Vad är godtagbara kunskaper i betyg

Betygssystemet bör främja kunskapsutveckling samt betygen bör förbättrad spegla elevers kunskaper

Innehåll

Beslut nära regeringssammanträde den 26 april 2018

Sammanfattning

En speciell utredare bör utreda samt föreslå hur ämnesbetyg kunna införas inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan.

Utredaren bör även utreda samt lämna förslag vid justeringar inom betygssystemet till samtliga skolformer. Syftet existerar för att främja elevers, såväl flickors likt pojkars, kunskapsutveckling samt för att betygen förbättrad bör spegla elevers kunskaper. Utredaren bör bl.a.. föreslå enstaka modell på grund av ämnesbetyg på grund av gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan,.

Många pedagog uppger för att detta existerar svårt för att sätta bedömning då studenter uppvisar ojämn kunskaper inom förhållande mot kunskapskraven.

analysera hur denna modell bör förhålla sig mot vuxenutbildningen,. analysera ifall, samt inom därför fall föreslå hur, kompensatoriska inslag bör införas inom betygssystemet till samtliga skolformer såsom besitter bedömning, . föreslå sätt för att synliggöra samt registrera elevens kunskapsutveckling då kunskapsnivån ej motsvarar en godkänt bedömning,. analysera konsekvenserna från utredarens förslag på grund av behörighet samt urval mot högskoleutbildning samt yrkeshögskolans utbildningar, samt.

lämna nödvändiga författningsförslag.Uppdraget bör redovisas senast den 30 november 2019.

Betygssystemet inom detta svenska skolväsendet

Betygssystemet existerar mål- samt kunskapsrelaterat samt gemensamt till flera skolformer

Sedan 1994 existerar betygssystemet inom svensk utbildningsinstitution mål- samt kunskapsrelaterat. Dessförinnan användes en relativt betygssystem, såsom inom inledande grabb gav besked angående hur ett enskild elevs kunskaper förhöll sig mot andra elevers kunskaper.

Motivet mot införandet från detta nuvarande betygssystemet plats för att detta skulle ge besked ifall hur elevens studieresultat förhåller sig mot kunskapsmålen. enstaka från dem bärande tankarna plats även för att detta nya systemet skulle äga större förutsättningar för att upplevas vilket rättvist eftersom betygen relateras mot kunskapsmål samt kriterier till dem olika betygsstegen vilket fastställts inom kursplanerna.

detta skulle fungera vilket ett garanti till kvaliteten samt därmed även på grund av jämförbarheten. Betygen skulle även ge förbättrad kunskap mot studenter, vårdnadshavare samt arbetsgivare angående elevernas studieresultat. en mål- samt kunskapsrelaterat struktur skulle slutligen ge lärarna förbättrad redskap för att samtala tillsammans med eleverna ifall deras kunskapsutveckling (prop.

1992/93:250 s. 54). då systemet infördes användes betygsskalan erkänd (G), Väl erkänd (VG) respektive många väl erkänd (MVG). till för att nå betyget G krävdes för att samtliga kriterierna på grund av betygssteget skulle existera fullbordade. detta fanns dock ett kompensatorisk regel på grund av dem numeriskt värde högre betygsstegen VG samt MVG.

Den innebar för att ifall ett student uppfyllde några från kriterierna särskilt väl, kunde detta kompensera mindre väl fullbordade delar (SKOLFS 2000:134). Betygssystemet äger sedan dess reviderats, särskilt inom samband tillsammans större skolreformer. Systemet existerar dock ännu inom grunden detsamma, dvs. mål- samt kunskapsrelaterat.

dem senaste större förändringarna gjordes 2011 inom samband tillsammans införandet från dels kunskapskrav liksom anger vilka kunskaper liksom behövs på grund av respektive betygssteg, dels enstaka fräsch betygsskala. Kunskapskraven utgör ett sektion från nuvarande kurs- samt ämnesplaner samt ersatte dem tidigare betygskriterierna. Läraren utgår ifrån kunskapskraven nära bedömning.

Betygsskalan inom dagens struktur besitter sex steg ifrån A mot F, var F existerar icke godkänt. Kunskapskraven till betygen A, C samt E preciserar vilket likt behövs på grund av respektive bedömning. dem existerar formulerade inom enstaka löpande skrivelse samt uttrycker nivån tillsammans med hjälp från s.k. värdeord. Betygsstegen B samt D används då eleven möter kunskapskraven till närmast underliggande steg helt samt kunskapskraven till en högre betygssteg mot övervägande sektion.

Betyget F sätts angående kraven till betyget E ej existerar fullbordade. Betyget F används både då detta existerar långt kvar på grund av eleven för att nå kunskapskraven samt då kunskaperna redan möter delar från kravet på grund av betyget E. då underlag saknas används beteckningen horisontellt streck. Betygsskalan gäller på grund av grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning.

inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt inom speciell kurs till vuxna finns betygsstegen A-E. på grund av studenter vilket ej uppnår kraven till betyget E inom dessa skolformer bör bedömning ej placeras.

Kursutformningen infördes på grund av för att ge gymnasieeleverna ett ökad valfrihet

Samtidigt vilket detta kunskapsrelaterade betygssystemet infördes 1994 omvandlades gymnasieskolan mot en kursutformat struktur.

detta innebar enstaka helt fräsch struktur tillsammans med schema, inom stället på grund av linjer, var eleverna delvis kunde skapa sin studieväg genom omröstning från kurser från olika omfattning (prop. 1990/91:85). Detta möjliggjordes även genom en stort utbud från kurser. Motiven mot ett kursutformad gymnasieskola fanns bl.a.

ökad valfrihet på grund av eleverna, förbättrad möjligheter för att förnya utbildningarna, större möjligheter för att framhäva utbildningen lokalt, ökade möjligheter mot ett anpassningsbar förberedelse samt förbättrad möjligheter mot samverkan tillsammans enstaka kursutformad vuxenutbildning. inom stället på grund av den tidigare timplanen likt justerade undervisningstiden på grund av olika ämnen infördes en poängssystem samt enstaka total garanterad undervisningstid.

en kursutformat struktur tillåter ett flexibilitet eftersom utbildningsanordnaren förmå organisera på grund av samläsning mellan studenter vid olika schema samt inriktningar. Flexibiliteten medför dock även för att kurserna ges inom olika ordning nära olika skolor, vilket försvårar bl.a. på grund av studenter liksom ändrar bostadsort alternativt byter lärcentrum.

ett från grundtankarna på baksidan den kursutformade gymnasieskolans programstruktur plats för att samtliga treåriga nationella schema skulle ge primär behörighet mot högskolestudier (prop. 1990/91:85). Detta möjliggjordes genom enstaka gemensam bas tillsammans med obligatoriska kurser inom s.k. kärnämnen, bl.a. engelska, matematik, samhällskunskap samt svenska. inom varenda klass ges kursbetyg vilket varenda dokumenteras inom elevens slutbetyg samt sedan räknas samman mot en poäng för meriter likt kunna användas på grund av urval mot högskolestudier.

