grund av för att växtplatsen inom sig inom viss utsträckning påverkar ekens karaktär.

Särskilt inom vinsammanhang existerar detta vanligt för att skilja vid fransk ek samt amerikansk ek, dock detta förekommer även för att ek från andra ursprung utnyttjas. Eken kunna dock ej komma ifrån alltför kalla trakter, då blir porerna på grund av små, samt effekten tunnan äger vid lagringen blir små. Den franska eken kommer inom själva verket ifrån numeriskt värde trädarter, såsom båda även växer inom landet.

Dels detta träd vilket inom land kallas till "vanlig ek" (Quercus robur) samt dels bergek (Quercus petraea alternativt Quercus sessiflora). Amerikansk ek existerar vitek (Quercus alba).^[2]

Fransk ek ger vinet ett kryddig, enkel vaniljaktig smakförmåga samt tillför vinet tanniner, vilket inom flera fall innebär för att vinets tanniner uppfattas vilket mjukare.

Fransk ek brukar betecknas tillsammans tre olika skogsområden – Alliers, Nevers samt Forêt dem Tronçais – dock detta bör uppfattas såsom olika stilar från ekfat snarare än såsom en noggrant ursprungsbeteckning på grund av själva träet. Amerikansk ek existerar många mer aromatisk samt bidrar mot för att ge alkoholhaltig ett karaktäristisk vanilj-arom, samt mjuk smakupplevelse samt lite råare tanniner än dem franska eksorterna.

Man talar främst angående fransk samt amerikansk ek, dock detta finns åtminstone 25 länder såsom producerar ekfat, var landet existerar en från dem.

(Den karaktär från dill liksom finns inom flera Riojaviner lagrade vid amerikansk ek är kapabel mer ses likt enstaka mognadskaraktär till Tempranillo-druvan, särskilt då den tillåtits oxidera.) vid bas från skillnader inom produktionskostnader vilket kommer från hur man tvingas klyva träslag, existerar amerikanska ekfat mellan 30 samt 50 % mer prisvärd än franska ekfat.

ett vanlig tumregel inom vinsammanhang existerar dock för att amerikansk ek framför allt påverkar doften, medan fransk ek framför allt påverkar smaken. en viktigt argument på grund av för att nyttja amerikansk ek existerar priset, den kostar ca. hälften jämfört tillsammans med den franska.^[1]

I enstaka sektion regioner använder man virke ifrån andra trädarter än ek, exempelvis inom Valpolicella, var man använder tunnor gjorda från körsbärsträ.

Alternativa metoder

[redigera | redigera wikitext]

Eksmaken besitter blivit oerhört populär hos den moderna vinkonsumenten, samt särskilt inom röda viner.

Även angående baltisk samt slovensk ek plats den maximalt uppskattade beneath 1800-talet existerar detta numer den franska såsom utgör standard.

flera vinproducenter använder sig numera från en mer prisvärd sätt för att tillföra eksmak mot vinet – ekchips alternativt ekstavar tillförs vinet, vilket fullfölja för att man kunna nyttja mot modell billiga ståltankar. Denna teknik existerar sedan 2009 laglig inom dem flesta regioner, även inom Europa, dock detta finns lokala undantag.^[1] Ek inom ståltankar ger dock ej den långsamma kemisk reaktion med syre vilket ektunnan tillåter.

Långsam kemisk reaktion med syre förmå dock fås vid konstgjord väg genom för att små luftbubblor trycks in inom tanken.

Ifall en alkoholhaltig ifrån Nya världen existerar försett tillsammans enstaka ord liksom säger "Oak aged" alternativt "Matured in oak" förmå man existera trygg vid för att detta handlar angående ett från dessa metoder.

"Matured in oak casks" alternativt "Matured in oak barrels" existerar den enda garantin man äger till för att producenten använt ektunnor ifall ej man vet för att detta existerar detta enda liksom existerar tillåtet inom distrikt.

Fatstorlekar

[redigera | redigera wikitext]

Några vanligen förekommande typer samt storlekar från tallrik, samt deras namn:^[3][1]

Land	Region	Typ från fat	Storlek	Anmärkning
Frankrike	Bordeaux	Barrique bordelaise alternativt barrique	225 liter	Den sannolikt vanligaste storleken samt utformningen vid tallrik till vinframställning, besitter tagits efter för att flera vinregioner ovan all världen
Bourgogne	Pièce	228 liter	Lägre samt något trindare än ett barrique
Chablis	Feuillette	132 liter
Demi-muid	600 liter	Används inom flera regioner. inom Languedoc existerar dem något mindre, (500 liter). Intressant kuriosa existerar för att den franska eken, även kallas europeisk ek, kommer ifrån numeriskt värde trädarter såsom båda växer inom Sverige.
Foudre	1000 l (eller mer)	Används inom Alsace, Rhone, Provence samt Languedoc.
Portugal	Douro	Pipe ("pipa")	Cirka 520 liter	Fat till portvinsframställning
Spanien	Jerez	Bota	Oftast 490 liter	Sherryfat
Hogshead	Oftast 245 liter	En halv bota
Tyskland	Mosel	Fuder	1000 liter
Rheingau	Stück alternativt stückfass	1200 liter
Halbstück	600 liter
Viertelstück	300 liter
Ungern	Tokaj	Gönczer	Cirka 140 liter	Fat på grund av beskrivning från tokajer
Puttonyos	Bytta såsom rymmer 14 kg aszúdruvor	Antalet puttonyous aszúdruvor per gönczerfat basvin lade traditionellt grunden mot kvalitetsklassificeringen från söta viner inom Tokaj-Hegyalja

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Film ifall modern fabriksmässig tillverkning från ekfat (franska)

Film angående bakgrund samt hantverksmässig tillverkning från träkärl (engelska)

Film ifall tillverkning från extremt stora ektunnor inom Rioja (spanska)