Kursutformningen behölls inom gymnasiereformen 2011

År 2011 genomfördes Gy11, enstaka grundlig reformering från gymnasieskolan. Då infördes bl.a. nya programtyper samt nya nationella schema. Gymnasieskolan fick tolv yrkesprogram, sex högskoleförberedande schema samt fem introduktionsprogram. Dessutom infördes ett gymnasieexamen samt en gymnasiearbete. Gymnasiearbetet visar vid förberedelse på grund av kommande arbetsliv respektive högskolestudier.

tillsammans med gymnasieskolan liksom modell reformerades även gymnasiesärskolan 2013, då bl.a. nio nationella schema, individuella schema samt en gymnasiesärskolearbete infördes. inom Gy11 behölls kursutformningen samt kursbetygen. Frågan angående ämnesbetyg ägde tidigare varit aktuell inom samband tillsammans med dem förändringar från gymnasieskolan liksom plats avsedda för att träda inom kraft 2007 (Gy07).

Betygskriterierna uttrycker kännetecken vid kunskaper inom tre steg: E, C samt A. tillsammans med stöd från dem avgör ni vilket bedömning vid skalan likt bäst motsvarar elevens kunskaper – ifrån underkända (F), via godtagbara (E), ovan goda (C) mot utmärkta (A).

Gy07 byggde vid förslagen inom propositionen förståelse samt standard - elva steg till utvecklingen från gymnasieskolan (prop. 2003/04:140). Regeringen föreslog för att ämnesbetyg skulle införas på grund av för att flytta fokus ifrån enskilda kurser mot hur väl eleven kontrollerar eller är skicklig i ämnet. dem nya ämnesbetygen skulle införas inom ramen på grund av enstaka kursutformad gymnasieskola.

Propositionen ägde beslutats från riksdagen samt Gy07 höll vid för att implementeras då detta blev regeringsskifte 2006. Den tillträdande regeringen avbröt reformen eftersom man planerade på grund av större förändringar från gymnasieskolan. Regeringen tillsatte Gymnasieutredningen (U 2007:01) likt skulle lämna förslag vid ett reformerad gymnasieskola samt likt även fick inom uppgift för att betänka tre alternativ på grund av hur bedömning inom enstaka kursutformad gymnasieskola skulle fungera (dir.

2007:08). inom betänkandet Framtidsvägen - ett reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) bedömde utredningen för att systemet tillsammans kursbetyg borde kvarstå. Utredningen motiverade sin analys tillsammans för att studenter likt utredaren träffat föredrog kursbetyg, för att lärarna ej framfört någon direkt bedömning mot systemet samt för att kursbetyg fungerar förbättrad än ämnesbetyg inom vuxenutbildningen.

inom dem förarbeten liksom nedsänkt mot bas på grund av Gy11 uttryckte regeringen även för att kursbetygen besitter den fördelen för att eleverna får ett snabb återkoppling vid sina studieresultat samt för att flera studenter uppskattar för att behärska lägga avklarade kurser på baksidan sig (prop. 2008/09:199).Med Gy11 ersattes dem dåvarande kursplanerna inom gymnasieskolan tillsammans ämnesplaner.

detta plats uttalat för att kurserna inom detta nya systemet tydligare skulle ingå inom ett större totalitet, ämnet. Därav kom den nya benämningen ämnesplaner (prop. 2008/09:199). inom ämnesplanen anges till ämnet vilket totalitet dess avsikt samt vilka kurser likt ingår inom ämnet. på grund av varenda utbildning anges även en centralt innehåll samt kunskapskrav (1 kap.

4 § gymnasieförordningen [2010:2039]). Ofta finns detta flera kurser inom en material, från vilka enstaka sektion bygger klart vid varandra, även ifall detta ej finns något formellt krav vid för att eleven måste äga betygssatts inom ett utbildning till för att vandra vidare mot nästa. detta finns även kurser vilket existerar mer fristående samt likt är kapabel läsas sidled.

varenda utbildning omfattar en visst antal poäng liksom visar kursens studieomfattning. Den vanligaste omfattningen existerar 100 gymnasiepoäng dock detta förekommer för att kurser besitter såväl mindre likt större omfattning. en fullständigt nationellt schema existerar inom ljus 2 500 gymnasiepoäng. Vanligen fördelas kurser samt poäng ovan tre skolår vid gymnasieskolans nationella schema, var ett skola likt exempelvis avslutat samhällsvetenskapsprogrammet inom medelvärde besitter 26 kursbetyg efter tre års studier.

Kunskapskraven beskriver vad likt behövs på grund av godtagbara kunskaper samt på grund av olika betyg.

detta existerar ej nationellt reglerat då inom period eleverna bör studera enstaka utbildning alternativt ovan hur utdragen tidsperiod kurserna bör sträcka sig. detta förekommer för att ett lektion angående 100 gymnasiepoäng läggs ut ovan ett termin. detta vanligaste existerar dock för att kurser angående 100 gymnasiepoäng läggs ut ovan en skolår.

Gymnasiesärskolans kunskapsinnehåll existerar strukturerat vid motsvarande sätt liksom gymnasieskolans, inom kurser samt tillsammans med en gymnasiesärskolearbete. inom gymnasiesärskolan finns utöver ämnesplaner även s.k. ämnesområdesplaner till individuella schema. Ämnesplanerna på grund av gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan gäller även på grund av vuxenutbildningen vid motsvarande nivå tillsammans undantag på grund av några ämnesplaner såsom särskilt utformats på grund av ett viss skolform.

Fragmentisering samt stress inom gymnasieskolan

Gy11-reformen innebar bl.a. mer nationellt styrda utbildningsvägar samt ett ökad klarhet samt totalitet inom utbildningen (prop.

Kursplanerna existerar konstruerade utifrån temat långsiktiga syfte samt centrala innehåll samt beskriver vad vilket behövs från eleverna till för att att nå ett mål eller resultat godtagbara kunskaper inom årskurs 3 samt till olika.

2008/09:199). Den innebar även ett mer sammanhängande styrkedja: läroplan - examensmål - ämnesplaner, liksom även tydliggjordes från Statens skolverk inom implementeringen från reformen. Trots detta upplever flera studenter samt pedagog kvar gymnasieskolan liksom fragmentiserad. ett bidragande orsak förmå artikel för att fokus ännu inom upphöjd grad läggs vid enskilda kurser, kunskapskrav samt vid bedömning.

Stress bland gymnasieskolans studenter äger även beskrivits inom flera rapporter, t.ex. Attityder mot skolan (Skolverket, redogörelse 438, 2015). i enlighet med denna lärande upplever flera studenter stress, särskilt unga kvinnor. vid högskoleförberedande schema uttryckte fem från tio studenter våren 2015 för att dem oftast alternativt ständigt känner sig stressade.

Motsvarande andel till studenter vid yrkesprogram existerar tre från tio. för att betygssättas efter varenda lektion, innan man existerar färdig tillsammans med studierna inom ämnet, är kapabel existera enstaka bidragande orsak mot elevers stress. en struktur tillsammans med ämnesbetyg förmå bidra mot för att minska stressen, eftersom detta totalt sett skulle innebära färre samt glesare betygstillfällen.

Ämnesbetyg leder mot flera förbättringar i enlighet med Gymnasieutredningen

Den 19 mars 2015 fick enstaka speciell utredare inom uppgift för att bl.a. analysera samt föreslå åtgärder till för att varenda ungdomar bör påbörja samt fullfölja enstaka gymnasieutbildning (dir. 2015:31). Utredningen, vilket tog sig namnet Gymnasieutredningen (U 2015:01) fick därefter genom tilläggsdirektiv inom övning för att analysera för- samt nackdelar tillsammans med ämnesbetyg jämfört tillsammans kursbetyg samt för att utreda möjligheterna för att införa ämnesbetyg inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan (dir.

U 2015:141). Utredningen konstaterar inom betänkandet ett gymnasieutbildning till varenda - åtgärder på grund av för att samtliga unga bör påbörja samt fullfölja enstaka gymnasieutbildning (SOU 2016:77) för att en insättning från ämnesbetyg inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan är kapabel leda mot flera förbättringar till studenter samt pedagog.

i enlighet med utredningen kunna elevers kunskapsutveckling förbättrad samt mer hållbart stödjas tillsammans ämnesbetyg. angående lärandet sker ovan längre period blir ej varenda bedömningstillfälle lika kritisk till elevens bedömning. bedömning vilket sätts efter avslutade ämnesstudier kunna tillsammans med större säkerhet spegla elevernas kunskaper inom ämnet.

Likaså kunna lärarnas sysselsättning underlättas angående dem ej behöver börja ifall tillsammans med varenda färsk lektion inom en tema, utan är kapabel bedriva undervisningen mer hållbart samt utifrån ett större helhetssyn, såväl vid elevernas kunskapsutveckling liksom vid ämnet. ett sektion studenter uttrycker för att dem upplever systemet tillsammans med kursbetyg såsom motiverande alternativt belönande, dock uppger samtidigt för att systemet begränsar deras vilja samt förmåga för att lära sig.

inom stället till för att skolan uppmuntrar samt skapar förutsättningar på grund av utbildning upplever dem alltså för att målet tillsammans med skolan blir för att "beta från samt avsluta kurser". Kursindelningen förmå i enlighet med Gymnasieutredningen dessutom uppfattas vilket konstlad, särskilt då detta gäller kurser liksom klart bygger vid varandra.

Gymnasieutredningen uppger vidare för att ämnesbetyg kunna bidra mot för att utföra läraryrket mer attraktivt samt minska den stress liksom lärarna kunna uppleva inom sitt jobb vid bas från dagens grundlig jobb tillsammans bedömning samt bedömning.Det totala antalet bedömning inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan skulle minskas nära ett passage mot ämnesbetyg.

ett passage mot ämnesbetyg skulle dock ej innebära för att varenda bedömning sätts inom årskurs 3. ett sektion ämnen skulle noggrann vilket inom ljus äga mindre omfattning än andra samt vissa bedömning skulle därmed även inom fortsättningen placeras tidigare beneath utbildningstiden.

Betyg besitter enstaka nödvändig roll inom detta svenska systemet vilket ställer krav vid ett rättssäker samt likvärdig bedömning

Det svenska betygssystemet äger inom dygn flera funktioner.

detta ger resultat mot eleven, vårdnadshavaren samt eventuella arbetsgivare angående studieresultat. detta fungerar även likt urvalsinstrument nära antagning mot högre studier samt vilket en mått vid område samt nationell nivå. bedömning tillmäts alltså enstaka nödvändig roll inom landet, bl.a. just eftersom dem existerar därför kritisk till behörighet samt antagning mot vidare studier vid gymnasial samt eftergymnasial nivå.

dem bedömning såsom existerar godkända alternativt högre räknas ifall mot en samlat poäng för meriter. på grund av gymnasial träning gäller detta varenda kursbetyg, alltså även kursbetyg såsom sätts tidigt efter start studier inom ämnet. Betygens funktion liksom urvalsinstrument ställer höga krav vid likvärdig bedömning. Rättssäkra bedömning existerar kritisk till elevers kommande.

vid nationell nivå existerar detta viktigt för att betygssystemet existerar likvärdigt samt stabilt. Skolverket besitter i enlighet med förordningen (2015:1047) tillsammans med instruktion på grund av Statens skolverk inom uppgift för att stödja kommuner samt andra huvudmän inom deras utbildningsverksamhet samt för att bl.a. kontinuerligt värdera nödvändigheten från samt förbättra bedömningsstöd.

Myndigheten äger genom stödmaterial, kommentarmaterial, allmänna råd samt webbkurser gett stöd mot skolor inom deras sysselsättning tillsammans utvärdering samt bedömning. Stödet omfattar bl.a. beskrivningar från hur kurs- samt ämnesplanerna existerar tänkta för att läsas samt hur betygsskalan bör användas inom förhållande mot kunskapskraven.

vid område nivå äger flera skolor sedan 2011 arbetat fokuserat tillsammans kompetensutveckling då detta gäller analys samt bedömning. på grund av för att öka likvärdigheten samt rättssäkerheten inom detta nationella stödet på grund av kunskapsbedömning samt bedömning besitter skollagen (2010:800) nyligen ändrats till för att tydliggöra för att effekt vid nationella test särskilt bör beaktas nära betygssättningen inom dem ämnen var liknande test ges.

Denna förändring träder inom kraft den 29 juni 2018 (prop. 2017/18:14. bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Regeringen äger även gett Skolverket inom uppgift för att bl.a. förbättra gemensamma ramverk till nationella test samt bedömningsstöd samt för att genomföra enstaka försöksverksamhet tillsammans extern evaluering (U2017/03739/GV).

Uppföljningar från grundskolans samt gymnasieskolans betygssystem pekar vid brister

Förändringarna inom betygssystemet besitter utvärderats sedan dem trädde inom kraft 2011. Skolverket besitter bl.a. vid uppgift från regeringen redovisat enstaka bedömning från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning (U2015/05782/S) samt enstaka evaluering från bedömning ifrån årskurs 6 (U2015/03990/S).

Skolverket äger även följt upp reformerna inom rapporten Skolreformer inom praktiken ifrån 2015.Skolverkets uppföljningar visar bl.a. för att detta finns bedömning mot kunskapskravens utformning samt bekymmer inom användningen från betygsskalan. i enlighet med Skolverkets bedömning från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning ifrån 2016 uttrycker studenter ofta för att dem ej får äga enstaka dålig solens tid samt för att dem ej får misslyckas vid en enda test på grund av då blir betyget satt utifrån den sämsta prestationen.

Intentionerna ifall för att reformerna skulle leda mot fördjupat utbildning, totalitet samt standard inom undervisningen tenderar för att försvinna inom resonemang ifall konsekvens vid enstaka information samt tolkningar från formuleringar inom kunskapskraven. detta förmå bli ännu mer påtagligt inom korta kurser alternativt mindre grundlig ämnen, var undervisningstiden existerar begränsad.

detta framgår även från rapporten för att detta finns vissa skillnader mellan hur olika grupper från studenter upplever systemet. Pojkar svarar t.ex. inom högre utsträckning än flickor för att dem klart får reda vid vad likt behövs till för att erhålla olika bedömning. studenter vid skolenheter tillsammans med en genomsnittligt högt poäng för meriter anser inom högre utsträckning än studenter liksom studera vid skolenheter tillsammans lågt poäng för meriter för att dem klart får reda vid vilket såsom behövs på grund av för att ett fåtal olika bedömning.

i enlighet med Skolverket minskade antalet betygsfrågor mot myndighetens tjänst för information något beneath 2017 dock fanns kvar stort. i enlighet med inkomna problem att diskutera angående bedömning såsom besvaras vid Skolverkets webbplats fråga pedagog bl.a. ifall dem nära bedömning behöver ta hänsyn mot information såsom lämnas in sent alternativt mot elevers krav vid för att ett fåtal utföra angående test.

detta kunna producera ett svår arbetssituation till lärarna samt orättvisa emellan eleverna.I Skolverkets redovisning granskning från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning (2016) framkommer även många bedömning mot bristen vid kompensatoriska aspekter alternativt inslag inom betygssystemet.

Detta besitter även påtalats från bl.a. Utredningen angående nationella test (SOU 2016:25) samt inom delbetänkande från 2015 års Skolkommission (SOU 2016:77). studenter upplever för att systemet bidrar mot för att dem straffas till sina brister snarare än premieras på grund av förtjänster. Orsaken mot detta existerar bestämmelsen ifall för att kunskapskraven till E samt C bör existera fullbordade inom sin totalitet på grund av för att eleven bör behärska ett fåtal en högre bedömning (6 kap.

7 § skolförordningen samt 8 kap. 2 § gymnasieförordningen). detta innebär exempelvis för att enstaka student liksom möter stora delar från kunskapskravet till A ändå ej kunna ett fåtal en högre bedömning än D angående denna alternativt denne inom någon sektion ej når upp mot betyget C. Drygt hälften från lärarna inom Skolverkets evaluering anger för att detta försvårar betygssättningen.

Åtta från tio pedagog uppger för att detta existerar svårt för att sätta bedömning då eleverna uppvisar ojämlik kunskapsprofiler, dvs. ojämlik kunskaper inom förhållande mot kunskapskraven. ett skola kunna t.ex. visa kunskaper vid ett många upphöjd nivå (A) inom vissa delar dock vid enstaka betydligt lägre nivå (E) inom andra.

tillsammans anledning från resultaten inom utvärderingarna besitter Skolverket utvecklat sitt stödmaterial ifall betygsskalan samt tagit fram stöd inom ramen till nationella skolutvecklingsprogram på grund av för att implementera systemet ytterligare. Myndigheten äger även meddelat för att den på grund av närvarande arbetar tillsammans med nya allmänna råd till bedömning samt planerar till ett översyn från hur kunskapskraven existerar formulerade.

Kunskapskraven bör i enlighet med myndighetens bedömning ses ovan ifrån flera perspektiv, bl.a. omfattning samt detaljeringsgrad samt för att den begreppsapparat såsom används inom därför upphöjd grad likt möjligt ligger inom linje tillsammans dem olika ämnenas bedömningstraditioner. Samtidigt kvarstår brister inom systemet. Myndigheten äger därför påtalat för att ändringar inom betygssystemet behöver utredas vidare.

detta gäller kompensatoriska inslag inom betygsskalans tillämpning, konsekvenserna från den s.k. skarpa godkäntgränsen, samt alternativ mot den, t.ex. införandet från fler underkända betygssteg. Även alternativ mot detta nuvarande systemet tillsammans skrivna kunskapskrav vid olika nivåer bör i enlighet med myndigheten utredas vid sikt.

(Utvärdering från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning, 2016).Betygssystemet äger även analyserats från vetenskapsman. inom SNS-rapporten Policyidéer på grund av svensk utbildning från Jan-Eric Gustafsson, Sverker Sörlin samt Jonas Vlachos (2016) påtalas bekymmer tillsammans med för att betygssystemet fokuserar vid elevers svagheter, vilket även framgår från Skolverkets bedömningar.

en annat bekymmer existerar i enlighet med rapportförfattarna för att en bedömning vid enstaka enskild lektion finns kvar inom detta slutliga betyget oavsett hur eleven utvecklas därefter. detta finns därför, menar dem, enstaka motsättning mellan kursbetygen samt ambitionen för att via betygen fånga dem kunskaper vilket eleven äger tillsammans sig ifrån sin skolgång.

Även ifall insatser gjorts till för att stödja lärarna inom arbetet tillsammans för att sätta bedömning samt Skolverkets uppföljningar visar för att detta skett ett viss positiv tillväxt på grund av hur reformen samt betygssystemet förstås, verkar detta finnas enstaka diskrepans mellan hur betygssystemet fanns avsett för att fungera samt hur detta äger kommit för att uppfattas från flera studenter samt pedagog.

Uppföljningarna visar för att detta finns brister likt behöver analyseras samt utredas vidare. detta existerar i enlighet med regeringens granskning många problematiskt ifall betygssystemet ej besitter acceptans hos pedagog samt studenter, samt angående regelverket tillämpas olika, inom synnerhet då bedömning inom detta svenska systemet äger många större konsekvenser än inom flera andra länder inom samt tillsammans den urvalsfunktion dem äger nära antagningen mot nästa nivå inom utbildningssystemet.

Uppdraget för att föreslå enstaka modell till ämnesbetyg

Ämnesbetyg bör främja elevers kunskapsutveckling

Det finns pedagogiska vinster tillsammans för att utföra längre, mer sammanhållna studier inom en material, bl.a. genom för att detta ökar lärarnas möjligheter för att ge återkoppling inom formativt avsikt på grund av för att eleverna bör nå sålunda långt liksom möjligt inom sin kunskapsutveckling.

tillsammans med ämnesbetyg kunna undervisningen bedrivas mer hållbart samt utifrån mer från enstaka helhetssyn inom dem ämnen var detta inom ljus sätts flera kursbetyg. Ämnesbetyg motverkar vid således sätt fragmentisering. detta förmå även artikel positivt tillsammans med delvis mer styrda studievägar på grund av studenter likt t.ex.

behöver byta lärcentrum samt på grund av likvärdigheten inom undervisningen. Även studenter tillsammans sen mognad alternativt bristande förkunskaper ifrån tidigare skolgång förmå vinna vid ämnesbetyg, eftersom dem får mer period innan detta slutliga betyget sätts. Dessutom förmå en slutbetyg inom en tema sannolikt spegla elevernas kunskaper inom ämnet vid en förbättrad sätt än separata kursbetyg.

Ämnesbetyg kunna alltså bidra mot för att tydliggöra skolans bildningsuppdrag, premiera utbildning samt öka likvärdigheten inom utbildningen samt betygssättningen samt bidra mot för att minska stress till studenter samt pedagog. detta gäller ej minimalt på grund av unga kvinnor vilket existerar maximalt stressade. Minskad stress är kapabel producera förbättrad förutsättningar till elevers utbildning samt till lärarna för att fokusera vid undervisningen.

Sammantaget finns alltså goda skäl på grund av för att införa ämnesbetyg.

Utredaren bör därför

. analysera samt betänka alternativ mot dagens kursbetyg samt föreslå enstaka modell på grund av ämnesbetyg inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan.

Modellen på grund av ämnesbetyg samt dem nationella programmen

Gymnasieutredningens förslag innebär bl.a.

för att dem nationella programmens programstrukturer, ämnesplanernas utformning samt inom viss utsträckning indelningen inom skolämnen är kapabel behöva revideras. detta behöver analyseras angående detta finns behov från ändringar inom programstrukturer inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan samt inom ämnesplanernas konstruktion.

detta handlar ifall ämnesplanernas uppbyggnad, ämnenas indelning samt hur ämnen bör konstrueras på grund av för att fungera inom olika studievägar. Utgångspunkten bör dock existera för att innehållet inom utbildningarna ej bör ändras. detta existerar även viktigt för att modellen till ämnesbetyg utformas vid en sätt vilket ej bidrar mot för att studenter på grund av för att maximera sitt poäng för meriter inom högre grad väljer försvunnen schema såsom från flera förmå uppfattas liksom krävande, t.ex.

på grund av för att dem innehåller grundlig studier inom matematik.

detta existerar vidare från massiv innebörd för att bestämmelserna till gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan harmonierar därför för att bl.a. samverkan samt samläsning underlättas. på grund av dem nationella programmen finns enstaka total garanterad undervisningstid, dock ingen timplan. Frågan angående om ett passage mot ämnesbetyg fullfölja för att detta behövs enstaka timplan även på grund av gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan behöver analyseras.

detta är kapabel vidare behövas någon form eller gestalt från inspelade eller skrivna bevis från avklarade prestationer, t.ex. omdömen, delbetyg alternativt motsvarande. detta är kapabel dels underlätta nära t.ex. byte från schema alternativt utbildning alternativt eventuella avbrott, dels synliggöra elevens kunskapsutveckling. Vidare behövs enstaka bedömning från vilka konsekvenser ämnesbetyg förmå äga på grund av angränsande ämnen samt bestämmelser, t.ex.

prövning till studenter inom samt utanför gymnasieskolan, elevers korrekt för att vandra ifall enstaka lektion, bedömning på grund av studenter vilket genom studier inom utlandet förvärvat kunskaper inom ämnet (8 kap. samt 9 kap. gymnasieförordningen) samt bestämmelsen ifall för att läraren nära bedömning får bortse ifrån enstaka delar från kunskapskraven angående detta finns särskilda skäl (15 kap.

26 § skollagen).

Utredaren bör därför

. analysera samt föreslå hur programstrukturer, ämnesplaner samt andra styrdokument behöver omarbetas tillsammans med anledning från den föreslagna modellen till ämnesbetyg,. ta ställning mot nödvändigheten från inspelade eller skrivna bevis från avklarade prestationer, t.ex. inom form eller gestalt från omdömen, delbetyg alternativt motsvarande samt nära behov lämna förslag vid hur dessa bör utformas, .

ta ställning mot nödvändigheten från en återinförande från ett timplan på grund av gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan samt nära behov lämna förslag vid hur liknande bör utformas,. analysera vilka ändringar såsom kunna behöva göras inom angränsande problem att diskutera nära ett passage mot ämnesbetyg, t.ex. avseende prövning, samt.

lämna nödvändiga författningsförslag.

Ämnesbetyg till studenter vid introduktionsprogram samt individuella program

Det finns fem olika introduktionsprogram inom gymnasieskolan. Programmen fyller år enstaka betydelsefull funktion på grund av flera ungdomar, däribland nyanlända studenter. varenda schema vänder sig mot studenter liksom ej existerar kvalificerade mot gymnasieskolans nationella schema, dock dem besitter delvis olika syften.

till introduktionsprogrammen existerar detta ej inom detalj reglerat vilka ämnen vilket bör ingå inom elevernas kurs. detta ger enstaka flexibilitet genom för att detta blir möjligt för att utforma utbildningen utifrån elevernas behov samt förutsättningar. studenter vid introduktionsprogram är kapabel analysera såväl grundskolans ämnen likt gymnasiekurser. Utbildningen förmå även utformas likt sammanhållna yrkesutbildningar, s.k.

yrkespaket. Dessa består från en antal kurser, liksom förmå läsas både inom introduktionsprogrammen samt inom vuxenutbildningen. Den modell likt utredaren bör reflektera till ämnesbetyg behöver analyseras inom förhållande mot introduktionsprogrammen. detta existerar angeläget för att ämnesbetygen tillåter för att studenter vid introduktionsprogram, utöver grundskolans ämnen, även inom fortsättningen är kapabel analysera ämnen liksom finns inom gymnasieskolans nationella schema.

detta existerar även viktigt för att modellen ej hindrar övergångar ifrån introduktionsprogrammen mot nationella schema alternativt vuxenutbildning, alternativt för att elevernas träning förlängs. kurs vid individuella schema inom gymnasiesärskolan bör erbjudas studenter likt ej kunna följa undervisningen vid en nationellt schema.

vid individuella schema läser eleven s.k. ämnesområden, t.ex. tungomål samt informationsutbyte, inom stället till ämnen. Dessutom är kapabel eleven äga erfarenhet angående skolchef bedömer för att detta existerar mot nytta till eleven.

I samt tillsammans med detta nya betygssystemet därför kunna skolk samt väldigt upphöjd frånvaro innebära för att eleven är kapabel ett fåtal en streck, detta önskar yttra inget bedömning alls.

Ämnesområden kunna kombineras tillsammans med kurser ifrån nationella schema inom en individuellt schema. vid ämnesområden bör bedömning ej placeras, dock angående enstaka skola besitter läst ett utbildning inom en material sätts bedömning (19 kap. 14 samt 15 §§ skollagen). enstaka modell på grund av ämnesbetyg behöver därför utformas sålunda för att studenter vid en individuellt schema bör behärska gå vidare sammanföra ämnen samt ämnesområden.

Utredaren bör därför

. analysera vilka konsekvenser övergången mot ämnesbetyg kunna äga på grund av introduktionsprogram samt individuella schema, samt utforma modellen till ämnesbetyg inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan således för att den ej hindrar övergångar ifrån alternativt flexibiliteten inom introduktionsprogram samt individuella schema, .

analysera angående samt nära behov föreslå hur ämnesbetyg samt enstaka eventuell timplan bör gälla på grund av dessa programtyper, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.

Betygssystemen inom ungdomsskolan samt vuxenutbildningen behöver harmoniera

I solens tid används identisk betygssystem inom gymnasieskolan samt inom kommunal vuxenutbildning (komvux) vid gymnasial nivå.

inom förarbetena mot gymnasiereformen konstaterade regeringen (prop. 2008/09:199) för att kursbetyg existerar för att föredra inom vuxenutbildning, bl.a. eftersom utbildningen ofta ej följer gymnasieskolans nationella schema utan existerar individuellt utformad efter individens behov samt förutsättningar. Även speciell träning till vuxna (särvux) vid gymnasial nivå existerar kursutformad samt bör utgå ifrån individens behov samt förutsättningar.

Inom vuxenutbildningen behöver kurser behärska kombineras vid en friare sätt, vilket fullfölja för att en struktur tillsammans med ämnesbetyg ej nödvändigtvis existerar eftersträvansvärt. ett passage mot enbart ämnesbetyg inom vuxenutbildningen skulle riskera för att minska utbildningens flexibilitet samt chans mot individanpassning. Utgångspunkten bör därför artikel för att komvux samt särvux även inom fortsättningen bör äga en struktur tillsammans kursbetyg, dock utredaren behöver betänka ifall detta även bör finnas ämnesbetyg.

detta existerar angeläget för att den flexibilitet såsom bl.a. kursutformningen ger finns kvar, samt för att dem sömlösa övergångarna mellan ungdomsskolan samt vuxenutbildningen förmå behållas. ett modell på grund av ämnesbetyg får därför ej utformas därför för att den hindrar alternativt försvårar elevers passage mot kommunal vuxenutbildning samt speciell vuxenutbildning, varken på grund av individer tillsammans med ämnesbetyg alternativt äldre kursbetyg.

enstaka utgångspunkt nära utformning från en struktur tillsammans ämnesbetyg existerar för att studierna ifrån gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan fortsatt bör behärska kompletteras inom vuxenutbildningen vid en enkelt sätt. detta behöver artikel klart samt överblickbart hur systemen inom ungdomsskolan samt vuxenutbildningen förhåller sig mot varandra.

Utredaren bör därför

. analysera hur enstaka modell till ämnesbetyg bör förhålla sig mot vuxenutbildningen samt föreslå hur studier inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan bör behärska kompletteras inom vuxenutbildningen samt analysera angående, samt inom således fall föreslå hur, ämnesbetyg bör behärska utfärdas inom komvux samt särvux, samt . lämna nödvändiga författningsförslag.

Kraven på grund av avslutning samt tillträdessystemet är kapabel anlända för att påverkas

För ett gymnasieexamen ifrån en yrkesprogram behövs för att ett skola besitter följt en fullständigt schema angående 2 500 gymnasiepoäng samt äger godkända bedömning inom minimalt 2 250 gymnasiepoäng inklusive inom kurserna svenska alternativt svenska likt andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a samt 400 gymnasiepoäng inom programgemensamma ämnen.

Vidare behövs en godkänt gymnasiearbete, dvs. en större jobb såsom visar vid förberedelse till valt yrkesområde. på grund av ett högskoleförberedande prov behövs identisk totala poängantal, godkända bedömning inom kurserna svenska alternativt svenska liksom andraspråk 1, 2 samt 3, engelska 5 samt 6 samt inom matematik 1b alternativt 1c. Utöver detta behövs även på denna plats en godkänt gymnasiearbete (16 kap.

26-28 §§ skollagen, 8 kap. 5-7 §§ gymnasieförordningen). Examenskraven bygger inom solens tid vid bedömning inom enskilda kurser liksom varierar mellan schema. enstaka passage mot ämnesbetyg på grund av tillsammans med sig behov från ett granskning även från kraven på grund av gymnasieexamen. detta behöver utredas vilka olika alternativa lösningar liksom är kapabel bli aktuella nära en insättning från ämnesbetyg, detta behöver vidare analyseras hur förändringarna inom betygssystemet kommer för att påverka tillträdet mot högskoleutbildning samt yrkeshögskolans utbildningar.

ett utgångspunkt till utredaren bör existera för att enstaka passage mot ämnesbetyg ej bör leda mot för att bestämmelserna ifall behörighet samt urval mot högskole- samt yrkeshögskoleutbildningar blir komplexa samt svåra för att överblicka. Elevers möjligheter samt rättigheter för att studera in behörighetsgivande kurser inom komvux behöver även bevaras. Vidare bör individer tillsammans ämnesbetyg varken gynnas alternativt missgynnas jämfört tillsammans med individer vilket besitter andra typer från bedömning ifrån gymnasieskolan alternativt komvux.

Tillträdet förmå även komma för att påverkas från andra justeringar vilket utredaren föreslår, t.ex. kompensatoriska inslag inom betygssystemet.

Utredaren bör därför

. analysera samt föreslå dem ändringar inom kraven på grund av gymnasieexamen såsom behövs tillsammans anledning från föreslagna ändringar inom betygssystemet, . analysera konsekvenserna från utredarens förslag på grund av behörighet samt urval mot högskoleutbildning samt yrkeshögskolans utbildningar, .

klargöra vilka bestämmelser såsom behöver anpassas mot föreslagna förändringar, samt . lämna nödvändiga författningsförslag.

Ämnesbetyg är kapabel erhålla konsekvenser till lärares behörighet samt legitimation

Ämneslärarutbildning regleras inom högskoleförordningen (1993:100) samt förordningen (2011:686) ifall kompletterande lärorik kurs. inom högskoleförordningens bilaga 4 anges vilka ämnen likt kunna ingå inom enstaka ämneslärarutbildning liksom leder mot enstaka ämneslärarexamen.

Ämneslärarexamen tillsammans inriktning mot sysselsättning inom gymnasieskolan avläggs vid sofistikerad nivå. från examensbeviset framgår bl.a. vilket alternativt vilka undervisningsämnen liksom certifikat omfattar. detta existerar dessa ämnen såsom läraren existerar behörig för att undervisa inom (2 kap. 21 samt 22 §§ förordningen [2011:686] ifall behörighet samt legitimation till pedagog samt förskollärare).

Genom enstaka kompletterande lärorik kurs är kapabel enstaka pedagog även erhålla behörighet inom övriga ämnen. ett passage mot ämnesbetyg är kapabel ett fåtal vissa konsekvenser på grund av ämnesindelningen inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan vilket inom sin tur förmå påverka vilka ämnen liksom ämneslärare behöver behörighet på grund av, samt vilket dessa innehåller alternativt omfattar.

Övergången får ej betyda för att pedagog likt inom solens tid äger ämnesbehörighet alternativt lärarlegitimation drabbas negativt. ett utgångspunkt till utredaren bör artikel för att förslagen ej bör leda mot förändringar inom ämneslärarutbildningen. Förslagen bör ej heller påverka lärarutbildningens samt läraryrkets attraktivitet negativt.

Utredaren bör därför

. analysera angående detta existerar nödvändigt för att utföra följdändringar då detta gäller lärares behörighet inom ämnen samt lärarlegitimation, samt. nära behov lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget för att föreslå justeringar inom betygssystemet på grund av samtliga skolformer

Betyg bör ge enstaka rättvisande foto från elevers kunskaper

I rapporten bedömning från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning (2016) redovisar Skolverket för att studenter inom såväl grundskolan liksom gymnasieskolan upplever för att detta existerar motiverande tillsammans med fler betygssteg inom betygsskalan.

Samtidigt framgår detta från rapporten för att både pedagog samt studenter upplever för att kunskapskraven existerar otydliga, samt detta riktas bedömning mot hur systemet existerar designat. Kunskapskraven existerar skapade såsom ett löpande skrivelse samt bör precisera vilket såsom behövs till respektive bedömning. detta ställer höga krav vid klarhet.

Regleringen innebär för att kunskapskravet på grund av respektive bedömning A, C samt E inom dess totalitet behöver artikel uppfyllt på grund av för att eleven bör behärska ett fåtal betyget. på grund av D samt B gäller för att kunskapskravet till detta underliggande betyget (E respektive C) inom dess totalitet måste existera uppfyllt samt för att kravet till nästa bedömning bör existera mot övervägande sektion uppfyllt.

ett student såsom nära tidpunkten till bedömning möter kravet till en E, dock liksom ej fullt ut möter kravet till en C är kapabel ej ett fåtal högre bedömning än D även angående läraren bedömer för att elevens kunskaper motsvarar större delar från kunskapskravet till A. detta innebär för att eleven får identisk bedömning liksom ett skola liksom besitter uppfyllt kunskapskravet på grund av E samt mot övervägande sektion kunskapskravet till C, dock ej mer.

flera pedagog uppger för att detta existerar svårt för att sätta bedömning då studenter uppvisar olika kunskaper inom förhållande mot kunskapskraven. i enlighet med lärarna tillåter ej ständigt dem nuvarande bestämmelserna en bedömning vilket ger ett rättvisande foto från dessa elevers kunskaper. inom sin evaluering beskriver Skolverket detta liksom enstaka tröskeleffekt.

Principen upplevs i enlighet med Skolverket likt orättvis samt hård, samt den riskerar för att medföra för att pedagog utför olika tolkningar vilket kunna leda mot mindre likvärdig samt rättvis bedömning.

Kompensatoriska inslag inom betygssystemet

Problemet vilket beskrivs ovan beror vid kunskapskravens utformning inom kombination tillsammans bestämmelserna ifall betygsskalan.

detta finns enstaka bristande vid kompensatoriska inslag inom betygssystemet, genom för att systemet ej tillåter avvikelser ifrån principen angående för att kunskapskraven till C samt A bör artikel helt fullbordade. denna plats handlar detta alltså ej ifall dem brister inom användningen såsom detta ibland rapporteras angående, t.ex.

för att enstaka enstaka, tidig prestation påverkar en bedömning negativt, trots för att eleven demonstrerat för att den utvecklat kunskaper vid enstaka högre nivå nära andra tillfällen. detta tar visserligen utdragen tidsperiod innan nya betygsskalor besitter etablerats samt innan samtliga vilket bör nyttja en betygssystem fullt ut besitter utvecklat förtrogenhet tillsammans systemet.

dock regeringen bedömer för att dem bekymmer liksom beskrivs ovan existerar inbyggda inom systemet samt ej går för att åtgärda tillsammans med implementering samt mer stöd ifrån Skolverket. inom utvärderingen från betygsskalan samt kunskapskraven påtalar även Skolverket för att enstaka analys vilket allsidigt belyser konsekvenserna från för att införa mer kompensatoriska inslag inom betygssystemet existerar essentiell till för att komma mot rätta tillsammans bristerna inom systemet.

Även 2015 års skolkommission (U 2015:03) uttrycker även detta inom sitt delbetänkande katalog till skolan - Nationella målsättningar samt utvecklingsområden på grund av förståelse samt likvärdighet (SOU 2016:38 s. 157). Regeringen delar bedömningen för att en insättning från kompensatoriska aspekter inom betygssystemet behöver utredas. Betygen bör spegla elevers kunskaper inom ämnet.

dem ändringar vilket föreslås behöver bl.a. analyseras utifrån perspektiven likvärdighet, klarhet till studenter samt pedagog samt konsekvenser på grund av urval mot studier vid högre utbildning alternativt yrkeshögskola.I motsats mot vilket likt gäller nära bedömning bedöms elevlösningar vid nationella test mer kompensatoriskt, dvs. samtliga kunskapskrav vilket prövas behöver ej existera fullbordade vid ett viss nivå till för att eleven bör ett fåtal provbetyget till den nivån.

Detta existerar något liksom lyfts fram från Utredningen ifall nationella test (U 2015:02) inom betänkandet Likvärdigt, rättssäkert samt effektivt - en nytt nationellt struktur på grund av kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen ser inga möjligheter för att tillämpa enstaka icke-kompensatorisk utvärdering vid proven, eftersom detta ej går för att genom en test testa varenda förmågor inom ett sådan omfattning för att resultaten till respektive förmåga blir tillförlitliga.

Denna skillnad inom bedömningen mellan test samt bedömning skapar i enlighet med utredningen förvirring hos flera pedagog, samt bedömning riktas mot betygssystemet eftersom detta uppfattas för att bedömning sätts utifrån elevernas sämsta prestationer. inom propositionen Nationella test - rätt och jämlikhet, likvärdiga, digitala (prop.

2017/18:14) äger regeringen gjort bedömningen för att eftersom dem nationella proven bör äga en betygsstödjande avsikt bör bedömningsgrunderna vid sikt existera desamma nära rättning från nationella test samt nära bedömning samt för att frågan angående betygssättningen även inom fortsättningen bör artikel icke-kompensatorisk bör utredas.

Utredaren bör därför

.

analysera ifall, samt inom således fall föreslå hur, kompensatoriska inslag bör införas inom betygssystemet, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.Hur bör elevens kunskapsutveckling synliggöras då kunskapsnivån ej motsvarar en godkänt betyg?Regeringen avgjorde inom juli 2016 för att tillsätta ett speciell utredare tillsammans med uppgift för att bl.a.

föreslå hur utbildningen på grund av nyanlända studenter likt kommer mot land beneath grundskolans senare årskurser kunna anpassas till för att öka elevernas möjligheter för att nå behörighet mot gymnasieskolans nationella schema (dir. 2016:67). Utredningen, vilket tog sig namnet Utredningen ifall studenter liksom kommer mot landet beneath grundskolans senare årskurser lämnade sitt betänkande Fler nyanlända studenter bör att nå ett mål eller resultat behörighet mot gymnasiet (SOU 2017:54) inom femte månaden i året 2017.

från betänkandet framgår för att nyanlända studenter existerar ett heterogen assemblage, vilket består från allt ifrån studenter likt ej är kapabel studera samt nedteckna mot studenter tillsammans avancerade ämneskunskaper. Vilka skolämnen likt existerar svårast till nyanlända studenter varierar beroende vid elevernas bakgrund samt övriga förutsättningar dock några ämnen sticker ut vilket extra svåra, däribland svenska likt andraspråk.

många huvudmän likt utredningen varit inom förbindelse tillsammans framhåller vikten från för att behärska synliggöra elevers progression samt uppnådda delmål till eleverna. Utredningen konstaterar för att detta inom synnerhet gäller till nyanlända studenter likt besitter flera F-betyg dock för att detta även vore god till varenda studenter för att behärska följa sin kunskapsutveckling.

inom enstaka jämförelse mellan olika länders betygssystem redovisas för att flera betygssteg beneath godkäntgränsen ej existerar ovanligt inom andra länders betygssystem (Betygssystem inom internationell belysning, Skolverket, 2016). inom rapporten refereras även mot OECD såsom konstaterat för att ifall gränsen på grund av godkänt bedömning enbart innehåller en steg samt enstaka massiv andel studenter får underkända bedömning, bör detta övervägas för att antingen sänka gränsen alternativt förbättra fler underkända skalsteg.

vid således sätt gynnas arbetet tillsammans samt situationen till dem studenter såsom ligger långt ifrån godkäntgränsen. till dessa är kapabel detta annars enkel bli således för att både pedagog samt studenter ger upp då steget mot detta godkända betyget upplevs vilket ouppnåeligt (Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape Students' Ambitions, OECD, 2012).I solens tid existerar detta reglerat på grund av grundskolan samt specialskolan för att ett skola vilket fått en icke godkänt bedömning inom en avslutat tema även bör ett fåtal enstaka skriftlig evaluering från sin kunskapsutveckling inom ämnet (10 kap.

22 § samt 12 kap. 22 § skollagen). detta gäller enbart avslutade ämnen, samt bedömningen kompletterar alltså en icke godkänt bedömning. identisk regler gäller på grund av studenter vilket läst grundskoleämnen inom ramen till en introduktionsprogram (20 § 8 kap. gymnasieförordningen). till ett enskild student tillsammans med en alternativt flera underkända bedömning förmå sannolikt motivationen öka ifall fokus ligger vid vad eleven lärt sig samt hur denne alternativt denna utvecklats.

Betygssteg beneath nivån på grund av godkänt är kapabel artikel en alternativ på grund av för att synliggöra elevens individuella kunskapsutveckling samt progression. andra alternativ är kapabel t.ex. artikel bedömningsmatriser alternativt skriftliga omdömen.

Utredaren bör därför

. föreslå hur elevens individuella kunskapsutveckling bör synliggöras samt dokumenteras då hans alternativt hennes kunskapsnivå ej motsvarar kraven till en godkänt bedömning samt inom vilka skolformer samt årskurser detta bör göras, samt .

lämna nödvändiga författningsförslag.Behöver riktlinjer till bedömning tydliggöras inom läroplanerna?Enligt läroplanernas riktlinjer till evaluering samt bedömning bör lärarna nära bedömning utnyttja all tillgänglig data ifall elevernas kunskaper inom förhållande mot dem nationella kunskapskraven samt utföra ett allsidig evaluering. nära betygssättningen bör läraren således analysera samtliga underlag denna alternativt denne äger ifrån t.ex.

klassrumsdiskussioner, arbetsuppgifter samt provsvar. detta existerar rimligt för att läraren utför enstaka sådan allsidig utvärdering dock regeringen äger dock uppmärksammat för att detta existerar oklart hur riktlinjerna bör tolkas då detta gäller lärarnas skyldighet för att ta hänsyn mot underlag likt kommit in efter exponerad period, alternativt utan för att existera efterfrågat från läraren.

för att då behöva ta hänsyn mot varenda underlag kunna producera enstaka orimlig arbetssituation på grund av läraren, dock även på grund av eleverna såsom är kapabel ett fåtal svårt för att sätta gränser på grund av sitt sysselsättning. Eleverna bör inom enlighet tillsammans läroplanerna genom sin skolgång förbättra en allt större ansvar på grund av sina studier, vilket bl.a.

inbegriper för att behärska organisera samt genomföra information inom tidsperiod. angående riktlinjerna på grund av bedömning tolkas många olika, både lokalt samt vid individnivå, kunna detta uppstå enstaka rättsosäker situation till eleverna samt fara på grund av bristande likvärdighet.

Utredaren bör därför

.

kartlägga användningen från läroplanernas riktlinjer då detta gäller lärarens skyldighet för att utnyttja all tillgänglig upplysning angående elevernas kunskaper nära bedömning, . fundera samt nära behov föreslå eventuella förändringar, samt . lämna nödvändiga författningsförslag.

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren bör redogöra till ekonomiska samt praktiska konsekvenser från sina förslag.

Utöver vilket liksom följer från 14-15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474) bör utredaren redovisa konsekvenserna ur en barnrättsperspektiv samt en funktionshinderperspektiv utifrån FN:s överenskommelse angående barnets rättigheter samt FN:s överenskommelse ifall rättigheter på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning samt konsekvenserna utifrån principen ifall icke-diskriminering.

Utredaren bör även redovisa eventuella konsekvenser på grund av lärarnas administrativa arbetsuppgifter.

De talar angående vad ett student behöver behärska på grund av för att ett fåtal en visst bedömning inom en ämne.

Redovisningen bör även omfatta ett utvärdering från förslagens konsekvenser på grund av olika grupper från studenter samt hur förslagen påverkar uppföljningen samt utvärderingen från elevernas kunskapsutveckling, inklusive eventuella konsekvenser på grund av detta nationella provsystemet.I 14 kap. 3 § regeringsformen anges för att ett inskränkning från den kommunala självstyrelsen ej bör vandra utöver vilket likt existerar nödvändigt tillsammans med hänsyn mot ändamålen.

detta innebär för att enstaka proportionalitetsprövning bör göras beneath lagstiftningsprocessen. angående något från förslagen inom betänkandet påverkar detta kommunala autonomi bör därför, utöver förslagets konsekvenser, även dem särskilda avvägningar liksom lett fram mot förslaget särskilt redovisas.

Arbetsformer samt rapportering från uppdraget

Utredaren bör inhämta synpunkter ifrån Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Universitets- samt högskolerådet, Institutet till arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk granskning (IFAU), Skolforskningsinstitutet, Sveriges Kommuner samt Landsting, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund samt andra myndigheter samt organisationer, t.ex.

elevorganisationer, tillsammans med relevans på grund av uppdraget. Utredaren bör även hålla sig informerad angående arbetet inom relevanta utredningar inom kommittéväsendet, t.ex. Komvuxutredningen (U 2017:01) inom dem delar likt berör utredarens uppdrag.Uppdraget bör redovisas senast den 30 november 2019. (Utbildningsdepartementet)